Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

More documents

Recommendations

Info

Referenser Blomqvist, P. & Rothstein, B. (2000) Välfärdsstatens nya ansikte Demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn. Stockholm:Agora. Gustafsson, R. Å.(1999) ” Den nya ekonomistyrningen och arbetsmiljön” , SOU 1999:66, bilaga 1 De nya styrsystemen inom hälso- och sjukvården –vad hände med ekonomi, arbetsmiljö och demokrati? Gustafsson, R. Å.(2000) Välfärdstjänstearbetet Dragkampen mellan privat och offentligt i ett historie-sociologiskt perspektiv. Göteborg: Daidalos. Gustafsson, R. Å.& Johanson, H. (1999) ” Sju år med ekonomer i sjukvården –vad kan vi lära” , Sociologisk Forskning nr 1. Gustafsson, R. Å. & Szebehely, M. (2001) Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen –en enkätbaserad fallstudie bland personal och politiker. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport nr 2001:9. Kilander, S. (1989) ” Staten byter ansikte -Statsuppfattning och samhällssyn 1860- 1910” , s 155-185, i Nybom, T. & Torstendahl, R. (red) Byråkratisering och maktfördelning. Lund: Studentlitteratur. Lundquist, L. (2001) Medborgardemokratin och eliterna. Lund: Studentlitteratur. Magnusson, L. (1996) Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Tiden-Athena. Mahon, R. (1994) “ From Solidaristic Wages to Solidaristic Work: The Third Way” , “ The Swedish Model and the Transition from Fordism to Post-fordism. Earners and/or Co-Workers? :Contested Identities” , s 83-136 och 347-372, i Wallace, C & Mahon, R. (ed) Swedish Social Democracy: A Model in Transition. Toronto: Canadian Scholars’ Press. Mahon, R. (1999) ” Yesterday´s Modern Times are no longer Modern. Swedish Unions Confront the Double Shift” , Martin, A. & Ross, G. (ed) The Brave New World of European Labor. European Trade Unions at the Millennium. NY Oxford: Berghahn Books. Montin, S (1995) ” Kommunala organisationslösningar” , Lundqvist. L. J. & Pierre, J. (red) Kommunal förvaltningspolitik Lund: Studentlitteratur. Nilsson, T. (1994) Elitens svängrum -Första kammaren, staten och moderniseringen 1867-1886. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, Acta Universitatis Stockholmiensis 50. Petersson, O. & Söderlind, D. (1993) Förvaltningspolitik. Stockholm: Publica. Pontusson, J. (1992) “ At the End of the Third Road: Swedish Social Democracy in Crisis” , Politics & Society 20 (3), s 305-332. Rothstein, B. (1992) Den korporativa staten -Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik. Stockholm: Norstedts. Szücs, S. (2001) Nya arbetsmarknadsrelationer inom offentlig sektor. Arbetsliv, ledarskap och personaldemokrati vid 120 arbetsplatser i offentlig och privat regi. Göteborgs universitet: CEFO rapport nr 18. Trydegård, G-B. (2001) ” Välfärdstjänster till salu –privatisering och alternativa driftformer under 1990-talet” , SOU 2001:52 Szebehely, M red. Välfärdstjänster i omvandling. von Otter, C. (1986) Den effektiva förvaltningen. Stockholm: TCO, rapport nr 8 ” Medbestämmandets utveckling” . 125
1 För Sverige del; se forskningsöversikter i Gustafsson 1999, Gustafsson 2000 kap 1 och 2, och Szücs 2001. 2 Med välfärdstjänstearbete avses här landstingens och kommunernas verksamheter inom hälso- och sjukvård, barnomsorg, ädreomsorg, skola och övrig omsorg, samt den utbildning som ges inom dessa områden genom kommuner och landsting. Dessutom ingår offentligt forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt SCBs statistikdatabas 2000 baserad på AKU utgör offentliganställda i dessa verksamheter knappt 25 procent av de sysselsatta i Sverige 1987- 1998: se vidare Gustafsson 2000, s. 105. 3 Se vidare Gustafsson 2000, s. 120ff . 4 Petersson & Söderlind 1993, s 11. 5 Petersson & Söderlind 1993, s. 11. 