Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Försörjning och arbetsliv under 1990-talet* Mia Hultin Inledning Det framstår som en i det närmaste omöjlig uppgift att under en kort presentation göra en heltäckande genomgång av Kommittén Välfärdsboksluts arbete, vars resultat presenterats i 14 olika rapporter. En central iakttagelse är dock att flera av 1990-talets ofärdsproblem kan relateras till försörjning och ekonomiska förutsättningar och till människors chanser och förhållanden på arbetsmarknaden. Därför har jag valt att i det följande fokusera på några viktiga tendenser som kunnat konstateras vad gäller människors försörjning och förvärvsarbete. Vid ingången till 1990-talet var det knappast möjligt att förutse att Sverige stod inför den djupaste ekonomiska och sysselsättningsmässiga krisen sedan 1930-talet. De goda åren i slutet av 1980talet hade snarare skapat positiva förväntningar på det nya decenniet. Vid 1990-talets början var arbetslösheten låg och statsbudgeten i balans. Men redan då fanns vissa tecken på annalkande problem – inflationen var hög, konkurrenskraften i industrin började urholkas och investeringarna minskade. I spåren av den ekonomiska krisen som inträffade i början av 1990-talet kom försörjning genom arbete att bli långt ifrån en självklarhet för alla. På kort tid gick Sverige från i princip full sysselsättning till flera år av sysselsättningsfall och massarbetslöshet. Mellan 1990 och 1993 föll sysselsättningen med drygt en halv miljon jobb (eller med cirka 13 procent) och den öppna arbetslösheten steg från knappt två till drygt åtta procent. * Framställningen bygger om inte annat anges på de betänkanden och underlagsrapporter som givits ut inom ramen för Kommittén Välfärdsboksluts arbete. 131
Under 1990-talets sista år förbättrades arbetsmarknadssituationen avsevärt – andelen sysselsatta ökade och arbetslösheten minskade. Det är dock alltför tidigt att med någon större säkerhet uttala sig om i vilken mån 1990-talets sysselsättnings- och arbetslöshetskris har inneburit en grundläggande strukturell omvandling av arbetsmarknaden som kommer att få mer permanenta effekter på sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer. Det står dock helt klart att vi gått in i 2000-talet med betydligt högre arbetslöshetsnivåer än vad som var fallet då 1990-talet inleddes. 1990-talet: ett årtionde präglat av sysselsättningskris och försörjningsproblem Jämfört med vad som var fallet under 1920- och 1930-talens depressionsår förefaller 1990-talets arbetsmarknadskris ha drabbat bredare folklager – även grupper som förut haft en stark förankring på arbetsmarknaden kom att erfara arbetslöshet. Den svenska arbetsmarknadskrisen var dramatisk också i jämförelse med andra Västeuropeiska länder i så måtto att i stort sett alla sektorer och branscher drabbades, om än i något olika skeden. Under 1990talets första år var det främst den exportberoende tillverkningsindustrin som drabbades. Denna krisens första fas kan delvis ses mot bakgrund av den internationella lågkonjunktur som rådde under perioden. I slutet av denna fas nådde krisen också den inhemska varu- och tjänstesektorn till följd av minskat konsumtionsutrymme och minskad efterfrågan. För staten innebar arbetslöshetsproblemen att skatteintäkterna minskade och att utgifterna för arbetslösheten ökade, med stora budgetunderskott som följd. Budgetsaneringen kom till stor del att ske genom nedskärningar av de offentliga utgifterna, varvid sysselsättningsminskningen och arbetslösheten också drabbade den statliga och kommunala sektorn. Mellan 1990 och 1999 föll sysselsättningen i befolkningen från 81 till 73 procent (se Tabell 1). Även om sysselsättningen kom att visa en återhämtning under 1990-talets sista år, var andelen sysselsatta ändå lägre vid decenniets slut än vid dess början. Det kan konstateras att sysselsättningsnedgången drabbade män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning. Vidare tycks inte sysselsätt- 132
- Page 85 and 86: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
- Page 87 and 88: 86 Problem med att identifiera mål
- Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
- Page 91 and 92: finna ett arbete är som störst ti
- Page 93 and 94: Referenser Agell J & P Lundborg (19
- Page 96 and 97: Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
- Page 98 and 99: Är låga födelsetal ett problem?
- Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
- Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
- Page 104 and 105: 103
- Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
- Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
- Page 110 and 111: gen hunnit en bit på vägen i sin
- Page 112 and 113: Hur utnyttjade då de offentliga ar
- Page 114 and 115: 2000 till all äldreomsorgspersonal
- Page 116 and 117: Sammantaget indikerar svarsmönstre
- Page 118 and 119: Dessa observationer skall naturligt
- Page 120 and 121: Figur 5 ger således ett visst stö
- Page 122 and 123: Sammanfattning: Det okända samband
- Page 124 and 125: ens vardag. De medborgare (vare sig
- Page 126 and 127: Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
- Page 128 and 129: uppskattade av kommunens politiker,
- Page 130 and 131: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 134 and 135: ningskrisen ha drabbat den äldre b
- Page 136 and 137: Samtidigt som inkomsterna minskade
- Page 138 and 139: lertid fortfarande den dominerande
- Page 140 and 141: Könslönegapet har inte minskat n
- Page 142 and 143: Källor Inom ramen för Kommittén
- Page 144 and 145: Välfärdstjänsternas förändring
- Page 146 and 147: ar där decentralisering och markna
- Page 148 and 149: ler tillfälligt behöver omsorg. A
- Page 150 and 151: de invånare utförs en högre ande
- Page 152 and 153: studerar. Även när det gäller an
- Page 154 and 155: de ekonomiska utrymme fördelades d
- Page 156 and 157: eställar- och utförarmodell som i
- Page 158 and 159: Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
- Page 160 and 161: sorgsansvar i praktiken oftast är
- Page 162 and 163: välfärdstjänsternas kvalitet och
- Page 164 and 165: talets arbetsmiljöförlorare, är
- Page 166 and 167: FKFs skriftserier Exempel på vad s
Försörjning och arbetsliv<br />
under 1990-talet*<br />
Mia Hultin<br />
Inledning<br />
Det framstår som en i det närmaste omöjlig uppgift att under en<br />
kort presentation göra en heltäckande genomgång av Kommittén<br />
Välfärdsboksluts arbete, vars resultat presenterats i 14 olika rapporter.<br />
En central iakttagelse är dock att flera av 1990-talets<br />
ofärdsproblem kan relateras till försörjning och ekonomiska förutsättningar<br />
och till människors chanser och förhållanden på arbetsmarknaden.<br />
Därför har jag valt att i det följande fokusera på<br />
några viktiga tendenser som kunnat konstateras vad gäller människors<br />
försörjning och förvärvsarbete.<br />
Vid ingången till 1990-talet var det knappast möjligt att förutse att<br />
Sverige stod inför den djupaste ekonomiska och sysselsättningsmässiga<br />
krisen sedan 1930-talet. De goda åren i slutet av 1980talet<br />
hade snarare skapat positiva förväntningar på det nya decenniet.<br />
Vid 1990-talets början var arbetslösheten låg och statsbudgeten<br />
i balans. Men redan då fanns vissa tecken på annalkande<br />
problem – inflationen var hög, konkurrenskraften i industrin började<br />
urholkas och investeringarna minskade. I spåren av den ekonomiska<br />
krisen som inträffade i början av 1990-talet kom försörjning<br />
genom arbete att bli långt ifrån en självklarhet för alla. På<br />
kort tid gick Sverige från i princip full sysselsättning till flera år<br />
av sysselsättningsfall och massarbetslöshet. Mellan 1990 och 1993<br />
föll sysselsättningen <strong>med</strong> drygt en halv miljon jobb (eller <strong>med</strong><br />
cirka 13 procent) och den öppna arbetslösheten steg från knappt<br />
två till drygt åtta procent.<br />
* Framställningen bygger om inte annat anges på de betänkanden och underlagsrapporter som<br />
givits ut inom ramen för Kommittén Välfärdsboksluts arbete.<br />
131
Change language