Phrenicus - Schizofreniförbundet
Phrenicus - Schizofreniförbundet
Phrenicus - Schizofreniförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Phrenicus</strong><br />
intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, schizofreniförbundet<br />
PSYKIATRILAGSUTREDNINGEN: Remissvar<br />
INSÄNDARE: Öppet brev till Göran Hägglund<br />
RÖSTHÖRARMÖTE: Så kan du manövrera rösterna<br />
Medlemstidning nr 4 - 2012<br />
”Hemsk syn!”<br />
Harald Wilhelmsson<br />
Brister i boenden,<br />
sidan 4-6
2 Medlemsbladet<br />
Utgivare<br />
Intresseförbundet för personer<br />
med schizofreni och liknande<br />
psykoser, <strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
Ansvarig utgivare<br />
Per G Torell, förbundsordförande<br />
tel. 0704-82 80 01<br />
Innehåll<br />
Tidningen ska spegla förbundets<br />
själ och skildra situationen för<br />
anhöriga och personer med<br />
psykisk sjukdom. Phren är det<br />
grekiska ordet för själ.<br />
Antal nummer<br />
<strong>Phrenicus</strong> kommer ut fyra gånger<br />
per år och skickas till alla förbundets<br />
medlemmar. Detta nummer<br />
skickas även till cirka 1000 politiker<br />
och tjänstemän i Sverige.<br />
Redaktionskommitté<br />
Sture Andreasson<br />
Kent Blomnell<br />
Ulla Elfving Ekström<br />
Per G Torell<br />
Redaktör<br />
Kristina Kleinert<br />
redaktion@schizofreniforbundet.se<br />
Layout<br />
Kristina Kleinert<br />
Adress<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
Hantverkargatan 3G,<br />
112 21 Stockholm<br />
tel 08-545 559 80<br />
fax 08-545 559 81<br />
office@schizofreniforbundet.se<br />
www.schizofreniforbundet.se<br />
Omslag<br />
Foto: Lena Hansson<br />
Upplaga<br />
5000 ex<br />
Manusstopp<br />
Nr 1, 2013<br />
Manusstopp 2013-02-07<br />
Utgivningsdag 2013-02-28<br />
Tryck<br />
Exaktaprinting AB<br />
Villkor<br />
Gästskribenter står själva för sina<br />
åsikter. Redaktionen ansvarar inte<br />
för insänt material och vi redigerar<br />
ibland. Använd max 800 tecken för<br />
insändare. Citera oss gärna - men<br />
glöm inte att namnge källan.<br />
Per G:<br />
Svåra frågor<br />
Det är höst och jag är förvånad<br />
över att det ändå är varmt idag<br />
och att det inte blåser. Det är<br />
det är alldeles mörkt ute när jag<br />
skriver denna text. Det har varit<br />
en nätverksdag idag.<br />
Har träffat NSPH (Nationell<br />
Samverkan för Psykisk Hälsa) det<br />
nationella nätverk som vi just nu<br />
har mest samarbete med. Genom<br />
dem har vi fått möjlighet att<br />
tränga in i en stor och svår fråga<br />
som handlar om ett förslag till ny<br />
psykiatrilag.<br />
Jan-Olof Forsén RSMH<br />
(Riksförbundet Social och Mental<br />
Hälsa) och Kjell Broström NSPH<br />
har varit knutna till utredningen<br />
som experter. Remissvaret som<br />
Förbundsstyrelsen ställde sig<br />
bakom vid sitt sammanträde i<br />
helgen, kommer att skickas ut till<br />
alla föreningar, så att alla får ta<br />
del av det. En del information om<br />
innehållet får ni beskrivet i detta<br />
nummer.<br />
Via (H)järnkoll pågår också<br />
en antidiskrimineringssatsning.<br />
Frågan är: Blir man diskriminerad<br />
därför att man är drabbad av<br />
psykisk ohälsa? Hur får man reda<br />
på det? Bland annat genom de<br />
Diskrimineringsbyråer som finns<br />
och genom Personliga Ombud.<br />
Ska testas i Uppsala län, Västra<br />
Götalandsregionen och Region<br />
Skåne. Arbetet har just kommit<br />
igång så det finns inte så mycket<br />
att rapportera. Jag tycker att den<br />
roll som Personliga Ombuden får<br />
är intressant och är nyfiken på hur<br />
det kommer att fungera.<br />
Läs artiklarna om boende,<br />
resultatet av Socialstyrelsens<br />
granskning och om fallet i Malmö.<br />
Det är skandal att det finns kommuner<br />
som inte tar sitt ansvar.<br />
En nästan full måne sprider<br />
sitt bleka ljus över Riddarfjärden.<br />
Efter en sådan här dag borde jag<br />
vara trött. Men det är jag inte.<br />
Det frigörs mycket energi då man<br />
träffar representanter från olika<br />
förbund med skilda erfarenheter<br />
och lär känna varandra mer och<br />
mer. Och diskuterar viktiga frågor.<br />
Önskar alla goda och sköna<br />
dagar. Ny kunskap i de sammanhang<br />
där ni rör er och hopp inför<br />
framtiden.<br />
Per G Torell<br />
Förbundsordförande
<strong>Phrenicus</strong> nr 4 • 2012 3<br />
Per G Torell, ordförande i <strong>Schizofreniförbundet</strong> samtalar med en anhörig på stadsbiblioteket i Västerås.<br />
