TemA: FreD meD JOrDen - Igenom

More documents

Recommendations

Info

eräTTeLsen Om mODer JOrD & söner (fram till 1977) Vi har länge talat om att berätta vår historia. Men dagarna går och vi lever våra liv istället för att berätta om dem. Det är bra. Men vår historia är också bra. Vi skall berätta vår historia. Berättelsen om Moder Jord & Söner får börja då ett gulnat dokument av en ”tillfällighet” hittas i en stor låda med många papper och foton, ett utkast till artikel för en tidning. År 1977 skrev vi följande: Om Moder Jord Kollektivet. 1 968 var ett år då det hände ovanligt mycket både ute i världen och hemma omkring. Vi var många som vid den tiden upplevde en befriande känsla av att det inte var ödesbundet tvunget att acceptera och inrätta sig i det etablerade samhället. Folk började på ett mera påtagligt sätt protestera mot uppenbara dumheter och orättvisor och man talade om och sökte alternativa sätt att leva och arbeta. Vid den tiden var vi en grupp vänner som ville hitta något att göra som dels kunde försörja oss och som samtidigt kunde ge oss tillfredsställelse och arbetsglädje. Vi var intresserade av vegetarisk mat, biodynamisk odling, yoga, musik, kosmologi, hantverk av olika slag och av människan, samhället och världen. Efter en långsam och innehållsrik process blev det maten vi satsade på. Vi förstod att det kunde ge både arbete och försörjning åt en växande skara viljestarka människor. Det skulle ge folk i bygden tillgång till renare och friskare mat och jordbrukarna runtomkring skulle få avsättning för sina biodynamiskt eller biologiskt odlade produkter. Vår första kvarn konstruerades och byggdes efter en gammal och enkel princip. Vi sålde mjöl, ris, bönor och örter. Då var vi 5 vuxna som bodde i ett fint gammalt korsvirkeshus uppe på Linderödsåsen i Skåne. Det var mycket som behövde göras och alla var fullt sysselsatta i vår gemensamma verksamhet samtidigt som vi hade gott om tid över till andra intressen och göromål. Vi ville inte växa och bli för många under den tiden, men vi hade mycket och nära kontakter med många andra som var intresserade av vårt sätt att leva. Vänner etablerade kollektiv med olika inriktningar på andra platser och vi bytte varor, tjänster och erfarenheter. 22 4/2008 För 40 år sen startades ett initiativ i härlig -68-anda. Nio år senare summerades erfarenheterna så här. Det är fantastiskt roligt att läsa det, så här 31 år senare. Men vad hände efter detta dokument? Läs mera på nästa uppslag! Bilderna på detta uppslag är skannade pressklipp från 1986. Det kändes rätt att söka och genomföra natur- och livsvänligare former att leva och arbeta i. Våra dagar genomsyrades av en glad och kraftfull anda. I Vittskövle gamla skola, några mil bort fanns sedan tidigt 60-tal Amerika-kollektivet och med det som bas hittade ytterligare en grupp till trakten och startade Källslund-kollektivet, också i Vittskövle. Detta blev sedan ProVie-kollektivet som skaffade en gård i Everöd där man försörjde sig på läderhantverk. Vid flytten återvände Leonard som var en av initiativtagarna i Källslundgruppen till Köpenhamn och blev en av de första som bosatte sig på Christiania. 1 973 hade vår verksamhet vuxit och vi såg oss om efter en gammal kvarn och lite mark. Vi fann Forshults kvarn med tillhörande 1 5 tunnland äng, skog och åkermark. Kvarnverksamheten var nedlagd sedan femton år tillbaka men en del maskiner och vattenturbinen fanns kvar. Förutom själva kvarnbyggnaden fanns det gamla boningshuset, senare kallat Vita Huset och ett annat hus kallat Palatset. Alldeles intill kvarnbyggnaden låg ett tvåvåningshus i trä som redan från början fick inrymma snickeri och mekanisk verkstad. Detta innebar en ny period och ett genomgripande arbete tog sin början. Under ett halvt år kunde vi inte producera mycket utan ägnade oss huvudsakligen åt att upprusta kvarnen och byggnaderna. Vi gjorde täta besök på nerlagda kvarnar och hos skrothandlare för att finna maskindelar och material. Det vi inte fann där tillverkade vi själv
