E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium
E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium
E-handel – nya möjligheter, nya hinder - Kommerskollegium
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Kommerskollegium</strong> 2012:4<br />
E-<strong>handel</strong> <strong>–</strong> <strong>nya</strong> <strong>möjligheter</strong>,<br />
<strong>nya</strong> <strong>hinder</strong><br />
En kartläggning av e-<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> utanför EU<br />
APP
<strong>Kommerskollegium</strong> är den myndighet i Sverige som ansvarar<br />
för frågor som rör utrikes<strong>handel</strong> och <strong>handel</strong>spolitik. Vår<br />
främsta uppgift är att främja fri<strong>handel</strong> och klara spelregler för<br />
den internationella <strong>handel</strong>n. Vi arbetar också för en effektiv inre<br />
marknad och ett öppet, starkt multilateralt <strong>handel</strong>ssystem med<br />
fortsatta <strong>handel</strong>spolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar<br />
vi efter goda <strong>handel</strong>s<strong>möjligheter</strong> på tre nivåer: på EU:s inre<br />
marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt<br />
inom ramen för världs<strong>handel</strong>sorganisationen WTO.<br />
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och<br />
förhandlingsunderlag inom <strong>handel</strong>sområdet. Det handlar såväl<br />
om löpande underlag för aktuella <strong>handel</strong>sförhandlingar som<br />
långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter<br />
<strong>Kommerskollegium</strong>, september 2012 <strong>–</strong> första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-43-4<br />
syftar till att öka kunskapen om <strong>handel</strong>ns betydelse för samhällsekonomin<br />
och för en global hållbar utveckling.<br />
<strong>Kommerskollegium</strong> har också verksamhet som riktar sig mot<br />
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som<br />
hjälper företag och privatpersoner som stöter på <strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong><br />
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för <strong>handel</strong>sprocedurer,<br />
SWEPRO, finns också under vårt paraply.<br />
I vår roll som <strong>handel</strong>smyndighet ingår dessutom att ge stöd till<br />
utvecklingsländer genom <strong>handel</strong>srelaterat utvecklingssam-<br />
arbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade<br />
Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i<br />
deras <strong>handel</strong> med Sverige och EU.<br />
www.kommers.se
Förord<br />
Internet har skapat <strong>nya</strong> <strong>möjligheter</strong> för den internationella <strong>handel</strong>n. Avståndet mellan köpare och säljare<br />
minskar i betydelse och förändrar sättet på vilket företag och privatpersoner gör affärer, handlar och<br />
kommunicerar. Men samtidigt som <strong>nya</strong> <strong>möjligheter</strong> skapas så uppdagas <strong>nya</strong> <strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong>. I denna<br />
rapport kartlägger vi e-<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> som svenska företag möter i länder utanför EU, <strong>hinder</strong> som begränsar<br />
möjligheten att bedriva e-<strong>handel</strong>. Många <strong>hinder</strong> är desamma som för traditionell <strong>handel</strong>, medan andra är<br />
specifika eller extra besvärliga för just e-<strong>handel</strong>n. En iakttagelse är att hindren för <strong>handel</strong> med länder<br />
utanför EU till stor del förefaller vara desamma som företagen möter inom EU.<br />
Detta är <strong>Kommerskollegium</strong>s fjärde rapport om e-<strong>handel</strong>. De föregående är Kartläggning av <strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong><br />
inom EU (2011), e-faktura i gränsöverskridande <strong>handel</strong> (2010) och senast Hur gränslöst är Molnet? (2012), där vi<br />
studerar cloud computing och internationell <strong>handel</strong>. Vår avsikt med dessa publikationer är att följa hur<br />
förutsättningarna för internationell <strong>handel</strong> förändras samt att föda tankar om hur bland annat <strong>handel</strong>spolitiken<br />
bör utvecklas för att den internationella e-<strong>handel</strong>n ska bli mer öppen.<br />
Den nu aktuella rapporten har sammanställts av Henrik Jonströmer, Magnus Rentzhog och Emilie<br />
Anér på <strong>Kommerskollegium</strong>. Vi vill rikta ett särskilt tack till de företag som bidragit i intervjuer och med<br />
information till utredningen.<br />
Stockholm, september 2012<br />
Lena Johansson<br />
Generaldirektör<br />
<strong>Kommerskollegium</strong><br />
1
Innehållsförteckning<br />
Förord ............................................................................................................................................................... 1<br />
1. Inledning....................................................................................................................................................... 4<br />
2. Informationsbrist......................................................................................................................................... 6<br />