Bilden är anonymiserad av hänsyn till den anhöriges integritet.<br />
Anhörigas dag i Västerås<br />
Västerås stad bjöd på öppna föreläsningar den 4 oktober. En av föredragshållarna var Per G<br />
Torell, <strong>Schizofreniförbundet</strong>s ordförande. Han talade om sorgens olika ansikten.<br />
Per G inledde med bilden av en<br />
man i olika situationer.<br />
Glad i hågen, i full fart framåt.<br />
Sedan - plötsligt huvudstupa ner<br />
i en håla. Där blir han liggande.<br />
Krisen är ett faktum. Tiden går.<br />
En dag firas ett rep ner i mörkret.<br />
Mannen tar tvekande tag i det.<br />
Börjar klättra. Mödosamt i sorg.<br />
Så småningom är han uppe igen.<br />
Kraften kommer åter och livet<br />
börjar på nytt.<br />
- Sorgens olika ansikten, förklarade<br />
Per och fortsatte:<br />
- Min son har schizofreni.<br />
Han försvann i psykos men kom<br />
tillbaka.<br />
Per berättade om krisen och<br />
sorgen som uppstod. Han och<br />
hans hustru beslutade att ta sig ur<br />
den tillsammans. Så småningom<br />
kunde de acceptera det som hänt.<br />
De lärde sig leva igen.<br />
- Det finns de som tror att kärleken<br />
tar slut i en kris. Men den<br />
kan öka, intygade Per.<br />
I hörsalen satt anhöriga och<br />
lyssnade intensivt. En av dem<br />
var Majken Eriksson, ordförande<br />
i VIP-Västmanland, den lokala<br />
schizofreniföreningen.<br />
- Det är av stor vikt att den sorg<br />
vi trängt undan lyfts fram, sa hon.<br />
- Hur smärtsamt det än är så<br />
kan det vara av värde för ens<br />
fortsatta välbefinnande. Var inte<br />
rädd för att ta hjälp av det som<br />
samhället har att erbjuda. Börja<br />
redan i dag, i morgon kan det vara<br />
för sent, uppmanade Majken.<br />
Per Nybons instämde. Han är<br />
anhörigkonsulent för Västerås stad<br />
och har en bakgrund som kurator<br />
inom psykiatrin.<br />
- Det är bara att ringa eller<br />
mejla mig. Du behöver inget<br />
biståndsbelut för att få hjälp. Min<br />
telefon är öppen mellan åtta och<br />
fem måndag till fredag.<br />
Anhörigveckan uppmärksammas<br />
sedan 2005 varje år i<br />
hela landet. Anhöriga ska enligt<br />
socialjänstlagen erbjudas stöd av<br />
kommunen. Kontakta din kommun<br />
och fråga efter anhörigstöd.<br />
Text och foto: Kristina Kleinert
4 Medlemsbladet<br />
Det här boendet i stadsdelen Kirseberg i Malmö är ett av många som får kritik av Socialstyrelsen.<br />
Foto: Peter Johansson<br />
Bättre bostäder för psykiskt sjuka<br />
välkommet krav från Socialstyrelsen<br />
Dåliga boenden, inga boenden alls och bristande boendestöd är verkligheten för många<br />
psykiskt sjuka. En stor granskning som Socialstyrelsen genomfört bekräftar bilden av en<br />
dåligt fungerande lagstiftning i hela landet.<br />
Många människor med schizofreni<br />
och andra psykiska funktionsnedsättningar<br />
saknar den bostad och<br />
det boendestöd som de har rätt till<br />
enligt lag, något som <strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
och lokalföreningarna<br />
har uppmärksammat i många år.<br />
Socialstyrelsen har de senaste<br />
åren genomfört en förstärkt tillsyn<br />
i 178 kommuner för att utreda om<br />
psykiskt sjuka människor får det<br />
stöd och den vård som kommunen<br />
är skyldig att ge.<br />
Rapporten blev klar i slutet av<br />
april och den riktar skarp kritik<br />
mot nästan alla de granskade<br />
kommunerna. 34 kommuner har<br />
inga bostäder alls för denna grupp<br />
och i 12 kommuner är de bostäder<br />
som finns inte fullvärdiga.<br />
Socialstyrelsens generaldirektör<br />
Lars-Erik Holm har i en<br />
debattartikel i Dagens Nyheter<br />
beskrivit hur det kan se ut:<br />
”Har du en psykiskt funktionsnedsättning<br />
kan ditt hem<br />
i decennier vara ett rum på tio<br />
kvadratmeter utan egen toalett<br />
och möjligheter att laga mat. Ditt<br />
hem kan ligga i en annan del av<br />
landet, långt från familj, vänner<br />
och sociala nätverk. Du kan få bo<br />
tätt inpå 20 människor som också<br />
har stora behov av stöd och hjälp<br />
för oro och ångest.”<br />
Psykiatrireformen för 17 år<br />
sedan syftade bland annat till att<br />
personer med psykiska funktionsnedsättningar<br />
skulle få möjlighet<br />
att leva och bo i mindre boenden.<br />
Men enligt Socialstyrelsen har det<br />
på sina håll blivit tvärtom. Det<br />
finns på många håll bostäder som<br />
