09.09.2013 Views

TemA: FreD meD JOrDen - Igenom

TemA: FreD meD JOrDen - Igenom

TemA: FreD meD JOrDen - Igenom

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

varsamt vårdande<br />

- Lena på Linnés råshult<br />

Lena Michaëlsson berättar medan<br />

jag äter äpplen, om hur de båda<br />

träffats som unga, närt och praktiserat<br />

självhushållstankar och fick<br />

erbjudandet att ta över förvaltarskapet<br />

av denna historiska plats.<br />

Vilken spännande uppgift! Och vilket<br />

mångbottnat arbete.<br />

Första tiden hade de en enorm hjälp<br />

både praktiskt och kunskapsmässigt<br />

av Lennart Almblad. Han var pensionär<br />

och hjälpte dem på alla möjliga vis i fyra<br />

och ett halvt år. Han blev deras ”mäster”!<br />

säger hon med stor värme i rösten.<br />

Kunde massor från uppväxten på liten<br />

småländsk gård, brukad på gammalt vis<br />

med mycket ”handarbete”. Själv hade<br />

han alltid drömt om att kunna leva på<br />

en gård, men livet blev inte så, utan ensamstående<br />

med två barn, försörjde han<br />

sig som sopåkare m.m. Här med Lena<br />

och Michaël fick han arbeta med det<br />

han hela tiden ville och samtidigt blev<br />

han en fantastisk hjälp för dem. Han<br />

älskade korna, som de hade då, rödkullorna,<br />

säger Lena. Lilja hette hans<br />

älsklingsko... Nu går rödkullekossor<br />

här bara på sommarbete. Men här finns<br />

vackra värmlandsfår som Lena älskar<br />

för deras mångsidighet. Och förstås<br />

höns av lantras.<br />

Hur kändes det att komma hit? Lite som<br />

en törnrosasömn... säger Lena. Landskap<br />

i glömska. Men RAÄ (Riksantikvarieämbetet)<br />

ville väcka och återskapa<br />

det ursprungliga odlingslandskapet,<br />

med djur på utmarkerna, ängsskötsel,<br />

sädesodling på de små åkrarna, grönsaker<br />

och frukt vid gården. Länsstyrelsen<br />

är den formella uppdragsgivaren. Det<br />

ska finnas historiska belägg för allt de<br />

gör här – ett krav från RAÄ. Vintrarna<br />

har därför blivit mycket av inläsningstid<br />

och kunskapande, tillsammans med<br />

historiker, hantverkare, naturvetare<br />

och odlare. Mycket finns nedtecknat<br />

av Linné själv, liksom av hans far, komminister<br />

Nils Linneus, vars boställe det<br />

här ju egentligen var. Han var en noggrann<br />

observatör och entusiastisk trädgårdsodlare<br />

och botanist. Ett otroligt<br />

spännande och varierat arbete! Framför<br />

allt att sen dessutom få göra det i praktiken.<br />

Bit för bit och mycket varsamt<br />

har Lena och hennes man arbetat på i<br />

tjugo år nu. Röjt ängsmarker, odlat upp<br />

åkrar och anlagt 1700-talets trädgård.<br />

Själva har de ambitionen att skapa ett<br />

helgjutet utflyktsmål.<br />

Till Linnéjubileet kom tacksamt extra<br />

medel förstås. Det blev en satsning på<br />

örtagård, humlegård, fruktlund och liten<br />

trädgård för barnen.<br />

Kafé på vanligt vis fanns här innan,<br />

men nu byggdes nytt ekologiskt kafé<br />

och butik, så numera kan man om sommaren<br />

äta lunch av grönsaker direkt<br />

från kålgården, som grönsakslanden<br />

kallades förr (kål betydde nämligen helt<br />

enkelt gröna ätliga blad). Och läsa och<br />

köpa intressanta och vackra böcker. Vi<br />

sitter där nu med höstsolen genom de<br />

stora fönstren och avnjuter lunchfika,<br />

hämtat i korg från Lenas kök.<br />

Det året kom 80 000 besökare hit! Lena<br />

och Michaël var mest oroliga för ängsmarkerna,<br />

som är känsliga biotoper.<br />

När man är länge på en plats ser man<br />

hur örtfloran förändras vartefter man<br />

vårdar marken. Genom fårens bete och<br />

rätt röjning av markerna har rara örter<br />

från Linnés tid kommit tillbaka alldeles<br />

av sig själva. Lena berättar med stor<br />

värme om hur de sett granspira, klockgentiana,<br />

nattviol och jungfru Marie<br />

nycklar dyka upp i gräset och etablera<br />

bestånd. Slåttergubben, Arnikan, likaså<br />

– en vanlig växt i slåttermarker<br />

förr, men numera förstås lika sällsynt<br />

som slåtterängarna. Men genom väl uttänkta<br />

vandringsstigar genom området<br />

kunde människor hålla sig till stigen<br />

utan att gå miste om något, så avsteg<br />

från stigarna blev ingen fara.<br />

Vad tycker du om mest av ditt liv här?<br />

Lena tänker lite, ser ut genom fönstret,<br />

smakar liksom av olika minnen. Så<br />

säger hon: Det här livet... att följa med<br />

årstiderna, som en helhet, med sysslor<br />

och upplevelser. Årets faser har olika<br />

fart! På vintern är tempot lugnt. Man<br />

lever med ljuset. Mycket sinnesnärvaro.<br />

Och hon älskar att lära sig något nytt.<br />

Resan fortsätter på nästa sida...<br />

13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!