3. Tullrelaterade <strong>hinder</strong>................................................................................................................................... 7<br />
3.1 Tullprocedurer är extra besvärliga vid många och små försändelser ......................................................... 7<br />
3.2 Tullar ställer till problem vid returer ........................................................................................................................ 7<br />
3.3 Korruption försvårar även för e-<strong>handel</strong>n .............................................................................................................. 7<br />
4. Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning ........................................................... 8<br />
4.1 Skillnader i ånger- och returrätt skapar kostnader och administrativa besvär ....................................... 8<br />
4.2 Krav på konsumentupplysning och regler om webbplatsinnehåll ............................................................... 8<br />
4.3 Märkning av produkter och myndighetsregistrering är betungande .......................................................... 9<br />
5. Betalningar och skatter.............................................................................................................................. 10<br />
5.1 Momsregler kan vara otydliga eller skilja sig mellan digital och fysisk försäljning .............................. 10<br />
5.2 Skillnader i och krav på betalningslösningar skapar kostnader och administrativa besvär ............... 10<br />
5.3 Skriftliga krav omöjliggör användande av onlinelösningar ............................................................................ 11<br />
5.4 Dubbelbeskattning ......................................................................................................................................................... 11<br />
6. Immaterialrättsliga <strong>hinder</strong>.......................................................................................................................... 12<br />
6.1 Företag drabbas av intrång .......................................................................................................................................... 12<br />
6.2 Mellanhänders ansvar är olika och ibland otydligt ........................................................................................... 12<br />
6.3 Svårt att säkra rättigheter till upphovsrättsskyddat material ......................................................................... 13<br />
6.4 Brist på sökbar information om immaterialrätter .............................................................................................. 14<br />
6.5 Domänstöld (”domain grabbing”) blir allt vanligare .......................................................................................... 14<br />
7. Datalagring och dataöverföring ................................................................................................................. 16<br />
2
8. Statliga kontroller ....................................................................................................................................... 17<br />
8.1 Krav på lokal etablering vid registrering av lokala toppdomäner ................................................................ 17<br />
8.2 Censur och myndighetskrav på krypteringslösningar ..................................................................................... 17<br />
9. Övriga <strong>hinder</strong> ............................................................................................................................................... 18<br />
9.1 Roamingavgifter fördyrar e-<strong>handel</strong> genom mobila enheter ........................................................................... 18<br />
9.2 Bedrägeri förekommer .................................................................................................................................................. 18<br />
9.3 Omöjligt få statligt krävd försäkring ........................................................................................................................ 18<br />
9.4 Certifiering av produkter fördyrar ............................................................................................................................ 18<br />
9.5 Avsaknad av standarder hindrar e-<strong>handel</strong> ............................................................................................................ 18<br />
9.6 Ursprungsregler skapar behov av lokala lager ..................................................................................................... 18<br />
9.7 Strikta regler om lansering av audivisuellt material (s.k. “windowing”) hindrar utvecklingen av e-<strong>handel</strong> .. 19<br />
9.8 Subventioner i andra länder snedvrider den internationella konkurrensen ........................................... 19<br />
9.9 ”Transportroaming” gör transporter dyra.............................................................................................................. 19<br />
10. Fallstudie: Norge ....................................................................................................................................... 20<br />