har så många platser att de mer<br />
påminner om en institution. Ibland<br />
kan det handla om att man försöker<br />
rationalisera genom att föra<br />
ihop äldreboenden och boenden<br />
för psykiskt sjuka.<br />
Varje person är unik och behoven<br />
är individuella. Två olika
<strong>Phrenicus</strong> nr 4 • 2012 5<br />
lagstiftningar kan vara aktuella,<br />
LSS och Socialtjänstlagen (SoL).<br />
För att ingå i den personkrets<br />
som omfattas av LSS ska man ha<br />
stora och varaktiga fysiska eller<br />
psykiska funktionshinder som ger<br />
betydande svårigheter i den dagliga<br />
livsföringen och som medför<br />
ett omfattande behov av stöd. De<br />
flesta med schizofreni omfattas av<br />
SoL, och den tolkas olika, ofta till<br />
nackdel för den enskilde.<br />
Rätten till särskilt boendestöd<br />
är lagstadgat. Men boendestödet<br />
är ofta otillräckligt eftersom det<br />
på många hålls bara erbjuds på<br />
kontorstid. Rätten att ta en smörgås<br />
eller något annat från kylskåpet<br />
eller köket finns inte alltid.<br />
Köket kan vara låst och vattnet<br />
stängs av i lägenheten på natten.<br />
Socialstyrelsen påpekar att detta<br />
är förbjudet.<br />
- Det är en svår situation. Det<br />
behövs fler bostäder och mer stöd<br />
för stora grupper, medan andra<br />
med egna boenden behöver andra<br />
typer av insatser. Förbundet driver<br />
hela tiden denna fråga genom<br />
våra lokalföreningar, säger Per G<br />
Torell, ordförande i <strong>Schizofreniförbundet</strong>.<br />
Kommunalt självstyre<br />
Han konstaterar att det är svårt<br />
att ge ett allmängiltigt svar på hur<br />
det ska se ut, för varje kommun<br />
gör på sitt sätt eftersom det råder<br />
kommunalt självstyre.<br />
- Det är förstås bra om vissa<br />
kommuner vill satsa, men det hjälper<br />
inte i de kommuner där inget<br />
händer. Tillgången på bostäder<br />
blir därmed inte likvärdig.<br />
Sedan 2010 finns nya bestämmelser<br />
i hälso- och sjukvårdslagen<br />
och i socialtjänstlagen.<br />
De föreskriver att det ska finnas<br />
samarbete<br />
mellan huvudmännen<br />
kring<br />
insatserna för<br />
personer med<br />
psykisk funktionsnedsättning.<br />
Detta har<br />
inte alls fått<br />
genomslag,<br />
konstaterar Socialstyrelsen.<br />
Bara 40 av 100<br />
kommuner har<br />
en sådan över-<br />
enskommelse.<br />
- Den situation som råder är<br />
djupt olycklig. Vår målgrupp<br />
behöver långsiktiga och individuella<br />
lösningar. Boendena får inte<br />
vara förvaring. Där måste finnas<br />
stimulans och aktiviteter som gör<br />
det möjligt att leva ett värdigt liv,<br />
säger Per G Torell.<br />
Jessica Hånell är inspektör<br />
på Socialstyrelsens regionala<br />
tillsynsenhet syd. Hon har de<br />
senaste åren inspekterat en lång<br />
rad kommuner i Skåne, Blekinge<br />
och Kronobergs län och bekräftar<br />
bilden av stora brister.<br />
På en del håll finns överhuvud-<br />
Misär på boende i Malmö<br />
Ett av de boenden som får svidande kritik av Socialstyrelsen finns i Malmö. Schizofreniföreningen<br />
i Skåne har länge kritiserat missförhållandena och slagit larm till myndigheter och<br />
kommun flera gånger.<br />
LSS-boendet i stadsdelen Kirseberg<br />
har granskats i Socialstyrelsens<br />
förstärkta tillsyn och fått<br />
många påpekanden. Ännu är inte<br />
allt åtgärdat och ärendet är fortfarande<br />
öppet.<br />
Lars-Erik Holm,<br />
Socialstyrelsen.<br />
Foto: Ann-Sofie<br />
Rosenkvist<br />
Men redan 2009 uppmärksammade<br />
Schizofreniföreningen förhållandena<br />
på Olof Hågesens allé.<br />
Där bor en man i 50-årsåldern<br />
med diagnosen schizofreni.<br />
När Schizofreniföreningens<br />
taget inga boenden som uppfyller<br />
kraven i socialtjänstlagen. I stället<br />
köper kommuner, som exempelvis<br />
Malmö, in platser i privata vårdhem<br />
långt från hemkommunen.<br />
-Enligt socialtjänstlagen är de<br />
skyldiga att inrätta bostäder med<br />
särskild service, säger Jessica<br />
Hånell.<br />
Nu pågår uppföljningarna av<br />
alla de beslut som fattades i samband<br />
med den förstärkta tillsynen.<br />
Det innebär att kommunerna<br />
punkt för punkt får dokumentara<br />
hur och när de åtgärdat anmärkningarna.<br />
Kommuner kan få<br />
betala vite<br />
I värsta fall kommer ytterligare<br />
påpekanden från Socialstyrelsen. I<br />
förlängningen kan det handla om<br />
vitesföreläggande för de kommuner<br />