i vår verkstad. Så småningom började hjulen snurra på Forshults Kvarn och vi började mala och på andra sätt förädla spannmålsprodukter. Vårt sortiment av varor växte. Vi odlade allt mer och arbetet tog aldrig slut. Många människor kom till oss och ville vara med, eller bara titta. En del hade svårt att förstå att vår situation berodde på var och ens medverkan och ansvar. Andra var initiativrika och tog del på ett meningsfullt sätt. När vintern kom hade vi blivit fler och vi var många erfarenheter rikare. Vintern 1 975 -1 976 var händelserik. Mycket blev gjort. Det var full fart på produktionen i kvarnen, i köket och på andra platser sjöd det av liv och verksamhet. Verkstaden växte så att vi kunde underhålla och reparera kvarnens maskiner, våra fordon och andra grejor. Nu var vi ca 1 0 vuxna och 3 barn som bodde i Vita Huset och i Palatset. ProVie-kollektivet hade efter en explosionsartad utveckling passerat sin blomning men knoppat av sig en grupp människor som nu börjat förverkliga idén om ResandeFolket-Vagnsamhället. Nu kom de med gamla cirkusvagnar och ombyggda bussar och gjorde läger på ängen i anslutning till husen. Vi åt gemensamt i Vita Huset och vid varje full och ny måne hade vi möten då vi talade om allt praktiskt som skulle göras och om vad vi ville med våra liv och vårt arbete. När våren kom blev vi invaderade av många slags människor och snart var vi ca 35 vuxna och 1 2 barn som bodde på alla upptänkliga sätt och platser. Det var fantastiskt med alla händer som kunde ta i, men ibland var det svårt att finna ordning och idé i det som skedde. Det var ett utmärkt tillfälle att öva sig i tålamod, så det gjorde vi. Till hösten hade vi massor av halvfärdiga byggnader och många planerade projekt som inte kommit igång. Vi hade en full grönsakskällare och det bodde folk överallt. Vi gjorde viktiga erfarenheter och kanske vardagslivet, som det nu tedde sig, påskyndade att vi tvingades se klarare, ärligare och vara mer mänskliga, i ordets bästa bemärkelse. När vintern kom var vi ca 1 6 vuxna och 8 barn. Vi kom varandra och vår situation närmre. Det togs initiativ och mycket praktiskt blev genomfört. Vi hade blivit kritiska mot allt för mycket prat och planering. På många sätt blev 4/2008 vi starkare under denna snöiga och ibland kalla vinter. 1 977 snurrar kvarnhjulen för fullt. De som packar produkter gör det tre dagar i följd och byts sedan av utav andra. Linc Gunnar och Sigmund rensar och maler säden. Chris trycker etiketter till förpackningarna och sköter kontorsgöromålen med hjälp av flera. Hushållet sköts av två personer som är intresserade av matlagning och som tar hand om disk och städning av matrum och kök. Efter en vecka byter man personer. Det finns sex grupper vilket innebär att man arbetar med detta en vecka av sex. Det blir bra mat och medan man jobbar har man också särskilt bra kontakt med barnen eftersom de har sitt rum i anslutning till kök och matrum. Grundstommen i kosthållet utgörs av korn, vete, råg och ibland ris och bovete. Till den kokta säden användes grönsaker från egna odlingarna i många olika former. T.ex. kokt, stekt, bakat, rått, gratänger, suffléer, pajer, sallader, såser, mos och mera. Bönor och ärtor används ca två gånger i veckan och sojabönor endast i form av sojasås och miso. Potatis används