10.1 Krav på lokal etablering vid registrering av norsk toppdomän ..................................................................... 20<br />
10.2 Norska tullprocedurer upplevs som onödigt komplicerade och tidskrävande ...................................... 21<br />
11. Fallstudie: Appmarknaden ........................................................................................................................ 22<br />
11.1 Varför är appmarknaden intressant?........................................................................................................................ 22<br />
11.2 Hinder och problem ....................................................................................................................................................... 22<br />
12. Slutsatser................................................................................................................................................... 24<br />
Bilaga - Frågeformulär som har använts vid företagsintervjuer................................................................. 26<br />
Noter ................................................................................................................................................................. 27<br />
Referenser........................................................................................................................................................ 28<br />
3
1. Inledning<br />
Internet har på många sätt omdanat den svenska<br />
och globala ekonomin. Internet har förändrat hur<br />
företag och privatpersoner jämför, köper och säljer<br />
produkter och tjänster; söker och tillhandahåller<br />
information samt sköter betalningar och förvaltar<br />
data. Internet har även öppnat helt <strong>nya</strong> sektorer i<br />
ekonomin genom att erbjuda <strong>nya</strong> produkter,<br />
tjänster och affärsmodeller som tidigare inte var<br />
möjliga. Den internationella <strong>handel</strong>n underlättas<br />
av denna utveckling. E-<strong>handel</strong>, det vill säga <strong>handel</strong><br />
med varor och tjänster som sker med hjälp av<br />
elektroniska medel, har vuxit explosionsartat och<br />
företag kan idag nå konsumenter på utländska<br />
marknader på ett sätt som tidigare inte var möjligt.<br />
Detta har varit gynnsamt inte minst för små företag<br />
som tidigare saknade resurser för att kunna exportera<br />
sina varor och tjänster. Men i takt med att e-<strong>handel</strong>n<br />
växer och skapar <strong>nya</strong> <strong>möjligheter</strong> uppdagas<br />
även <strong>nya</strong> <strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> <strong>–</strong> <strong>hinder</strong> som antingen är<br />
specifika eller mer besvärliga för just e-handlare.<br />
<strong>Kommerskollegium</strong>s kartläggning av e-<strong>handel</strong>s-<br />
4<br />
<strong>hinder</strong> inom EU visar t.ex. att e-<strong>handel</strong>n inom EU<br />
begränsas av en rad rättsliga <strong>hinder</strong>, så som förbud<br />
mot e-<strong>handel</strong> som försäljningsform, myndighetskrav<br />
på fysisk etablering, <strong>hinder</strong> kopplade till försäljningsvillkor<br />
samt immaterialrättsliga <strong>hinder</strong>. 1<br />
I denna studie kartlägger <strong>Kommerskollegium</strong><br />
<strong>hinder</strong> som svenska företag möter i e-<strong>handel</strong> med<br />
länder utanför EU. Studien fokuserar på <strong>hinder</strong><br />
som är specifika eller extra besvärliga vid e-<strong>handel</strong>.<br />
Vi menar att e-<strong>handel</strong>n har vissa specifika egenskaper<br />
som gör att <strong>hinder</strong> kan påverka denna<br />
<strong>handel</strong> mer negativt än traditionell <strong>handel</strong>, detta<br />
då e-handlare:<br />
• bedriver försäljning till ett stort antal marknader<br />
samtidigt,<br />
• inte alltid är etablerade på de marknader de<br />
säljer till,<br />
• i många är fall små och<br />
• ofta skickar många små försändelser istället för<br />
enstaka stora.<br />
Dessa egenskaper har fungerat som utgångspunkter<br />
när vi har bedömt huruvida ett <strong>hinder</strong> är extra besvärligt<br />
för e-<strong>handel</strong>n.<br />
Studien fokuserar inte enbart på rättsliga <strong>hinder</strong><br />
utan behandlar även <strong>hinder</strong> relaterade till informationsbrist,<br />
byråkrati och bristande konkurrens.<br />
Kartläggningen bygger främst på intervjuer. Vi har<br />
intervjuat tjugotvå svenska företag, både små,<br />
medelstora och stora, främst inom sektorerna IT-<br />
och telekommunikationsteknik, detalj<strong>handel</strong> och<br />
underhållningsindustrin. 2 Eftersom kartläggningen<br />
bygger på företagsintervjuer återspeglar resultaten i<br />
hög grad svenska företags upplevda <strong>hinder</strong> och vi<br />
har så långt som möjligt försökt verifiera och komplettera<br />
företagens problembeskrivningar. I arbetet<br />
med denna rapport har vi uppmärksammat att vissa<br />
<strong>hinder</strong> som företagen har tagit upp bygger på missuppfattningar<br />
från företagens sida. Detta är samtidigt<br />
talande och pekar på att information om<br />
lagar, regler, metoder och praxis som påverkar<br />
