Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Hur utnyttjade då de offentliga arbetsgivarna sina förhandlingsmöjligheter inom ramarna för den svenska modellen? Två forskare har gjort en iakttagelse som mig veterligen i stort passerat obemärkt förbi i analyserna av den svenska modellens upplösning, men som bidrar till förklaringen av denna process: Som en del av ansträngningarna att skära ner offentliga utgifter började regeringen 1985-86 sätta press på offentliga sektorns fackföreningar genom att ange lönetak för den offentliga sektorns avtal innan avtal slutits för den privata sektorn och genom att hävda att anställda inom den offentliga sektorn inte längre automatiskt skulle kompenseras för löneglidning inom den privata sektorn. Samtidigt försökte regeringen göra något åt flaskhalsar i rekryteringen av arbetskraft och produktiviteten genom att decentralisera den offentliga sektorns lönebildning. 11 Enligt min mening finns det mycket som talar för tolkningen att det offentliga arbetsgivarskapet någon gång kring mitten av 1980talets i realiteten underställdes en övergripande ambition att bibehålla, helst öka, den ekonomiska tillväxt som baseras på exportindustrins konkurrenskraft. Fokus riktades därigenom mot behovet av kostnadsmedvetenhet inom den offentliga sektorn, vilket bl a ställde krav på välfärdstjänstearbetets arbetsgivare att ha ”hårda nypor” i löneförhandlingar. Dessa tilläts eller uppmuntrades att urholka den tidigare relativa samstämmigheten kring utjämning av löneskillnader mellan hög- och lågutbildade och ”solidarisk lönepolitik”. Prestationsrelaterade löner gjorde sitt intåg och decentralisering av förhandlingssystemet blev även inom den offentliga sektorn ett lösenord. 12 Det offentliga arbetsgivarskapet tenderar därmed att åtminstone principiellt sett bli till en enkel förvaltningsuppgift: Det uttalade eller underförstådda politiska uppdraget blir att sköta serviceproduktionen så bra som möjligt; ”mer och bättre kvalitet på välfärdstjänsterna för varje skattekrona”. 13 Definitionen av välfärdstjänsternas innehåll och samhällsroll kan då i allt högre grad överlåtas på professionernas, tjänstemännens och den ekonomiska tillväxtens villkor. 111
Betraktas välfärdstjänster som i princip vilken service som helst, ter sig beställar-utförarmodeller (BUM) då som en följdriktig och effektiv lösning: ● Det privata arbetgivarskapet blir mer entydigt och lättare att tolka än det tidigare offentliga arbetsgivarskapet. En offentlig arbetsgivare skall inte enbart eftersträva hög produktivitet, utan också genomföra uppgiften så att den demokratiska författningens ideal slår igenom i verksamhetens uppläggning. 14 Välfärdstjänsternas privata arbetsgivare kan driva verksamheten med en mer ekonomiskt renodlad logik och kraft. ● Antar man att privata entreprenörer oftare är mer organisatoriskt uppfinningsrika än offentliga arbetsgivare – vilket är mycket vanligt inom ekonomisk litteratur – blir det följdriktigt att också anta att man får fart på produktivitetsökningar genom BUM. ● De eventuella sociala biverkningar en sådan lösning skulle kunna medföra – exempelvis ökad ojämlikhet (lönemässigt och/eller vad gäller arbetsvillkor i övrigt) mellan välfärdstjänstearbetare hos privata entreprenörer med olika framgång och inriktning – behöver då inte längre vara arbetsgivarnas ansvar. De privata arbetsgivarna kan koncentrera sig på produktivitetsökningar, vinstgenerering och utveckling av tjänstekvalitet. ● Verksamhetsstyrningens ekonomiska logik kan åtminstone teoretiskt motverkas genom en kombination av nytt och gammalt: Det nya är att genom BUM kan de för tillfället gällande politiska intentionerna göras tydligare genom beställningar hos privata entreprenörer, samtidigt som bättre system för uppföljning av dessa beställningar kan införas. De gamla välfärdssystemen av re-distributiv karaktär och arbetsmiljölagstiftning får kompensera de medborgare som eventuellt råkar illa ut (som hjälptagare och/eller välfärdstjänsteproducenter). 112 Ett utsnitt ur BUM-verkligheten För att belysa vad som idag händer med välfärdstjänstearbetet skall här några resultat presenteras från en enkätstudie som genomförts i form av en postenkät. Denna skickades under april-maj
- Page 61 and 62: halvledarchips, programkoder, filmm
- Page 63 and 64: Nu är det inte alldeles ovanligt a
- Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
- Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
- Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
- Page 72 and 73: art perspektiv för att studera kva
- Page 74 and 75: se ännu mer av denna typ av mätni
- Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
- Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
- Page 80: Hasenfeld Y (1983). Human Service O
- Page 85 and 86: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
- Page 87 and 88: 86 Problem med att identifiera mål
- Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
- Page 91 and 92: finna ett arbete är som störst ti
- Page 93 and 94: Referenser Agell J & P Lundborg (19
- Page 96 and 97: Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
- Page 98 and 99: Är låga födelsetal ett problem?
- Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
- Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
- Page 104 and 105: 103
- Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
- Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
- Page 110 and 111: gen hunnit en bit på vägen i sin
- Page 114 and 115: 2000 till all äldreomsorgspersonal
- Page 116 and 117: Sammantaget indikerar svarsmönstre
- Page 118 and 119: Dessa observationer skall naturligt
- Page 120 and 121: Figur 5 ger således ett visst stö
- Page 122 and 123: Sammanfattning: Det okända samband
- Page 124 and 125: ens vardag. De medborgare (vare sig
- Page 126 and 127: Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
- Page 128 and 129: uppskattade av kommunens politiker,
- Page 130 and 131: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 132 and 133: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 134 and 135: ningskrisen ha drabbat den äldre b
- Page 136 and 137: Samtidigt som inkomsterna minskade
- Page 138 and 139: lertid fortfarande den dominerande
- Page 140 and 141: Könslönegapet har inte minskat n
- Page 142 and 143: Källor Inom ramen för Kommittén
- Page 144 and 145: Välfärdstjänsternas förändring
- Page 146 and 147: ar där decentralisering och markna
- Page 148 and 149: ler tillfälligt behöver omsorg. A
- Page 150 and 151: de invånare utförs en högre ande
- Page 152 and 153: studerar. Även när det gäller an
- Page 154 and 155: de ekonomiska utrymme fördelades d
- Page 156 and 157: eställar- och utförarmodell som i
- Page 158 and 159: Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
- Page 160 and 161: sorgsansvar i praktiken oftast är
Hur utnyttjade då de offentliga arbetsgivarna sina förhandlingsmöjligheter<br />
inom ramarna för den svenska modellen? Två forskare<br />
har gjort en iakttagelse som mig veterligen i stort passerat<br />
obemärkt förbi i analyserna av den svenska modellens upplösning,<br />
men som bidrar till förklaringen av denna process:<br />
Som en del av ansträngningarna att skära ner offentliga utgifter<br />
började regeringen 1985-86 sätta press på offentliga sektorns<br />
fackföreningar genom att ange lönetak för den offentliga<br />
sektorns avtal innan avtal slutits för den privata sektorn och<br />
genom att hävda att anställda inom den offentliga sektorn inte<br />
längre automatiskt skulle kompenseras för löneglidning inom<br />
den privata sektorn. Samtidigt försökte regeringen göra något<br />
åt flaskhalsar i rekryteringen av arbetskraft och produktiviteten<br />
genom att decentralisera den offentliga sektorns lönebildning.<br />
11<br />
Enligt min mening finns det mycket som talar för tolkningen att<br />
det offentliga arbetsgivarskapet någon gång kring mitten av 1980talets<br />
i realiteten underställdes en övergripande ambition att bibehålla,<br />
helst öka, den ekonomiska tillväxt som baseras på exportindustrins<br />
konkurrenskraft. Fokus riktades därigenom mot behovet<br />
av kostnads<strong>med</strong>vetenhet inom den offentliga sektorn, vilket bl<br />
a ställde krav på välfärdstjänstearbetets arbetsgivare att ha ”hårda<br />
nypor” i löneförhandlingar. Dessa tilläts eller uppmuntrades att<br />
urholka den tidigare relativa samstämmigheten kring utjämning av<br />
löneskillnader mellan hög- och lågutbildade och ”solidarisk lönepolitik”.<br />
Prestationsrelaterade löner gjorde sitt intåg och decentralisering<br />
av förhandlingssystemet blev även inom den offentliga<br />
sektorn ett lösenord. 12<br />
Det offentliga arbetsgivarskapet tenderar där<strong>med</strong> att åtminstone<br />
principiellt sett bli till en enkel förvaltningsuppgift: Det uttalade<br />
eller underförstådda politiska uppdraget blir att sköta serviceproduktionen<br />
så bra som möjligt; ”mer och bättre kvalitet på välfärdstjänsterna<br />
för varje skattekrona”. 13 Definitionen av välfärdstjänsternas<br />
innehåll och samhällsroll kan då i allt högre grad överlåtas<br />
på professionernas, tjänstemännens och den ekonomiska tillväxtens<br />
villkor.<br />
111
Change language