sparsamt och kött inte alls. Det händer att det står fisk på bordet men det är sällan. Äpplen och äpplemos används med stor aptit. Apelsiner köper vi ibland men mera sällan bananer. Vi försöker äta det som finns omkring oss just när det är moget och färskt. Under sommaren samlas vilda örter som torkas för att sedan användas till te och på andra sätt under vintern. Vi odlar vårt köksbehov av kultiverade örter och kryddor, vi gör surkål och mjölksyrar grönsaker, äpplen skärs i tunna skivor och torkas. Annat fryser vi in. I vårt grönsaksland ingår bland annat morot, lök, rödlök, rödbeta, purjolök, rättika, potatis, sellerirot, vinterpumpa, jordärtskocka, vitkål, rödkål, brysselkål, kinakål, kålrabbi, kålrot, persilja, dill, mangold, spenat, trädgårdsmålla, vaxbönor, brytbönor, ärtor och bondbönor. Vårt behov av frö och utsäde har vi försökt att odla själva och det har gått över förväntan bra. Trädgården sköts kollektivt men huvudansvaret vilar på några som planerar och instruerar. För att lagra grönsaker över vintern planerar vi att bygga färdigt en stor jordkällare i år. Hittills har vi använt källaren i Vita Huset och även gjort en stor stuka ute på fältet. Under åren som gått har vi vid flera tillfällen åtagit oss att riva gamla trähus varifrån vi fört hem virket. Med detta material har vi bland annat byggt ett tvåvånings trähus som inrymmer stall, verkstad, tryckeri, fotolabb och bostadsrum. I skogen intill ängen där vagnarna står är ett åttakantigt trevåningshus under uppförande. Alla som bor på kollektivet arbetar där och ingen är anställd eller har arbete någon annanstans. Det dagliga arbetet är mycket varierande. Förutom de sysslor som har med kollektivets drift och utveckling att göra så pågår verksamheter inom många olika områden. Vi syftar till att uppnå en hög självförsörjningsgrad. Det gamla samhällets lösningar på praktiska, sociala och mänskliga problem passar sällan våra behov. Därför pågår ett ständigt ifrågasättande, omprövande och nyskapande. Det sen-kapitalistiska samhället som vi vuxit upp i och som vi nu har omkring oss har skapat värderingar och föreställningar som ofta hämmar människan och får henne att tro att hon inget kan själv. Eftersom vi inte tror att politiker och ledare kommer att lösa våra, samhällets och världens problem så har vi kommit att blanda oss i allt fler arbetsområden. Vårt tryckeri har utrustning för offsettryck, silkscreen och stencilering. Vi har lärt oss bygga och reparera vagnar och hus. Vi reparerar våra fordon, bygger spisar och apparater av olika slag. I så hög grad som vi förmår så tillverkar vi själva det vi behöver. Garn färgas och kläder sys. Vi förkovrar oss i kropps- och hälsovård och vi försöker finna bra former för att leva och arbeta tillsammans. Ännu är mycket ogjort. På byggsidan skall flera boningshus uppfö- 23
Page 1 and 2: 4/2008 Kulturtidskrift om jorden oc
Page 3 and 4: Tankar i ljusvändetid, andras och
Page 5 and 6: gödseln, kunde inte begripa varfö
Page 7 and 8: Nära allfarvägen mellan Dalarna o
Page 9 and 10: odling etc. Från kommun och fören
Page 11 and 12: Jag knaprar på morotsbitar ur en v
Page 13 and 14: varsamt vårdande - Lena på Linné
Page 15 and 16: olika sorter! Ruth skrattar, varje
Page 17 and 18: eko-pionjär och djurvän - Lena i
Page 19 and 20: med Lena hos hönsen Lena Åkerblom
Page 21: för de träffades redan sommaren 7
Page 25 and 26: ATT vArA OLIKA TILLsAmmAns moder Jo
Page 27 and 28: Vill du fördjupa din förståelse
Page 29 and 30: Sirpa! Ullplädar handvävda Sirpa
Page 31 and 32: Från jord till bord med egen mjöl

TemA: FreD meD JOrDen - Igenom

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?