e-<strong>handel</strong>n i andra länder inte är transparenta och<br />
svåra för företagen att ta del av. En viktig del i<br />
arbetet mot en mer öppen internationell e-<strong>handel</strong><br />
är därför att göra denna typ av information enklare<br />
och mer transparenta för företagen.<br />
Vi har i denna utredning använt oss av EU-<br />
kommissionens breda definition av e-<strong>handel</strong> som<br />
inkluderar följande transaktioner, både mellan<br />
konsumenter och företag (business-to-consumer)<br />
samt mellan företag (business-to-business):
• Varor och tjänster köps på nätet men<br />
levereras fysiskt<br />
Exempel: en kund i Norge beställer en bok från en<br />
webbutik i Sverige och boken skickas med post från<br />
Sverige till Norge<br />
• En vara som traditionellt levereras fysiskt<br />
ersätts av leverans via digitala nätverk<br />
Exempel: en kund i Norge laddar ner en e-bok från en<br />
svensk webbplats<br />
• Digital leverans av tjänster<br />
Exempel: en norsk revisor säljer och levererar sina<br />
tjänster via internet till ett företag lokaliserat i Sverige<br />
Definitionen återspeglar det faktum att begreppet<br />
e-<strong>handel</strong> idag är bredare än den ”traditionella”<br />
definitionen som endast innefattar transaktioner<br />
då varor beställs på nätet och levereras fysiskt. 3<br />
I kartläggningen har vi identifierat åtta kategorier<br />
av <strong>hinder</strong> som redovisas i separata avsnitt:<br />
• Informationsbrist: företag har svårt att hitta<br />
information om vilka lagar, regler, och metoder<br />
som gäller på olika marknader (avsnitt 2).<br />
• Tullrelaterade problem: krångliga och<br />
administrativa tullprocedurer, tullar på returer<br />
och korruption vid gränsen skapar kostnader och<br />
administrativa besvär för e-handlare (avsnitt 3).<br />
• Hinder relaterade till konsumenträtt och<br />
konsumentupplysning: skillnader i ånger- och<br />
returrätt samt krav på konsumentupplysning är<br />
extra besvärliga för e-handlare som ofta bedriver<br />
försäljning till flera marknader samtidigt<br />
(avsnitt 4).<br />
• Betalningar och skatter: krav på specifika<br />
betalningslösningar samt olika skatteregler skapar<br />
kostnader och administrativa besvär för<br />
e-handlare (avsnitt 5).<br />
• Immaterialrättsliga <strong>hinder</strong>: e-handlare<br />
drabbas av olika former av immaterialrättsintrång<br />
och har svårt att säkra rättigheter tillupphovsrättskyddat<br />
material (avsnitt 6)<br />
• Datalagring och dataöverföring: lagstiftning<br />
som begränsar företags <strong>möjligheter</strong> att lagra och<br />
föra information, särskilt personuppgifter, över<br />
nationsgränserna hindrar den gränsöverskridande<br />
e-<strong>handel</strong>n (avsnitt 7).<br />
• Statliga kontroller: e-<strong>handel</strong>n begränsas av<br />
myndighetskrav på lokal etablering vid registrering<br />
av toppdomäner, internetcensur och<br />
myndighetskrav på särskilda krypteringslösningar<br />
(avsnitt 8)<br />
• Övriga <strong>hinder</strong>: roamingavgifter, bedrägeri,<br />
problem med att få statligt krävd försäkring, certifiering<br />
av produkter, avsaknaden av standarder,<br />
ursprungsregler, regler om lansering av audivisuellt<br />
material (”windowing”) samt statliga<br />
subventioner (avsnitt 9).<br />
Utöver kartläggningen av <strong>hinder</strong> innehåller<br />
denna studie även två kortare fallstudier. Den ena<br />
handlar om Norge <strong>–</strong> en viktig marknad för svenska<br />
e-handlare som i undersökningen stack ut som<br />
extra problematiskt speciellt för svenska detalj<strong>handel</strong>sföretag<br />
(avsnitt 10). Den andra handlar om<br />
”appmarknaden” <strong>–</strong> en ny marknad (existerade ej<br />
före 2008) med sina egna specifika <strong>hinder</strong> och<br />
problem (avsnitt 11). Kartläggningen avslutas med<br />
en sammanfattning och en diskussion kring hur<br />
man kan gå tillväga för att göra den internationella<br />
e-<strong>handel</strong>n mer öppen.<br />
5
2. Informationsbrist<br />
Ett problem som genomgående har tagits upp av de<br />
företag kollegiet har intervjuat är svårigheten att<br />
hitta information om nationella lagar, betalsätt,<br />
logistiklösningar etc. i de länder företagen bedriver<br />
e-<strong>handel</strong>. Då e-handlare ofta säljer sina varor och<br />
tjänster till ett stort antal marknader samtidigt är<br />
problemet extra betungande för e-handlare. Särskilt<br />
små företag finner detta problematiskt eftersom de<br />
saknar resurserna som krävs för att samla in och<br />
analysera all relevant information kopplat till de<br />
länder man är aktiva i. Ett litet företag inom detalj<strong>handel</strong>n<br />
som bedriver försäljning till över 70 länder<br />
uttryckte det så här: ”Det är extremt svårt att få en<br />
överblick över vad som gäller i alla länder man<br />
säljer till och vi arbetar utifrån metoden ”trial and<br />
error”. Alltså provar vi oss fram men det innebär<br />
samtidigt att man ibland råkar bryta mot vissa<br />
länders lagar”. Med andra ord är rättsläget oftast<br />
osäkert för e-handlare och dessa har svårt att få en<br />
överblick över det lapptäcke av lagar och regler man<br />
måste anpassa sin försäljning till. Detta kan till och<br />