som av olika skäl avstår från<br />
att följa föreskrifterna. Malmö<br />
vidhåller exempelvis att kylskåp<br />
och vissa andra utrymmen måste<br />
vara låsta för de boende av säkerhetsskäl.<br />
I det ärendet har Socialstyrelsen<br />
inte sagt sista ordet.<br />
Socialstyrelsens förstärkta<br />
tillsyn skedde på uppdrag av<br />
regeringen och <strong>Phrenicus</strong> kommer<br />
att återkomma till den politiska<br />
hanteringen av den mycket kritiska<br />
rapport som blev resultatet<br />
av uppdraget.<br />
Text: Marianne Hühne von Seth<br />
ordförande Harald Wilhelmsson<br />
besökte honom 2009 blev han<br />
förfärad.<br />
Harald Wilhelmsson skrev i en<br />
anmälan till Länsstyrelsen:<br />
”Vardagsrummet var smutsigt<br />
fortsättning nästa sida
6 Medlemsbladet<br />
Harald Wilhelmsson kämpar för att<br />
människor med schizofreni ska få<br />
ett värdigt boende.<br />
Foto: Lena Hansson<br />
och fullt med grovsopor på golvet.<br />
Golvet var täckt av en mycket<br />
fläckig heltäckningsmatta. Fläckarna<br />
och hela rummet luktade<br />
starkt av urin. Verkade inte vara<br />
städat under en tid. Möblerna<br />
bestod av en sittsoffa, TV, stol och<br />
litet bord. Soffan saknade den mittersta<br />
sittdynan. Det verkade som<br />
den boende ibland sov på sittoffan<br />
i vardagsrummet och att orsaken<br />
till att sittdynan saknades var att<br />
den blivit förorerad av urin”.<br />
Harald Wilhelmsson beskriver<br />
vidare sovrummet. I ena ändan av<br />
madrassen låg en hög påslakan<br />
som luktade urin och verkade ha<br />
använts som huvudkudde. Inga<br />
sängkläder i övrigt syntes till och<br />
mattan var fläckig och smutsig.<br />
Mannen hade ingen annan<br />
behandling än stark medicinering,<br />
som enligt skrivelsen orsakat<br />
inkontinensen. Han fick ingen<br />
rehabilitering, stimulans eller<br />
motion och bristerna bidrog till att<br />
avhumanisera hans livssituation,<br />
skrev Harald Wilhelmsson.<br />
Han och Schizofreniföreningen<br />
påtalade att forskare och läkare<br />
redan dokumenterat allvarliga<br />
missförhållanden på andra boenden<br />
i Malmö. Länsstyrelsen uppmärksammade<br />
också stora brister<br />
i gruppboenden och LSS-boenden<br />
vid tillsyn 2008 och 2009.<br />
- Vår erfarenhet är att det är<br />
mindre insyn på LSS-boenden,<br />
säger Harald Wilhelmsson.<br />
Han har följt situationen för<br />
psykiskt sjuka i Malmö sedan<br />
början av 1990-talet. Han anser att<br />
situationen för denna grupp successivt<br />
har försämrats.<br />
- Malmö stad har inte genomfört<br />
någon inventering och därför<br />
finns ingen kunskap om hur<br />
många allvarligt psykiskt sjuka<br />
det finns i stadsdelarna, de vet inte<br />
heller var de bor eller vilka behov<br />
de har, säger Harald Wilhelmsson.<br />
I Malmö saknas boenden för<br />
personer som har rätt till stöd<br />
enligt socialtjänstlagen trots att<br />
lagen föreskriver detta.<br />
- I stället finns härbärgen, vandrarhem<br />
och hvb-hem som drivs<br />
av privata aktörer. En plats kostar<br />
Samarbete mellan kommun och<br />
landsting är viktigt, säger Harald<br />
Holm, överläkare i psykiatri.<br />
Foto: Marianne Hühne von Seth<br />
50.000 kronor i månaden, det är<br />
oerhörda kommersiella intressen<br />
i detta. Bara i Skåne finns 1.000<br />
psykiskt sjuka som vistas i sådana<br />
boenden, utan tidsbegränsning och<br />
utan eget inflytande över sina liv,<br />
säger Harald Wilhelmsson.<br />
Han anser att ett SoL-boende<br />
i kombination med personal- och<br />
kamratstöd från träffpunkter ger<br />
en samhällsintegration och social<br />
gemenskap som är bra. LSS-boende<br />
kan vara bra för personer som<br />
behöver ett starkt lagstöd för tillgång<br />
till till en bostad och samtidig<br />
närvaro av personal med både<br />
social och psykiatrisk kompetens,<br />
tycker Harald Wilhelmsson.<br />
Socialstyrelsen inspekterade<br />
förra året boendet i Kirseberg,<br />
som drivs av stadsdelen och<br />
Psykiatri Skåne i samverkan.<br />
I beslutet finns en lång lista av<br />
brister som måste åtgärdas vad<br />
gäller boenden och boendekvalitet.<br />
Stadsdelen lovade bot och<br />
bättring och juni i år konstaterade<br />
Socialstyrelsen att Kirseberg<br />
lovat att åtgärda huvudparten av<br />
åtgärderna.<br />
I Malmö har varje stadsdel en<br />
egen vård- och omsorgschef, i<br />
Kirseberg är det Susanne Jordal.<br />