6 Se vidare Gustafsson 2000, s. 71 ff. 7 Enligt den mest täckande och aktuella översikten över välfärdstjänster i alternativa driftsformer totalt i Sverige kan konstateras att år 2000 var nästan 13 procent av personalen hos ickeoffentliga arbetsgivare i traditionell mening; 3,2 procent hos icke vinstsyftande, 8,1 procent hos vinstsyftande inklusive ” enmansföretag” och 1,5 procent hos offentligt ägda bolag; Se vidare Trydegård 2001. 8 Uttrycket härrör från den österrikiske marxisten Rudolf Hilferding (1877-1941) och har främst applicerats på Sverige av Torstendahl i en serie inflytelserika arbeten. Den klassiska laissezfaire kapitalismen ställs i dessa analyser i kontrast mot den organiserade kapitalism, som enligt Torstendahl, här citerad av Nilsson 1994, s.136, kännetecknas av att en...” i princip liberal ekonomi kombineras med en växande gemensam intressesfär för industri och staten. Resultatet blir en liberal-demokratisk interventionism organiserad genom statlig byråkrati.” Se även forskningsöversikten i Nilsson 1994 kapitel 7 och Magnusson 1996, s. 381 ff där begreppet appliceras på Sveriges ekonomiska historia. Nilsson 1994, s. 268 ff hävdar efter sina empiriska undersökningar att denna statsinterventionism för Sveriges del kan dateras till ett tidigare skede än Torstendahls bedömning (före 1890). 9 Se vidare Kilander 1989. Här bör också nämnas att Rothstein 1992 hävdar att embryot till svensk korporatism står att finna i de relationer mellan arbete-kapital-stat som formerades under denna period. 10 Hedin, enligt Magnusson 1996, s. 387. 11 Pontusson 1992, s. 316; min översättning. Se även Mahon 1994. 12 Se vidare också Mahon 1999. 13 Se vidare Gustafsson & Johansson 1999. 14 Se vidare Lundquist 2001, s 231 ff och von Otter 1986. 15 Vid enkätens genomförande hade den förortskommun som ingår i studien en klar borgerlig majoritet (vilket också var fallet efter valen 1991 och 1994) och cirka en tredjedel av hemtjänsten och cirka hälften av det särskilda boendet bedrevs i privat regi. Den medelstora staden styrdes av en sammansatt borgerlig majoritet med lokala partier i vågmästarroll och den politiska majoriteten har växlat under de senaste mandatperioderna. Knappt 15 procent av hemtjänsten och runt 40 procent av det särskilda boendet bedrevs i enskild regi. I dessa två kommuner är enskild drift i stort liktydig med privata vinstdrivna vårdföretag. Industrikommunen har en stabil socialdemokratisk ledning (vilket också gällde efter valen 1991 och 1994). All äldreomsorg bedrevs i kommunal regi. 16 Se exempelvis Montin 1995, s. 25, Blomqvist & Rothstein 2000, s. 51ff 17 I vår studie besvarar hela gruppen politiker (n=207) samma fråga enligt följande; 28 procent ” Ja, flera gånger” , 35 procent ” Ja, någon gång” och 38 procent ” nej” . 18 Genom ett förbiseende erhöll vi inte adresslistor till omsorgspersonal inom privat bedriven hemtjänst i den medelstora staden. Av detta skäl gäller alla jämförelser mellan privata respektive offentligt anställda omsorgsarbetare endast för personal som är verksam i särskilt boende (sjukhem, ålderdomshem, gruppboende och servicehus). 19 Med samma korstabuleringar som i figur 4 blir svarsmönstret för hela gruppen politiker (n= 205) följande: Ja, för det mesta uppskattad av äldreomsorgspersonal ute i verksamheten ; 18 procent (besökt flera gånger), 10 procent (besökt någon gång), 3 procent (nej, inte besökt). Ja, i viss mån uppskattad av äldreomsorgspersonal ute i verksamheten; 43 procent (besökt flera gånger), 32 procent (besökt någon gång), 8 procent (nej, inte besökt). 20 Här kan tilläggas att bland de omsorgsarbetare som uppger att de någon gång under det förra året fått besök av politiker på arbetsplatsen (n= 376) upplever 3 procent sig för det mesta 126
Page 1 and 2:
Solidaritet med undantag Rapport fr
Page 3 and 4:
© 2002 Försäkringskasseförbunde
Page 5 and 6:
4 Förord Ännu ett uppskattat semi