med innebära att e-handlare ibland omedvetet<br />
bryter mot vissa länders lagar och regler. Problemet<br />
har även tagits upp av stora företag. Ett av Sveriges<br />
största företag som är verksamma i bland annat<br />
USA och Kina klagade på otydlig information från<br />
6<br />
myndigheter i båda dessa länder vad gäller krav på<br />
märkning av produkter samt regler om konsumentupplysning.<br />
Flera av de företag som kollegiet har varit i<br />
kontakt med efterlyste att svenska myndigheter<br />
eller branschorganisationer tar fram lättillgängligt<br />
material om vad e-<strong>handel</strong>sföretag bör tänka på när<br />
man bedriver försäljning till andra länder via internet.<br />
Exportrådet har tagit ett initiativ som går i linje<br />
med just detta, nämligen en nätbaserad e-<strong>handel</strong>sguide<br />
riktad till svenska företag (se faktaruta<br />
nedan).<br />
Exportrådets e-<strong>handel</strong>sguide<br />
För att underlätta för svenska e-<strong>handel</strong>sföretag<br />
som vill börja exportera utomlands har Exportrådet<br />
tagit fram en nätbaserad E-<strong>handel</strong>sguide.<br />
Guiden innehåller information om lagar,<br />
regler, trender och annat som bör beaktas vid<br />
försäljning över nätet till kunder i andra länder.<br />
Guiden täcker till en början Norden, Tyskland,<br />
Baltikum, Polen, Ryssland och Vitryssland och<br />
finns tillgänglig på Exportrådets webbplats:<br />
www.swedishtrade.se/e<strong>handel</strong>sguiden
3. Tullrelaterade <strong>hinder</strong><br />
Flera företag, särskilt de inom detalj<strong>handel</strong>ssektorn,<br />
har uppgett att tullar är det största hindret för<br />
e-<strong>handel</strong>n. Detta problem är inte förekommande<br />
inom EU där det råder tullfrihet i <strong>handel</strong>n mellan<br />
medlemsländerna. Vid export till länder utanför EU<br />
är tullar dock ett stort problem. Ett företag menade<br />
att ”utanför EU är det alltid tullen som är det mest<br />
problematiska”. Tullar höjer priserna på de varor<br />
som e-handlare säljer och minskar på så vis deras<br />
konkurrenskraft. Tullkostnader är dock troligen inte<br />
ett större problem för e-<strong>handel</strong> än för traditionell<br />
<strong>handel</strong>. Vi har därför i denna kartläggning valt att<br />
inte fördjupa oss i frågan om tullnivåer, utan istället<br />
fokuserat på vissa tullrelaterade frågor som vi<br />
menar slår extra hårt mot just e-<strong>handel</strong>n.<br />
3.1 Tullprocedurer är extra besvärliga<br />
vid många och små försändelser<br />
Betungande tullprocedurer är ett problem även<br />
för den traditionella <strong>handel</strong>n men kan vara extra<br />
betungande för e-handlare då de ofta skickar<br />
många små försändelser istället för enstaka stora.<br />
I flera fall är e-handlarna också små aktörer och<br />
därmed känsligare för de kostnader som tullprocedurer<br />
skapar för företagen. Företag har uppgett<br />
att tullprocedurer har bidragit till att man har valt<br />
att inte gå in på vissa marknader. Särskilt Ryssland<br />
togs upp av flera företag i detta sammanhang.<br />
En del länder har omständiga och omoderna<br />
metoder i tullen. För Ukraina nämndes att EDIfiler<br />
4 inte godkänns utan varje paket måste deklareras<br />
(innehåll, hur mycket de rymmer och vikt).<br />
Liknande regler finns även i andra länder men kan<br />
då ofta skötas av speditör/distributör. I Ukraina<br />
måste e-handlare utföra arbetet.<br />
Ett företag har valt att registrera tullager 5 i Norge<br />
och Schweiz för att undvika den byråkrati som<br />
uppstår vid tullhanteringar. Företaget menar att de<br />
helst inte vill behöva använda lokala tullager men<br />
att procedurerna (och tullkostnaderna) gör att detta<br />
behövligt. Se även fallstudien om Norge nedan<br />
(avsnitt 10).<br />
3.2 Tullar ställer till problem<br />
vid returer<br />
Möjligheten att returnera varor köpta via internet är<br />
en viktig konsumenträttslig fråga. Dock är de gränsöverskridande<br />
returerna kostsamma och adminis-<br />
trativt betungande för företagen. Returproblematiken<br />
gäller alla marknader även om t.ex. Norge och<br />
Ukraina har lyfts fram som extra besvärliga. Ett<br />
företag nämnde även Turkiet där säljaren står för<br />
alla kostnader i samband med returer. Detta kan<br />
bli väldigt kostsamt vid långväga e-<strong>handel</strong>.<br />
Ett företag i klädesbranschen berättade att de får<br />
50 returer per 150 sålda varor. Utöver detta tillkommer<br />
då kostnaderna för returerna. I många fall<br />
returnerar kunden varan och anger att mottagaren<br />
(det vill säga företaget) i Sverige ska betala. Ett<br />
företag uppgav att detta kan medföra kostnader<br />
uppemot 500 kronor per retur i tull- och fraktavgifter.<br />
I vissa fall kan returkostnaden i kombination<br />
med tidskrävande processer medföra att företagen<br />
inte tar hem returerna. I Ukraina har ett företag<br />
istället valt att sälja vidare returnerade varor till så<br />
kallade outlets i Ukraina. Även om företaget hellre<br />
hade velat skicka tillbaka varorna till Sverige var det<br />
mindre kostsamt att hantera returerna på detta sätt.<br />
Svenska företag har möjlighet att få tullfrihet på<br />