Hon förklarar avsaknaden av SoLboenden<br />
med att Malmö prioriterat<br />
LSS-boenden eftersom kön för<br />
sådana boenden var lång.<br />
- Nu har det fattats beslut om<br />
20 SoL-lägenheter och Malmö<br />
stad letar just nu efter en lämplig<br />
fastighet, säger Susanne Jordal<br />
Herman Holm är överläkare<br />
inom Psykiatri Skåne och var tidigare<br />
chef för psykiatrin i Malmö.<br />
Han är väl bekant med problemen<br />
och anser att de i huvudsak beror<br />
på att nuvarande regelverk försvårar<br />
samarbete mellan landstingen<br />
och kommuner.<br />
Två huvudmän<br />
orsakar problem<br />
- Jag har själv varit med på många<br />
vårdkonferenser där det blivit bråk<br />
om vem som ska stå för kostnaderna<br />
för den enskilda patienten.<br />
Det är svårt att hitta en lösning,<br />
man behöver komma bort från<br />
tjafset som uppstår när det finns<br />
två huvudmän, säger Herman<br />
Holm.<br />
I stället skulle man lägga samman<br />
resurserna från båda huvudmännen<br />
i en gemensam pott,<br />
tycker Herman Holm.<br />
- Ett ljus i mörkret är i alla fall<br />
att behoven nu uppmärksammas<br />
och det måste leda till förändringar,<br />
säger han.<br />
Fotnot: Läs Harald Wilhelmssons<br />
intervjusvar i en längre version<br />
på hemsidan www.schizofreniforeningarna.se,<br />
där han också<br />
ger råd i boendefrågor.<br />
Text: Marianne Hühne von Seth
<strong>Phrenicus</strong> nr 4 • 2012 7<br />
Den gula klänningen på omslaget spelade en viktig roll i författarens<br />
psykotiska perioder. Bilden är förmodligen gjord av hennes äldsta dotter.<br />
Boktips<br />
Pebbles förklarar och tröstar<br />
I boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån funderar<br />
Pebbles Karlsson Ambrose kring olika händelser i livet som<br />
kan ha varit belastande för hennes psykiska hälsa, till exempel<br />
att hennes pappa troligen mördades när hon var 22 år.<br />
Pebbles har skrivit en bok för<br />
anhöriga, vårdpersonal, studenter<br />
och personer som själva lider av<br />
psykiska ohälsa. Den är uppdelad<br />
i tre delar.<br />
I första delen skriver hon om<br />
sin barn- och ungdomstid som var<br />
lugn och lycklig, trots att pappan<br />
troligen mördades.<br />
Den andra delen handlar om<br />
livet efter att sjukdomen brutit ut,<br />
om tre psykoser och en depression.<br />
Hon reflekterar över varför<br />
hon fick psykos nummer 2: ”Jag<br />
har funderat mycket på vad som<br />
triggade min nästa psykos. Jag<br />
jobbade heltid på ett krävande<br />
jobb, blev väldigt osams med en<br />
överordnad chef, jag hade två<br />
barn och man, jag skrev min bok<br />
på nätterna och var stödperson<br />
i Brottsofferjouren. Jag gjorde<br />
många saker men var inte nöjd<br />
med mitt liv.”<br />
Idag är hon orolig att hon ska<br />
få en ny psykos, rädd att hon<br />
aldrig ska komma ur den, aldrig<br />
bli frisk igen. Den oron delar hon<br />
med många andra människor som<br />
drabbats av psykoser - de begränsar<br />
sig och undviker situationer<br />
som skulle kunna utlösa en<br />
psykos.<br />
Del tre består av fakta och tips<br />
till dem som har kontakt med<br />
människor som är psykotiska. Det<br />
är författarens eget urval av sådant<br />
hon läst i tidningar. Vill man ha en<br />
mer heltäckande bild av psykoser<br />
får man gå till facklitteraturen.<br />
Den här delen av boken kan<br />
fungera som en uppslagsbok inte<br />
minst för anhöriga. Man får veta<br />
vad boendestödjare och god man<br />
är, hur det känns att bli hämtad av<br />
polisen enligt LPT (lagen om psykiatrisk<br />
tvångsvård), hur man kan<br />
kommunicera med en person som<br />
är psykotisk eller hur arbetsgivare<br />
kan agera för att det ska bli så bra<br />
som möjligt för både den sjuke<br />
och övriga anställda.<br />
Det finns tips på skön- och<br />
facklitteratur, filmer och radioprogram<br />
samt en lista över föreningar<br />
och frivilligorganisationer och<br />
deras webbsidor. Det enda en bibliotekarie<br />
saknar är ett sakregister<br />
så att man snabbt kan hitta det<br />
sökord man vill läsa mer om.<br />
Så fint är omslaget till den här<br />
boken: på svart bakgrund en gul<br />
klänning som svävar bland virvlar<br />
och blixtar. Den gula klänningen<br />
spelade en viktig roll i en av författarens<br />
psykotiska perioder, och<br />
illustrationen är förmodligen gjord<br />
av hennes äldsta dotter Hanna,<br />
född 1993.<br />
