Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Dessa observationer skall naturligtvis inte tolkas som att tätare arbetsplatsbesök från kommunalpolitikernas sida mer eller mindre automatiskt leder till att dessa uppskattas mer av äldreomsorgspersonalen. Vad som orsakar vad kan inte utrönas genom en enkätstudie av det slag vi genomfört. Det kan exempelvis mycket väl vara så att de politiker som känner att de potentiellt uppskattas av personalen också gör arbetsplatsbesök i större utsträckning. Å andra sidan är det rimligt att anta att politiker som aldrig eller sällan gör besök inte heller har några tillfällen att bygga upp en positiv förväntan. Effekter av detta slag uppkommer sannolikt på sikt och som ett resultat av positiva och negativa cirklar. I vår enkät finns också en fråga där svarspersonerna kan ta ställning till tre områden där vi efterfrågar synpunkter på i vilken utsträckning man önskar ”att kommunens politiker skall ta större ansvar för”, nämligen följande; - äldreomsorgens kvalitet för hjälptagarna/brukarna - äldreomsorgens organisation och arbetsmiljö - ett effektivt utnyttjande av kommunens ekonomiska resurser. Svarsmönstret i figur 5 är tydligt: Ju längre ner i äldreomsorgens styrningshierarki svarspersonerna befinner sig, desto större är andelen som vill öka politikernas ansvar för omsorgskvaliteten, arbetsorganisationen och de ekonomiska resurserna. Det är också värt att lägga märke till att den andel som vill minska det politiska ansvaret inom dessa tre områden genomgående är mycket lågt. Den största skillnaden i synen på politiskt ansvar finns mellan politiker och omsorgsarbetare: Politiker vill koncentrera sitt ansvar till ekonomi och kvalitet. Bland omsorgsarbetarna är det en betydligt större andel som vill öka politikernas ansvar, inkluderat ansvaret för ”äldreomsorgens organisation och arbetsmiljö.” 117
Figur 5. ”Tycker du att politikerna skall ta större ansvar för… ”: Svar från politiker och personal i äldreomsorgens styrningshierarki. Procentandelar och opinionsbalans. Svar från politiker: …effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser 118 …organisation och arbetsmiljö …kvalitet för hjälptagarna/brukarna Svar från tjänstemän i kommunens förvaltning: …effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser Svar från omsorgstjänstemän: Svar från omsorgsarbetare: …organisation och arbetsmiljö …kvalitet för hjälptagarna/brukarna …effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser …organisation och arbetsmiljö …kvalitet för hjälptagarna/brukarna …effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser …organisation och arbetsmiljö …kvalitet för hjälptagarna/brukarna 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Större ansvar Lagom Mindre ansvar * Opinionsbalans = andel som anser att inflytandet borde vara större minus andel som anser att inflytandet borde vara mindre. Opinionsbalans* +55 +25 +57 +40 +56 +72 +61 +59 +68 +75 +73 +83
- Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
- Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
- Page 72 and 73: art perspektiv för att studera kva
- Page 74 and 75: se ännu mer av denna typ av mätni
- Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
- Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
- Page 80: Hasenfeld Y (1983). Human Service O
- Page 85 and 86: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
- Page 87 and 88: 86 Problem med att identifiera mål
- Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
- Page 91 and 92: finna ett arbete är som störst ti
- Page 93 and 94: Referenser Agell J & P Lundborg (19
- Page 96 and 97: Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
- Page 98 and 99: Är låga födelsetal ett problem?
- Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
- Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
- Page 104 and 105: 103
- Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
- Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
- Page 110 and 111: gen hunnit en bit på vägen i sin
- Page 112 and 113: Hur utnyttjade då de offentliga ar
- Page 114 and 115: 2000 till all äldreomsorgspersonal
- Page 116 and 117: Sammantaget indikerar svarsmönstre
- Page 120 and 121: Figur 5 ger således ett visst stö
- Page 122 and 123: Sammanfattning: Det okända samband
- Page 124 and 125: ens vardag. De medborgare (vare sig
- Page 126 and 127: Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
- Page 128 and 129: uppskattade av kommunens politiker,
- Page 130 and 131: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 132 and 133: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 134 and 135: ningskrisen ha drabbat den äldre b
- Page 136 and 137: Samtidigt som inkomsterna minskade
- Page 138 and 139: lertid fortfarande den dominerande
- Page 140 and 141: Könslönegapet har inte minskat n
- Page 142 and 143: Källor Inom ramen för Kommittén
- Page 144 and 145: Välfärdstjänsternas förändring
- Page 146 and 147: ar där decentralisering och markna
- Page 148 and 149: ler tillfälligt behöver omsorg. A
- Page 150 and 151: de invånare utförs en högre ande
- Page 152 and 153: studerar. Även när det gäller an
- Page 154 and 155: de ekonomiska utrymme fördelades d
- Page 156 and 157: eställar- och utförarmodell som i
- Page 158 and 159: Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
- Page 160 and 161: sorgsansvar i praktiken oftast är
- Page 162 and 163: välfärdstjänsternas kvalitet och
- Page 164 and 165: talets arbetsmiljöförlorare, är
- Page 166 and 167: FKFs skriftserier Exempel på vad s
Dessa observationer skall naturligtvis inte tolkas som att tätare<br />
arbetsplatsbesök från kommunalpolitikernas sida mer eller mindre<br />
automatiskt leder till att dessa uppskattas mer av äldreomsorgspersonalen.<br />
Vad som orsakar vad kan inte utrönas genom en enkätstudie<br />
av det slag vi genomfört. Det kan exempelvis mycket väl<br />
vara så att de politiker som känner att de potentiellt uppskattas av<br />
personalen också gör arbetsplatsbesök i större utsträckning. Å<br />
andra sidan är det rimligt att anta att politiker som aldrig eller<br />
sällan gör besök inte heller har några tillfällen att bygga upp en<br />
positiv förväntan. Effekter av detta slag uppkommer sannolikt på<br />
sikt och som ett resultat av positiva och negativa cirklar.<br />
I vår enkät finns också en fråga där svarspersonerna kan ta ställning<br />
till tre områden där vi efterfrågar synpunkter på i vilken utsträckning<br />
man önskar ”att kommunens politiker skall ta större<br />
ansvar för”, nämligen följande;<br />
- äldreomsorgens kvalitet för hjälptagarna/brukarna<br />
- äldreomsorgens organisation och arbetsmiljö<br />
- ett effektivt utnyttjande av kommunens ekonomiska<br />
resurser.<br />
Svarsmönstret i figur 5 är tydligt: Ju längre ner i äldreomsorgens<br />
styrningshierarki svarspersonerna befinner sig, desto större är andelen<br />
som vill öka politikernas ansvar för omsorgskvaliteten, arbetsorganisationen<br />
och de ekonomiska resurserna. Det är också<br />
värt att lägga märke till att den andel som vill minska det politiska<br />
ansvaret inom dessa tre områden genomgående är mycket lågt.<br />
Den största skillnaden i synen på politiskt ansvar finns mellan<br />
politiker och omsorgsarbetare: Politiker vill koncentrera sitt ansvar<br />
till ekonomi och kvalitet. Bland omsorgsarbetarna är det en<br />
betydligt större andel som vill öka politikernas ansvar, inkluderat<br />
ansvaret för ”äldreomsorgens organisation och arbetsmiljö.”<br />
117