varor som returneras från länder utanför EU, givet<br />
att vissa villkor uppfylls, genom att ansöka om<br />
detta hos Tullverket. 6 Denna möjlighet var dock<br />
inget som de företag vi var i kontakt med verkade<br />
utnyttja. Vi kan anta att detta beror på att företagen<br />
antingen inte är medvetna om att möjligheten finns<br />
eller att de anser att proceduren är för tidskrävande.<br />
3.3 Korruption försvårar även för<br />
e-<strong>handel</strong>n<br />
Korruption är ett stort problem för den internationella<br />
<strong>handel</strong>n generellt, oftast i relation till tullförfaranden.<br />
Det kan röra sig om allt från krav på<br />
mutor till varor som försvinner. Både stora och små<br />
företag tog upp problemet. Flera företag ansåg att<br />
e-<strong>handel</strong> är extra känsligt då det i många fall rör sig<br />
om små försändelser som ”lättare kommer bort”<br />
och företagen har inte alltid personal på plats som<br />
kan följa upp eventuella problem. Det faktum att<br />
det finns olika syn i olika länder på vad som ska<br />
klassas som korruption kan också vara ett problem.<br />
Ett företag hade lämnat den kinesiska marknaden<br />
och ett annat berättade att de valt att inte<br />
sälja varor till Ryssland på grund av korruption.<br />
I fallet Ryssland medför korruption (tillsammans<br />
med byråkrati) att få logistikföretag vill leverera<br />
varor dit, vilket höjer kostnaderna. Även Turkiet,<br />
Ukraina och ”andra länder i Östeuropa” nämndes.<br />
7
4. Hinder relaterade till konsumenträtt och<br />
konsumentupplysning<br />
När e-<strong>handel</strong>sföretag riktar sin försäljning till flera<br />
marknader samtidigt omfattas dessa företag av de<br />
olika konsument- och marknadsrättsliga regler<br />
som gäller i dessa länder. Detta skapar i sin tur<br />
kostnader och administrativa besvär för företagen<br />
som måste anpassa sin försäljning till respektive<br />
marknad. Detta är ett problem även inom EU men<br />
är ett ännu större problem internationellt där<br />
konsument- och marknadsmässiga regler kan<br />
skilja sig åt ännu mer.<br />
4.1 Skillnader i ånger- och<br />
returrätt skapar kostnader och<br />
administrativa besvär<br />
Ett vanligt problem för e-<strong>handel</strong>sföretag är skillnader<br />
i konsumenträttsregler. Detta gäller främst,<br />
men inte uteslutande, ånger- och returrätt. En del<br />
företag såg skillnaderna som ett stort <strong>hinder</strong>, främst<br />
associerad med administrativa kostnader. Andra<br />
företag menade att olikheter visserligen är besvärligt<br />
men inte i någon större utsträckning då de<br />
ganska enkelt kan anpassa sig till olika krav. Dessa<br />
företag var ofta sådana som hade stora försäljningsvolymer<br />
och en generös returpolicy. Frågan om<br />
8<br />
skillnader i konsumenträtt handlar även mycket om<br />
företagens osäkerhet om vad som gäller på olika<br />
marknader. Det kan vara både svårt och kostsamt<br />
att ta reda på vad den lokala konsumenträtten<br />
dikterar.<br />
En relaterad fråga är behovet att enkelt kunna<br />
lösa tvister som kan uppstå, inte minst i s.k. B2C<strong>handel</strong><br />
(business-to-consumer) 7 . Ofta rör tvisterna<br />
små belopp och det är i praktiken svårt att driva<br />
ärendena i vanlig domstol. Istället finns idag flera<br />
alternativa tvistlösningsmekanismer att tillgå men<br />
vid <strong>handel</strong> utanför EES så är dessa ofta svåra att få<br />
tillgång till, samma sak gäller för konsumentvägledning<br />
8 . Detta skapar osäkerhet hos både köpare<br />
och säljaren vilket i sin tur hämmar e-<strong>handel</strong>n.<br />
4.2 Krav på konsumentupplysning<br />
och regler om webbplatsinnehåll<br />
Flera företag har tagit upp lagar och regler som<br />
påverkar hur företag måste utforma sina webb-<br />
platser som problematiska. Det kan antingen<br />
handla om krav från myndigheternas sida om vad<br />
webbplatsen måste innehålla eller begränsningar av<br />
innehållet. Ett vanligt problem handlar om krav på
användandet av lokala språk. Vanligen anpassar<br />
företagen sina webbplatser till lokala språk men i<br />
vissa fall, speciellt i länder med flera officiella språk<br />
(såsom i Kanada), kan detta krav bli kostsamt <strong>–</strong> inte<br />
minst om försäljningsvolymerna är små. Det är<br />
även vanligt att länder ställer krav på vad som<br />
måste visas i form av märkning och information till<br />
kunderna. I en del länder kan dessa skilja sig mellan<br />
olika delstater eller regioner (USA togs upp som<br />
problematiskt i detta avseende av flera företag).<br />
Ofta är reglerna otydliga och de företag som tagit<br />
upp detta hade haft problem med att få klarhet från<br />
myndigheters sida om vilka regler det är som gäller.<br />
Webbplatsanpassningen kan vara kostsam och<br />
betungande, speciellt i de fall där företagen inte vet<br />
exakt vad som krävs av dem.<br />
De flesta länder har även regler kring vad som<br />
inte får förekomma på webbplatser. Om ett företag<br />
har en webbplats som är riktat till en specifik<br />
marknad kan sådana regler innebära att företaget<br />
exempelvis inte tillåts visa upp hela sitt sortiment<br />
på webbplatsen. Ett företag berättade att Saudi-<br />