Pebbles Karlsson Ambrose<br />
erfarenhet av att vara mamma<br />
och psykiskt sjuk gör att hon har<br />
många konkreta råd att förmedla<br />
till andra mammor i liknande<br />
situation, och boken kan ge tröst<br />
även till deras barn. Hon är en<br />
driven författare och språket flyter<br />
smidigt. Det är lätt att gripas av<br />
hennes berättelser.<br />
Boken kommer att fylla en<br />
viktig funktion för alla som vill<br />
försöka förstå hur det kan vara att<br />
leva med en psykisk sjukdom.<br />
Pebbles Karlsson Ambrose<br />
är född 1970. Hon insjuknade i<br />
förlossningspsykos efter andra<br />
dotterns födelse och fick diagnosen<br />
schizoaffektivt syndrom.<br />
Text: Inger Gadh<br />
Foto: Hanna E Karlsson
8 Medlemsbladet<br />
Fullsatt sal på Nalen i Stockholm. Publiken var engagerad.<br />
Ta kontroll över inre röster<br />
Våga tala med rösterna men hävda alltid din egen vilja. Det rekommenderade en av förelä-<br />
sarna under konferensen Äntligen! Om att höra och hantera röster, aktuell forskning utveck-<br />
ling och kunskap. Arrangör var Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH).<br />
Forskare, praktiker, anhöriga och<br />
rösthörare samlades på Nalen i<br />
Stockholm fredagen den 14 september,<br />
internationella rösthörardagen.<br />
Sex rösthörargrupper inledde<br />
konferensen, alla från RSMH. Det<br />
var Ami Rohnitz, Siv Wetterberg,<br />
Elisabet Alphonce, Alva Thelander<br />
och Anneli Westling. De berättade<br />
om varför rösthörargrupper<br />
är bra och om olika tekniker som<br />
man kan använda för att bemöta<br />
rösterna.<br />
Analysera om rösterna ljuger<br />
och vilken karaktär de har, är en<br />
metod. En annan är att ha mobil<br />
handsfree på när man talar med<br />
rösterna ute bland folk. För att<br />
inte sticka ut för mycket.<br />
Anhöriga, praktiker och<br />
forskare gav sina synvinklar på<br />
problemet.<br />
Det är svårt när man ställs inför
<strong>Phrenicus</strong> nr 4 • 2012 9<br />
Ami<br />
Rohnitz,<br />
var uppskattad<br />
som<br />
moderator.<br />
rollen som vårdare till sina vuxna<br />
barn, sa Lars Joelsson, psykoanalytiker<br />
och anhörig. Han berättade<br />
om sin önskan att bara få vara<br />
pappa.<br />
- Rösterna är metaforer som har<br />
ett budskap, menar Trevor Eyles<br />
som är psykiatrisjukskötare/psykoterapeut<br />
och verksam i Århus i<br />
Danmark.<br />
Det gäller för rösthöraren att<br />
förstå budskapet. Så länge rösthöraren<br />
inte förstår det så skriker<br />
rösten ännu mera. Han menar att<br />
vetenskapliga studier visar att<br />
de flesta som hör röster lever ett<br />
vanligt liv.<br />
Anders Thorgren och Eva<br />
Anderzon från Psykiatri Södra<br />
i Stockholm berättade om sin<br />
utbildning som vänder sig till<br />
patienter som besväras av röster<br />
och deras behandlare.<br />
Man utgår från att rösterna är<br />
förträngda minnen och använder<br />
en särskild intervjumetod för att<br />
komma åt dem. De färdiga intervjuerna<br />
analyseras sedan tillsammans<br />
med professionella.<br />
Forskaren Lis-Bodil Karlsson<br />
och författaren Beate Grimsrud<br />
talade om skapande verksamhet,<br />
måleri och författande. Beate<br />
Grimsrud läste sina texter och berättade<br />
att Dramaten kommer att<br />
iscensätta hennes bok En dåre fri.<br />
- Jag har fått nya infallsvinklar,<br />
sa Rebecca Holmgren från Norra<br />
Stockholms Psykiatri. Hon var en<br />
av många intresserade i publiken.<br />
Ami Rohnitz var moderator.<br />
Hon är annars föreläsare och<br />
ansvarig för svenska nätverket<br />
Rösträtt.<br />
Måleri som slår knockout<br />
Vansinnesmålarna fjäskar aldrig för någon. Deras bilder vi-<br />
sar en ocensurerad och magisk värld, en glimt av psykosens<br />
föreställningar. Många av konstnärerna är rösthörare.<br />
- Bilderna lämnar mig aldrig<br />
oberörd, även om jag inte helt<br />
kan förstå dem, säger Lis-Bodil<br />
Karlsson.<br />
Hon är universitetslektor och<br />
forskare vid Karlstad universitet<br />
och har skrivit en doktorsavhandling<br />
om att höra röster.<br />
På konferensen den 14 september<br />
berättade hon om vansinnesmåleriet.<br />
Den här formen av skapande<br />
har genom åren kallats egenartad,<br />
otuktad och rå, på franska Art<br />
Brut eller på engelska Outsider<br />
art. Vansinneskonst eller sjukdomskonst<br />
är också bra uttryck<br />
i sammanhanget. Eller Särlingskonst.<br />
Genom historien har vi<br />
