Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

1 För Sverige del; se forskningsöversikter i Gustafsson 1999, Gustafsson 2000 kap 1 och 2,
och Szücs 2001.
2 Med välfärdstjänstearbete avses här landstingens och kommunernas verksamheter inom
hälso- och sjukvård, barnomsorg, ädreomsorg, skola och övrig omsorg, samt den utbildning
som ges inom dessa områden genom kommuner och landsting. Dessutom ingår offentligt
forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt SCBs statistikdatabas 2000 baserad på AKU utgör
offentliganställda i dessa verksamheter knappt 25 procent av de sysselsatta i Sverige 1987-
1998: se vidare Gustafsson 2000, s. 105.
3 Se vidare Gustafsson 2000, s. 120ff .
4 Petersson & Söderlind 1993, s 11.
5 Petersson & Söderlind 1993, s. 11.
6 Se vidare Gustafsson 2000, s. 71 ff.
7 Enligt den mest täckande och aktuella översikten över välfärdstjänster i alternativa driftsformer
totalt i Sverige kan konstateras att år 2000 var nästan 13 procent av personalen hos ickeoffentliga
arbetsgivare i traditionell mening; 3,2 procent hos icke vinstsyftande, 8,1 procent
hos vinstsyftande inklusive ” enmansföretag” och 1,5 procent hos offentligt ägda bolag; Se
vidare Trydegård 2001.
8 Uttrycket härrör från den österrikiske marxisten Rudolf Hilferding (1877-1941) och har främst
applicerats på Sverige av Torstendahl i en serie inflytelserika arbeten. Den klassiska laissezfaire
kapitalismen ställs i dessa analyser i kontrast mot den organiserade kapitalism, som
enligt Torstendahl, här citerad av Nilsson 1994, s.136, kännetecknas av att en...” i princip liberal
ekonomi kombineras med en växande gemensam intressesfär för industri och staten.
Resultatet blir en liberal-demokratisk interventionism organiserad genom statlig byråkrati.”
Se även forskningsöversikten i Nilsson 1994 kapitel 7 och Magnusson 1996, s. 381 ff där begreppet
appliceras på Sveriges ekonomiska historia. Nilsson 1994, s. 268 ff hävdar efter sina
empiriska undersökningar att denna statsinterventionism för Sveriges del kan dateras till ett
tidigare skede än Torstendahls bedömning (före 1890).
9 Se vidare Kilander 1989. Här bör också nämnas att Rothstein 1992 hävdar att embryot till
svensk korporatism står att finna i de relationer mellan arbete-kapital-stat som formerades
under denna period.
10 Hedin, enligt Magnusson 1996, s. 387.
11 Pontusson 1992, s. 316; min översättning. Se även Mahon 1994.
12 Se vidare också Mahon 1999.
13 Se vidare Gustafsson & Johansson 1999.
14 Se vidare Lundquist 2001, s 231 ff och von Otter 1986.
15 Vid enkätens genomförande hade den förortskommun som ingår i studien en klar borgerlig
majoritet (vilket också var fallet efter valen 1991 och 1994) och cirka en tredjedel av hemtjänsten
och cirka hälften av det särskilda boendet bedrevs i privat regi. Den medelstora staden
styrdes av en sammansatt borgerlig majoritet med lokala partier i vågmästarroll och den
politiska majoriteten har växlat under de senaste mandatperioderna. Knappt 15 procent av
hemtjänsten och runt 40 procent av det särskilda boendet bedrevs i enskild regi. I dessa två
kommuner är enskild drift i stort liktydig med privata vinstdrivna vårdföretag. Industrikommunen
har en stabil socialdemokratisk ledning (vilket också gällde efter valen 1991 och 1994).
All äldreomsorg bedrevs i kommunal regi.
16 Se exempelvis Montin 1995, s. 25, Blomqvist & Rothstein 2000, s. 51ff
17 I vår studie besvarar hela gruppen politiker (n=207) samma fråga enligt följande; 28 procent
” Ja, flera gånger” , 35 procent ” Ja, någon gång” och 38 procent ” nej” .
18 Genom ett förbiseende erhöll vi inte adresslistor till omsorgspersonal inom privat bedriven
hemtjänst i den medelstora staden. Av detta skäl gäller alla jämförelser mellan privata respektive
offentligt anställda omsorgsarbetare endast för personal som är verksam i särskilt
boende (sjukhem, ålderdomshem, gruppboende och servicehus).
19 Med samma korstabuleringar som i figur 4 blir svarsmönstret för hela gruppen politiker (n=
205) följande:
Ja, för det mesta uppskattad av äldreomsorgspersonal ute i verksamheten ; 18 procent (besökt
flera gånger), 10 procent (besökt någon gång), 3 procent (nej, inte besökt).
Ja, i viss mån uppskattad av äldreomsorgspersonal ute i verksamheten; 43 procent (besökt
flera gånger), 32 procent (besökt någon gång), 8 procent (nej, inte besökt).
20 Här kan tilläggas att bland de omsorgsarbetare som uppger att de någon gång under det
förra året fått besök av politiker på arbetsplatsen (n= 376) upplever 3 procent sig för det mesta
126