arabien har regler om hur mycket hud som bilder<br />
på kvinnor får visa och som bl.a. innebar att man<br />
inte fick visa bilder på kvinnor i underkläder. En<br />
barnpyjamas med bilder av grisar på får varken<br />
visas eller saluföras i landet. Ett annat företag sa att<br />
de i USA inte får visa barn och sängkläder i samma<br />
bild. Dessa regler kan påverka affärs<strong>möjligheter</strong>na<br />
och innebära ökade kostnader för arbetet med att<br />
anpassa webbplatserna.<br />
4.3 Märkning av produkter och<br />
myndighetsregistrering är<br />
betungande<br />
Det är vanligt att länder ställer krav på märkning av<br />
produkter. Det kan röra sig om vilken information<br />
”nacklappen” på kläder ska innehålla till att innehållsförteckningar<br />
och manualer ska vara på lokala<br />
språk. I vissa länder finns krav på att företag ska<br />
registrera sig hos lokala myndigheter för att få sälja<br />
vissa varor. Dessa krav ökar den administrativa<br />
bördan för företagen, inte minst om deras försäljning<br />
riktar sig till ett stort antal marknader. Det är<br />
enklare för etablerade företag att hantera dessa<br />
problem då deras volymer vanligen är större och<br />
de kan hantera kraven i olika länder separat.<br />
E-<strong>handel</strong>sföretag har det svårare att ha lager av<br />
t.ex. kläder anpassade till villkoren på samtliga<br />
marknader de säljer till.<br />
Ett företag berättade att de inte säljer kosmetika<br />
på alla sina marknader då krav på att innehållsföreteckningen<br />
ska vara på lokala språk ökar den<br />
administrativa bördan och kostnaden. Företaget<br />
har även valt att inte sälja elektronik utanför Sverige<br />
pga. krav på många utländska marknader att manualer<br />
ska vara på lokalt språk. Ett annat företag har<br />
valt att inte sälja livsmedel till en viss marknad då<br />
kravet på registrering hos landets motsvarighet till<br />
Livsmedelsverket kostade mer, i tid och pengar, än<br />
vad försäljningen skulle inbringa.<br />
9
5. Betalningar och skatter<br />
5.1 Momsregler kan vara otydliga<br />
eller skilja sig mellan digital och<br />
fysisk försäljning<br />
Momsproblematik var ett vanligt tema som togs<br />
upp av de företag kollegiet intervjuade. I flera fall<br />
handlade det om oklarheter kring i vilket land som<br />
moms ska redovisas och andra exempel på otydliga<br />
regler. Det vanligaste förekommande problemet<br />
verkade vara krav på momsregistrering. Sådana<br />
krav finns i många länder <strong>–</strong> både inom och utanför<br />
EU <strong>–</strong> och medför att företagen måste momsregistrera<br />
sig på marknader om de säljer över en viss<br />
summa. Detta för med sig ett faktiskt krav på<br />
etablering vilket går emot själva grundidén med<br />
e-<strong>handel</strong>. De flesta företag, som inte vill etablera<br />
sig lokalt, väljer att lösa detta genom att anlita ett<br />
momsombud, vilket i sin tur skapar kostnader<br />
(se avsnitt 10 och fallstudien om Norge för en mer<br />
utförlig beskrivning av detta problem).<br />
E-<strong>handel</strong> i länder som är uppdelade i delstater<br />
kan medföra ytterligare problem. Företagen lyfte<br />
främst fram USA, Kanada och Australien som<br />
exempel. Problemet är att delstater många gånger<br />
har sina egna moms- och skattesatser vilket är svårt<br />
att hantera administrativt och medför kostnader.<br />
Denna problematik uppstår lätt när företagen har<br />
försäljningen på internet medan returer sker i butik.<br />
10<br />
Ofta sker då försäljning och retur i olika delstater<br />
och företaget måste bl.a. redovisa momsskillnader.<br />
Ett företag tog upp att momsen i flera länder är<br />
högre på digitala böcker jämfört med fysiska vilket<br />
påverkar <strong>handel</strong>n med digitala böcker negativt.<br />
Detta är fallet i Norge (samma sak gäller även i<br />
Sverige 9 ). Det finns även skillnader i moms mellan<br />
underhållningsmedierna bio, DVD och video-ondemand<br />
(VOD). Momsen är oftast lägst på bio och<br />
skillnaden påverkar försäljningen av inte minst<br />
VOD negativt.<br />
5.2 Skillnader i och krav på<br />
betalningslösningar skapar kostnader<br />
och administrativa besvär<br />
Betalningen för produkter och tjänster som handlas<br />
över internet sker i de flesta fall på annat sätt än vid<br />
köp i en fysisk butik. För att e-<strong>handel</strong>n ska kunna<br />
nå sin fulla potential krävs det att konsumenter<br />
känner sig trygga med att göra betalningar över<br />
internet. Många länder har därför nationella regleringar<br />
som föreskriver vilka betalningsmedel som är<br />
godkända vid köp gjorda över internet. Även om<br />
denna typ av reglering kan vara nödvändig för att<br />
uppnå en hög säkerhetsnivå för betalningar gjorda<br />
via internet så finns det samtidigt en risk för överreglering<br />
som skapar problem för företagen och<br />
hindrar e-<strong>handel</strong>n. Flera av de intervjuade företagen<br />
tog upp olika problem relaterade till betalningar<br />
som medför ökade kostnader och administration.<br />
För att vara konkurrenskraftiga på flera<br />
marknader behöver företagen många unika lösningar.<br />
I vissa länder har kraven på specifika betalningslösningar<br />
