Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

därför allvar när jag karakteriserar resonemangen som en skiss.
Mitt bidrag skall uppfattas som ett försök att väcka en frågeställning
till liv och att då bredda perspektivet utöver det ekonomiska.
Därför att:
För det andra hävdar jag, mot bakgrund av empiriska resultat från
en studie som vägletts av den referensram som här skisseras, att
det finns starka skäl som talar för att det offentliga arbetsgivarskapets
form och innehåll har betydelse för både välfärdstjänsternas
framtid och för det politiska systemets legitimitet.
108
Svensk samhällsorganisation
Någon gång vid 1800-talets slut etablerades i Sverige en samhällstruktur
som inflytelserika svenska historiker betecknat som organiserad
kapitalism. Med detta begrepp försöker man sammanfatta
de många empiriska iakttagelser som indikerar att staten under
denna period började spela en annorlunda och mer aktiv roll i förhållande
till de andra samhälleliga huvudaktörer – arbete och kapital
– som även de antog mer nutidsliknande former under denna
period. 8
Viktiga ledmotiv i statens ökande ansvar för medborgarna vred sig
kring omsorgen om ”samhällshelhetens framåtskridande” varmed
väsentligen avsågs ekonomisk tillväxt. 9 Nära förknippat med denna
utveckling var också den sociallagstiftning, som initierades av
inte minst stadsliberalen Adolf Hedin i den berömda riksdagsmotionen
1884 om arbetarskydd m.m. och som syftade till att skapa
lösningar på den hett omdebatterade sociala arbetarfrågan. Hedin
brännmärkte manchesterliberalismen och hävdade att sociala reformer
krävdes om man skulle kunna förvänta sig ...”arbetarbefolkningens
solidariska upprätthållande av den bestående statsordningen.”
10
Figur 1 kan stå som en översiktsbild av denna fas. Statens nya och
tidsspecifika institutioner ligger i spänningsfältet mellan arbetekapital.
Flera av de parter som senare uppträder på arenan hade då
inte konstituerats i sin nuvarande form: De stora och ”klassiska”
arbetarintressen som industrikapitalismen bar fram hade visserli-