många gånger avfärdat den som<br />
oväsentligt talanglöst kludder,<br />
säger Lis-Bodil.<br />
Outsiderkonstnärer eller<br />
särlingar är knappast någon<br />
homogen grupp. Men de är oftast<br />
självlärda. Inte sällan börjar de sin<br />
skapande bana med att rita, måla,<br />
skulptera efter någon traumatisk<br />
eller dramatisk händelse i livet.<br />
Kanske i samband med vistelse<br />
Lis-Bodil Karlsson framträdde med vild energi!<br />
inom psykiatrin eller kriminalvården.<br />
Somliga psykotiska patienter<br />
börjar måla bisarra, symboliska<br />
och underliga motiv under sin<br />
sjukdom, trots att de kanske aldrig<br />
varit intresserade av konstnärliga<br />
uttryck tidigare i sitt liv.<br />
En del är rösthörare, andra<br />
inte. Somliga börjar skapa på sina<br />
rösters kommando. För andra är<br />
skapandet bara en nödvändighet,<br />
inte så mycket för att hantera<br />
sin vardag, utan bara för att man<br />
måste. Det blir ett sätt att leva,<br />
berättar Lis-Bodil.<br />
Internationellt kända konstnärer<br />
är Adolf Wölfli, Aloise Corbas,<br />
Mage Gill och Jeane Tripier. I<br />
Sverige har vi Mats Kjellbom,<br />
som målar i olja och Annika<br />
Malmqvist som broderar, eller<br />
som hon säger, "diktar i garn".<br />
- Jag har själv personlig<br />
erfarenhet av rösthörande, säger<br />
Lis-Bodil. Men som för så många<br />
andra kan det här djupt mänskliga<br />
fenomenet vara något som kommer<br />
och går.<br />
Text och foto: Kristina Kleinert Text och foto: Kristina Kleinert
10 Medlemsbladet<br />
insändare<br />
Söker<br />
samarbete<br />
rörande<br />
hjälpmedel<br />
- Vi vill ha ett fördjupat<br />
samarbete med den engelska<br />
organisationen Rethink<br />
Mental Illness kring kognitiva<br />
hjälpmedel, säger Claes<br />
Tjäder, avdelningschef på<br />
Hjälpmedelsinstitutet.<br />
Han har besökt organisationen i<br />
England tillsammans med ordförande<br />
Per Torell och Inger Nilsson<br />
i <strong>Schizofreniförbundet</strong>. Rethink<br />
Mental Illness arbetar med att<br />
förbättra livet för personer med<br />
psykisk ohälsa.<br />
- När vi berättade om erfarenheterna<br />
i Sverige kom jag att<br />
tänka på den resa som vi gjort i<br />
Sverige inom hjälpmedelsområdet,<br />
säger Claes Tjäder.<br />
Hjälpmedelsinstitutet har tillsammans<br />
med <strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
och Riksförbundet för Social<br />
och Mental Hälsa (RSMH) bidragit<br />
till att utveckla hjälpmedel och<br />
utvärderat användandet dem.<br />
Claes Tjäder tänker sig ett fortsatt<br />
samarbete med den engelska<br />
organisationen, kanske i form av<br />
ett EU-projekt.<br />
Hjälpmedelsinstitutet har<br />
arbetat med regeringsuppdraget<br />
”Hjälpmedel i fokus för personer<br />
med psykisk funktionsnedsättning”.<br />
Det går att läsa mer om<br />
regeringsuppdraget på<br />
www.hi.se/sv-se/Arbetsomraden/<br />
Projekt/Avslutade-projekt/hjalpmedelifokus<br />
Man kan också vända sig till<br />
Hjälpmedelsinstitutet på telefon<br />
08-620 17 00<br />
Öppet brev till socialminister<br />
Göran Hägglund<br />
Jag har tagit del av Psykiatrilagsutredningens betänkande och känner mig<br />
illa berörd och oroad över de intentioner som regeringen har genom det<br />
förslag som Psykiatrilagsutredningen har lagt fram. Man funderar över<br />
vilket århundrade man egentligen lever i.<br />
Det som jag främst invänder mot är tvång i öppenvården (d.v.s.<br />
tvångsmedicinering i öppen psykiatrisk tvångsvård utan domstolsbeslut),<br />
att ECT-behandling ska kunna ges som tvångsbehandling, sammanslagning<br />
av LRV och LPT (vilket kommer att stärka allmänhetens fördomar<br />
gentemot de psykiskt sjuka) och införandet av tillräknelighetsbegreppet<br />
(som fråntar individen ansvaret vid brottsliga handlingar).<br />
Psykiatrilagsutredningens betänkande medför att den psykiskt sjuke<br />
hamnar i ett rättsligt ingenmansland där han eller hon blir andra klassens<br />
medborgare och där det är lagligt för rättssystemet i vårt land att öppet<br />
kränka och diskriminera psykiskt sjuka. Man ska ha samma rättigheter<br />
och skyldigheter oavsett om man är psykiskt sjuk eller ej!<br />
Det är synd att man glömmer de framsteg som har gjorts och som bygger<br />
på ömsesidighet och tillit mellan patient, anhöriga och läkare.<br />
Regeringens förslag tyder på ett inhumant synsätt och förslaget strider<br />
