GEMENSAMT URVALSPROV I BIOLOGI 29.5.2008 FRÅGA 1 ...
GEMENSAMT URVALSPROV I BIOLOGI 29.5.2008 FRÅGA 1 ...
GEMENSAMT URVALSPROV I BIOLOGI 29.5.2008 FRÅGA 1 ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>GEMENSAMT</strong> <strong>URVALSPROV</strong> I <strong>BIOLOGI</strong> <strong>29.5.2008</strong><br />
<strong>FRÅGA</strong> 1 (obligatorisk)<br />
I en fiktiv ärftlig sjukdom är lysosomernas funktion rubbad och ett enzym som normalt förekommer i<br />
lysosomerna, nu uttrycks på cellens yta. Sjukdomen beror på en mutation i ett av Golgi-apparatens<br />
proteiner. Redogör för varför en förändring i Golgi-apparatens funktion kan leda till störningar i<br />
lysosomen. Vilken nackdel skulle cellen kunna ha av att ett lysosomalt protein uttrycks på cellens yta<br />
eller av att lysosomerna inte fungerar normalt.<br />
<strong>FRÅGA</strong> 2 (obligatorisk)<br />
INLEDNING<br />
Under de senaste tjugo åren har överviktighet blivit allt vanligare hos den vuxna befolkningen i de<br />
Förenta Staterna. Enligt Förenta Staternas nationella hälsoorganisations statistik är 30 % dvs 60<br />
miljoner människor som är över 20 år, överviktiga. Enligt den nyaste statistiken är grekerna Europas<br />
fetaste folk och genast därefter kommer finländarna. Hos barn och ungdomar är de överviktigas andel<br />
nästan 20 %. Överviktighet ökar risken för att insjukna i hjärt- och blodkärlssjukdomar,<br />
blodtryckssjukdom samt diabetes av typ 2.<br />
Förutom vuxendiabetes, känner man till en annan diabetesform nämligen diabetes av typ 1,<br />
barndomsdiabetes. Diabetes av typ 1 uppkommer inte som ett resultat av övervikt utan är en ärftlig<br />
autoimmun sjukdom. Denna diabetesform är mer sällsynt och uppkommer oftast före 40 års ålder.<br />
För att fastställa diabetes används allmänt ett sockerbelastningstest där man mäter glukoshalten i ett<br />
blodprov från fingerspetsen hos en person som fastat över natten (12 h). Efter detta dricker<br />
försökspersonen 100 ml glukospolymer - maltodextrinlösning som innehåller enligt kroppsvikt 1g<br />
glukos /kg. Förändringar i blodets glukoshalt följs under 3 timmars tid genom att ta blodprov med 30<br />
min mellanrum. Vidstående bild visar hur en frisk persons blodglukosvärde, insulinhalt, och halten fria<br />
fettsyror (FFA) förändras under ett sockerbelastningstest.<br />
Förutom insulinet påverkas blodsockerhalten av bl.a. hormonerna glukagon, binjurens<br />
glukokortikoider, adrenalin och ACTH.<br />
UPPGIFT<br />
1) Rita in i bilden ett exempel på en glukoskurva som på basen av sockerbelastningstestet påvisar att<br />
försökspersonen lider av diabetes.
2) Förklara varför den friska försökspersonens och diabetikerns glukoskurvor skiljer sig från varandra.<br />
3) Varför sjunker halten fria fettsyror som resultat av glukosbelastningen?<br />
4) Märk med en pil åt vilket håll nedanstående faktorer påverkar blodsockerhalten<br />
(t.ex. insulin ↓) a) glukagon b) glukokortikoider c) adrenalin d) fysisk ansträngning e) ACTH<br />
f) tillväxthormon<br />
<strong>FRÅGA</strong> 3 (obligatorisk)<br />
Professor Ilkka Hanski räknade alla häckande fågelpar som han påträffade under respektive år 1967<br />
och 2003 på Haminaluoto, ett två hektar stort skär utanför hans sommarvilla beläget i östra Finska<br />
viken i Vederlax kommun. Vad berättar observationerna om fågelbeståndets struktur och funktion?<br />
Art 1967 2003<br />
Silvertärna 9 54<br />
Fisktärna 6 10<br />
Vigg 6 5<br />
Fiskmås 2 18<br />
Skrattmås 2 47<br />
Roskarl 2 1<br />
Gråtrut 1 5<br />
Rödbena 1 1<br />
Strandskata 1 1<br />
Sädesärla 1 1<br />
Stenskvätta 1 1<br />
Skäggdopping 1 0<br />
Småskrake 1 0<br />
Större strandpipare 1 0<br />
Drillsnäppa 1 0<br />
Havstrut 0 1<br />
Grågås 0 1<br />
Ejder 0 6<br />
Källa: Ilkka Hanski: Viestejä saarilta. Miksi luonnon monimuotoisuus hupenee?<br />
<strong>FRÅGA</strong> 4 (valbar)<br />
Nya genkombinationers uppkomst i samband med den könliga förökningen och deras betydelse<br />
<strong>FRÅGA</strong> 5 (valbar)<br />
Vilken betydelse har bakterierna i kvävets kretslopp i naturen?<br />
<strong>FRÅGA</strong> 6 (valbar)<br />
Parker och andra grönområden i de centrala delarna av Åbo finns på de områden som anges i bilden.<br />
I staden har man länge begrundat åtgärder för att öka naturens mångfald och rekreationsvärden i<br />
grönområdena. Hurudana ekologiska problem ansluter sig till nätverket av grönområden i Åbo och<br />
med vilka åtgärder kunde naturens mångfald i grönområdena ökas?<br />
<strong>FRÅGA</strong> 7 (valbar)<br />
A. Myrarna utgör en väsentlig del av den boreala zonens livsmiljöer, som har undersökts och karterats<br />
i olika omfattning: bl.a. som vidsträckta myrkomplex eller som lokala myrtyper. Jämför och tolka<br />
ekologiskt högmossarnas och aapamyrarnas geografiska förekomst, samt myrtypernas, myrväxternas,<br />
fågelartsammansättningens och torvlagrets typiska drag i Finland.<br />
B. Skogsekonomisk dikningsverksamhet har varit speciellt betydande i Finland jämfört med andra land<br />
i den boreala zonen. Beskriv och tolka hurudana förändringar den skogsekonomiska<br />
dikningsverksamheten fått till stånd ifråga om trädbeståndet, växtligheten och fågelfaunan i södra och<br />
norra Finland.
Change language