TemA: FreD meD JOrDen - Igenom

i vår verkstad.
Så småningom började hjulen snurra
på Forshults Kvarn och vi började mala
och på andra sätt förädla spannmålsprodukter.
Vårt sortiment av varor växte.
Vi odlade allt mer och arbetet tog aldrig
slut. Många människor kom till oss
och ville vara med, eller bara titta. En
del hade svårt att förstå att vår situation
berodde på var och ens medverkan och
ansvar. Andra var initiativrika och tog
del på ett meningsfullt sätt. När vintern
kom hade vi blivit fler och vi var många
erfarenheter rikare.
Vintern 1 975 -1 976 var händelserik.
Mycket blev gjort. Det var full fart på
produktionen i kvarnen, i köket och
på andra platser sjöd det av liv och
verksamhet. Verkstaden växte så att vi
kunde underhålla och reparera kvarnens
maskiner, våra fordon och andra
grejor. Nu var vi ca 1 0 vuxna och 3
barn som bodde i Vita Huset och i Palatset.
ProVie-kollektivet hade efter en
explosionsartad utveckling passerat sin
blomning men knoppat av sig en grupp
människor som nu börjat förverkliga
idén om ResandeFolket-Vagnsamhället.
Nu kom de med gamla cirkusvagnar
och ombyggda bussar och gjorde läger
på ängen i anslutning till husen. Vi åt
gemensamt i Vita Huset och vid varje
full och ny måne hade vi möten då vi
talade om allt praktiskt som skulle göras
och om vad vi ville med våra liv och
vårt arbete.
När våren kom blev vi invaderade av
många slags människor och snart var vi
ca 35 vuxna och 1 2 barn som bodde på
alla upptänkliga sätt och platser. Det
var fantastiskt med alla händer som
kunde ta i, men ibland var det svårt att
finna ordning och idé i det som skedde.
Det var ett utmärkt tillfälle att öva sig i
tålamod, så det gjorde vi.
Till hösten hade vi massor av halvfärdiga
byggnader och många planerade
projekt som inte kommit igång. Vi hade
en full grönsakskällare och det bodde
folk överallt. Vi gjorde viktiga erfarenheter
och kanske vardagslivet, som det
nu tedde sig, påskyndade att vi tvingades
se klarare, ärligare och vara mer
mänskliga, i ordets bästa bemärkelse.
När vintern kom var vi ca 1 6 vuxna
och 8 barn. Vi kom varandra och vår
situation närmre. Det togs initiativ och
mycket praktiskt blev genomfört. Vi
hade blivit kritiska mot allt för mycket
prat och planering. På många sätt blev
4/2008
vi starkare under denna snöiga och ibland
kalla vinter.
1 977 snurrar kvarnhjulen för fullt. De
som packar produkter gör det tre dagar
i följd och byts sedan av utav andra.
Linc Gunnar och Sigmund rensar och
maler säden. Chris trycker etiketter till
förpackningarna och sköter kontorsgöromålen
med hjälp av flera. Hushållet
sköts av två personer som är intresserade
av matlagning och som tar hand
om disk och städning av matrum och
kök. Efter en vecka byter man personer.
Det finns sex grupper vilket innebär att
man arbetar med detta en vecka av sex.
Det blir bra mat och medan man jobbar
har man också särskilt bra kontakt
med barnen eftersom de har sitt rum i
anslutning till kök och matrum.
Grundstommen i kosthållet utgörs av
korn, vete, råg och ibland ris och bovete.
Till den kokta säden användes grönsaker
från egna odlingarna i många olika
former. T.ex. kokt, stekt, bakat, rått,
gratänger, suffléer, pajer, sallader, såser,
mos och mera. Bönor och ärtor används
ca två gånger i veckan och sojabönor
endast i form av sojasås och miso. Potatis
används sparsamt och kött inte alls.
Det händer att det står fisk på bordet
men det är sällan. Äpplen och äpplemos
används med stor aptit. Apelsiner köper
vi ibland men mera sällan bananer. Vi
försöker äta det som finns omkring oss
just när det är moget och färskt. Under
sommaren samlas vilda örter som torkas
för att sedan användas till te och
på andra sätt under vintern. Vi odlar
vårt köksbehov av kultiverade örter och
kryddor, vi gör surkål och mjölksyrar
grönsaker, äpplen skärs i tunna skivor
och torkas. Annat fryser vi in.
I vårt grönsaksland ingår bland annat
morot, lök, rödlök, rödbeta, purjolök,
rättika, potatis, sellerirot, vinterpumpa,
jordärtskocka, vitkål, rödkål, brysselkål,
kinakål, kålrabbi, kålrot, persilja,
dill, mangold, spenat, trädgårdsmålla,
vaxbönor, brytbönor, ärtor och bondbönor.
Vårt behov av frö och utsäde har
vi försökt att odla själva och det har gått
över förväntan bra. Trädgården sköts
kollektivt men huvudansvaret vilar på
några som planerar och instruerar. För
att lagra grönsaker över vintern planerar
vi att bygga färdigt en stor jordkällare
i år. Hittills har vi använt källaren i
Vita Huset och även gjort en stor stuka
ute på fältet.
Under åren som gått har vi vid flera
tillfällen åtagit oss att riva gamla trähus
varifrån vi fört hem virket. Med
detta material har vi bland annat byggt
ett tvåvånings trähus som inrymmer
stall, verkstad, tryckeri, fotolabb och
bostadsrum. I skogen intill ängen där
vagnarna står är ett åttakantigt trevåningshus
under uppförande. Alla som
bor på kollektivet arbetar där och ingen
är anställd eller har arbete någon annanstans.
Det dagliga arbetet är mycket
varierande. Förutom de sysslor som har
med kollektivets drift och utveckling
att göra så pågår verksamheter inom
många olika områden.
Vi syftar till att uppnå en hög självförsörjningsgrad.
Det gamla samhällets
lösningar på praktiska, sociala och
mänskliga problem passar sällan våra
behov. Därför pågår ett ständigt ifrågasättande,
omprövande och nyskapande.
Det sen-kapitalistiska samhället som vi
vuxit upp i och som vi nu har omkring
oss har skapat värderingar och föreställningar
som ofta hämmar människan
och får henne att tro att hon inget kan
själv. Eftersom vi inte tror att politiker
och ledare kommer att lösa våra, samhällets
och världens problem så har vi
kommit att blanda oss i allt fler arbetsområden.
Vårt tryckeri har utrustning
för offsettryck, silkscreen och stencilering.
Vi har lärt oss bygga och reparera
vagnar och hus. Vi reparerar våra
fordon, bygger spisar och apparater av
olika slag. I så hög grad som vi förmår så
tillverkar vi själva det vi behöver. Garn
färgas och kläder sys. Vi förkovrar oss
i kropps- och hälsovård och vi försöker
finna bra former för att leva och arbeta
tillsammans. Ännu är mycket ogjort. På
byggsidan skall flera boningshus uppfö-
23