mot konventionen för de mänskliga rättigheterna.<br />
Jag anser att man ska ha lika möjligheter i det dagliga livet sjuk som<br />
frisk. Detta förslag talar ett annat språk. Tacksam för ett svar.<br />
fotnot: <strong>Phrenicus</strong> kommer att<br />
vidarebefordra detta brev till<br />
socialministern och hoppas kunna<br />
återkomma med hans svar i nästa<br />
nummer.<br />
Beatrice Carleson<br />
Foto Kristina Kleinert<br />
Beatrice Carleson, själverfaren<br />
Ordinarie ledamot<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong>
<strong>Phrenicus</strong> nr 4 • 2012 11<br />
Dom över lagförslag<br />
Utredningen om en ny lag för psykiatrisk tvångsvård har nu varit ute på remiss. <strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) säger nej till alla förändringar<br />
som innebär en sänkning av ribban för tvångsvård.<br />
I korthet innebär svaret nej till<br />
att ändra från ordet oundgängligt<br />
behov till påtagligt behov av<br />
tvångsvård.<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong> och<br />
NSPH ser även kritiskt på utredningens<br />
förslag om att bygga ut<br />
öppenvårdstvånget (ÖPT) och de<br />
utökade möjligheterna till tvångsbehandling<br />
under öppen psykiatrisk<br />
tvångsvård.<br />
Vidare avvisar <strong>Schizofreniförbundet</strong>/NSPH<br />
förslaget att en<br />
patient ska kunna tas in i öppen<br />
psykiatrisk tvångsvård utan att<br />
först ha vårdats på sluten avdelning<br />
och att det ska vara möjligt<br />
att påbörja öppen psykiatrisk<br />
tvångsvård i hemmet.<br />
Svaret blir också nej till tvångsmedicinering<br />
i Öppen psykiatrisk<br />
tvångsvård utan domstolsbeslut.<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong>s ordförande<br />
Per G Torell säger:<br />
- De har enbart gjort en juridisk<br />
utredning, och det fungerar inte.<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong> och<br />
NSPH är dock positiva till förslaget<br />
om utökade rättigheter till<br />
förnyad medicinsk bedömning,<br />
s.k. second opinion samt förslaget<br />
att tvångsåtgärder ska regleras i<br />
lagstiftningen.<br />
Organisationerna svarar även<br />
”Lägg dig, du är SJUK”<br />
ja till att avskaffa den rättspsykiatriska<br />
vården som påföljd. Men att<br />
det förutsätter en kraftig förbättring<br />
av vården som ska erbjudas<br />
den som avtjänar fängelsestraff.<br />
Otillräknelighetsbegreppet är<br />
problematiskt att införa främst<br />
beroende på svårigheten med bra<br />
definition, enligt organisationerna.<br />
De avvisar också förslaget om särsilda<br />
skyddsåtgärer för personer<br />
med allvarlig psykisk störning.<br />
Läs hela remissyttrandet på<br />
www.schizofreniforbundet.se<br />
Text: Kristina Kleinert<br />
Illustration: Elke R.
Skriv en motion<br />
Vill du stödja forskning<br />
om schizofreni?<br />
Sätt in ditt bidrag på Schizofrenifonden.<br />
Plusgiro 900727-9 Bankgiro 900-7279<br />
Schizofrenifonden är ett så kallat 90-konto som förvaltas av <strong>Schizofreniförbundet</strong>s<br />
styrelse. Fondens ändamål är att ekonomiskt stödja insatser<br />
som främjar de drabbades hälsa samt deras sociala, ekonomiska,<br />
politiska och yrkesmässiga intressen.<br />
Insatser som kan komma i fråga för utdelning av bidrag är forskning<br />
kring schizofreni och andra psykossjukdomar eller projekt av olika slag<br />
som stämmer överens med fondens ändamål. <strong>Schizofreniförbundet</strong>s<br />
verksamhet granskas av Svensk Insamlingskontroll. Schizofrenifonden<br />
är en del av <strong>Schizofreniförbundet</strong>s verksamhet.<br />
Skicka in Senast<br />
20 februari<br />
Posttidning<br />
B<br />
Illustrationen är gjord av en ung kvinna med kronisk sjukdom.<br />
Vilka frågor vill du att <strong>Schizofreniförbundet</strong> ska arbeta med? Skriv en motion till kongressen<br />
2013! Alla medlemmar har rätt att skicka in förslag. Skicka in det senast 20 februari.<br />
Så här skriver du en motion:<br />
Förklara vad du anser är viktigt att vi arbetar med och varför. Försök att skriva så tydligt som möjligt. Glöm inte<br />
namn, adress och vilken förening du tillhör. Underteckna motionen. Mejla eller skicka den med brev:<br />
E-post: office@schizofreniforbundet.se Postadress: <strong>Schizofreniförbundet</strong> Hantverkargatan 3 G 112 21 Stockholm<br />
AVSÄNDARE:<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
Hantverkargatan 3G,<br />
112 21 Stockholm
Change language