Page 7 and 8:
6 Solidaritet med undantag Ingela T
Page 9 and 10:
Dessutom ser vi idag en oerhört st
Page 11 and 12:
Arbete har därför inletts på bre
Page 13:
veckan ge generaldirektör Anna Hed
Page 17 and 18:
16 Demokrati, socialt kapital och f
Page 19 and 20:
socialt isolerade individualister.
Page 21 and 22:
I SOM undersökningarna har sedan 1
Page 23 and 24:
22 Om betydelsen av att kunna lita
Page 25 and 26:
tiskhet. I grundlagen finns stadgat
Page 27 and 28:
Ett andra exempel på detta är den
Page 29 and 30:
6,0 i den grupp som har erfarenhet
Page 31 and 32:
30 En socialiserande process? Vad
Page 33 and 34:
tik som präglar Demokratiutredning
Page 36 and 37:
Välfärdsstaten utmaningar och dem
Page 38 and 39:
Svårt att förändra välfärdsins
Page 40 and 41:
varje givet beslutstillfälle har a
Page 42 and 43:
Staten och marknaden intar i denna
Page 44 and 45:
inom sjuk- och hälsovård, äldreo
Page 46 and 47:
teringar och partiella rekonstrukti
Page 48 and 49:
desto svårare får den att överle
Page 50:
Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
Page 53 and 54:
52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
Page 55 and 56:
Den industriella revolutionen och t
Page 57 and 58:
Jag tycker det förtjänar att påp
Page 59 and 60:
Freemans översikt avsåg den kapit
Page 61 and 62:
halvledarchips, programkoder, filmm
Page 63 and 64:
Nu är det inte alldeles ovanligt a
Page 65 and 66:
Åtskillnaden av utbildning i vårt
Page 68 and 69:
Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
Page 70 and 71:
organisationer: Att tillfredställa
Page 72 and 73:
art perspektiv för att studera kva
Page 74 and 75:
se ännu mer av denna typ av mätni
Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
Page 80: Hasenfeld Y (1983). Human Service O
Page 85 and 86: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
Page 87 and 88: 86 Problem med att identifiera mål
Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
Page 91 and 92: finna ett arbete är som störst ti
Page 93 and 94: Referenser Agell J & P Lundborg (19
Page 96 and 97: Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
Page 98 and 99: Är låga födelsetal ett problem?
Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
Page 104 and 105: 103
Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
Page 110 and 111: gen hunnit en bit på vägen i sin
Page 112 and 113: Hur utnyttjade då de offentliga ar
Page 114 and 115: 2000 till all äldreomsorgspersonal
Page 116 and 117: Sammantaget indikerar svarsmönstre
Page 118 and 119: Dessa observationer skall naturligt
Page 120 and 121: Figur 5 ger således ett visst stö
Page 122 and 123: Sammanfattning: Det okända samband
Page 124 and 125: ens vardag. De medborgare (vare sig
Page 128 and 129: uppskattade av kommunens politiker,
Page 130 and 131: Försörjning och arbetsliv under 1
Page 132 and 133: Försörjning och arbetsliv under 1
Page 134 and 135: ningskrisen ha drabbat den äldre b
Page 136 and 137: Samtidigt som inkomsterna minskade
Page 138 and 139: lertid fortfarande den dominerande
Page 140 and 141: Könslönegapet har inte minskat n
Page 142 and 143: Källor Inom ramen för Kommittén
Page 144 and 145: Välfärdstjänsternas förändring
Page 146 and 147: ar där decentralisering och markna
Page 148 and 149: ler tillfälligt behöver omsorg. A
Page 150 and 151: de invånare utförs en högre ande
Page 152 and 153: studerar. Även när det gäller an
Page 154 and 155: de ekonomiska utrymme fördelades d
Page 156 and 157: eställar- och utförarmodell som i
Page 158 and 159: Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
Page 160 and 161: sorgsansvar i praktiken oftast är
Page 162 and 163: välfärdstjänsternas kvalitet och
Page 164 and 165: talets arbetsmiljöförlorare, är
Page 166 and 167: FKFs skriftserier Exempel på vad s
show all

Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?