dock inneburit att företag valt att inte<br />
sälja till dessa marknader. Olika betalsätt på olika<br />
marknader öppnar även upp för bedrägeri då<br />
företagen får svårare att hantera olika system.<br />
Många svenska e-handlare väljer t.ex. att inte<br />
godkänna ryska kreditkort.<br />
Flera exempel framfördes där företagen enligt<br />
lag eller de facto behöver använda ett fåtal<br />
bestämda betalningslösning (som ibland kan vara<br />
lokal). Andra fall handlar t.ex. om att nationella<br />
kontokort inte går att använda utanför landet ifråga<br />
(t.ex. i Brasilien) eller att länder inte godkänner<br />
e-signaturer (Kina och Ryssland) eller kontokort<br />
vid on-linetransaktioner. Ett företag nämnde att de<br />
har egna kreditlösningar men att dessa inte går att
använda utanför Norden. Många företag använder<br />
onlinebetalningstjänster som Paypal och Moneybookers.<br />
Flera ansåg dock att företagen som<br />
driver dessa betalningssystem har för stor makt<br />
och e-handlarna är utelämnade till deras villkor.<br />
En alternativ betalningsmetod för företagen är<br />
att på sina webbplatser erbjuda utländska kunder<br />
att betala via sin internetbank. För att kunna erbjuda<br />
denna betalningstjänst krävs det dock att<br />
företaget öppnar ett lokalt bankkonto hos de olika<br />
banker vars internettjänster man vill använda sig av.<br />
För att kunna erbjuda kunderna att betala via så<br />
många internetbanker som möjligt måste därför<br />
företagen att öppna flera lokala bankkonton i olika<br />
länder. Något som innebär kostnader och ökad<br />
administration för företagen. Ett annat problem<br />
som uppmärksammades var krav på försäljning i<br />
lokal valuta. Vid e-<strong>handel</strong> med Kina så måste<br />
försäljning ske i lokal valuta vilket begränsar företagens<br />
<strong>möjligheter</strong> att erbjuda varor och tjänster<br />
under de förutsättningar de själva önskar. Samma<br />
sak gäller t.ex. i Sydafrika.<br />
Rätten att ta kreditupplysning lyftes också fram.<br />
Rätten är generellt svagare utanför Sverige och i<br />
vissa länder är det endast banker som har rätt att ta<br />
få ta del av kredituppgifter. I andra länder lämnas<br />
bara ”negativa” uppgifter ut (t.ex. betalningsanmärkningar)<br />
och inte ”positiva” uppgifter (t.ex. årsinkomst),<br />
vilket gör det svårt att göra en balanserad<br />
bedömning av potentiella kunder.<br />
5.3 Krav på skriftliga kontrakt<br />
omöjliggör användande av<br />
internetlösningar<br />
I en del länder kan företagen inte erbjuda vissa<br />
internetbaserade tjänster eftersom ländernas lagar<br />
inte är uppdaterade till den digitala miljön. Tydliga<br />
exempel på detta är krav på pappersfaktura och<br />
krav på skriftligt kontrakt, dvs. underskrifter med<br />
papper och penna. Båda kraven försvårar digitala<br />
lösningar och ökar administrationen för företag, i<br />
vissa fall till den grad att försäljning blir omöjlig.<br />
Ett företag berättade t.ex. om en lösning där leverans<br />
av varor automatiskt registreras i mottagarens<br />
fakturasystem via en internetbaserad plattform.<br />
Denna lösning går inte att sälja i länder som<br />
Kazakstan, Ryssland och Ukraina pga. krav på<br />
pappersfaktura.<br />
5.4 Dubbelbeskattning<br />
E-<strong>handel</strong> skapar intäkter i utlandet och det finns<br />
risk för dubbelbeskattning. Lyckligtvis finns ofta<br />
bilaterala avtal som hanterar detta. Trots detta<br />
berättade ett företag att Norge var ett problem i<br />
detta sammanhang. Bolaget hade öppnat en filial i<br />
Norge och sålde sen varorna till filialen (som i sin<br />
tur sålde varorna på nätet i Norge) för att undgå<br />
dubbelbeskattning.<br />
11
6. Immaterialrättsliga <strong>hinder</strong><br />
Många av de intervjuade företagen har lyft fram<br />
immaterialrättsrelaterade problem som det största<br />
eller ett av de största hindren för sin verksamhet.<br />
Dessa <strong>hinder</strong> uppstår eftersom immateriella rättigheter<br />
ofta regleras nationellt och inte är harmoniserade<br />
över nationsgränserna. Exempelvis företräds<br />
i de flesta fall upphovsrättshavare av sitt lands<br />
kollektiva rättighetsförvaltande organ och licenser<br />
för att använda skyddade verk (såsom musik och<br />
film) lämnas oftast för ett begränsat geografiskt<br />
område. Detsamma gäller varumärken som registreras<br />
på nationell basis. Som <strong>Kommerskollegium</strong><br />
tidigare har konstaterat finns det många immaterialrättsliga<br />
<strong>hinder</strong> inom EU (<strong>Kommerskollegium</strong> 2011)<br />
och företag som har bidragit till denna utredning<br />
har uppgett att dessa <strong>hinder</strong> är ungefär lika vanligt<br />
förekommande inom som utanför EU.<br />
12<br />
6.1 Företag drabbas av intrång<br />
Inte oväntat har många företag drabbats av intrång i<br />
sina immaterialrätter vid e-<strong>handel</strong>. Konkurrenter<br />
använder det svenska företagets namn på sina<br />
produkter och får det att se ut som om det är<br />
företagets produkt. Kina och Ukraina nämns som<br />
problem i sammanhanget. Illegal nedladdning<br />
drabbar inte bara försäljningen av tv- och dataspel<br />
utan även mobilapplikationer. Användare kan låsa<br />
spärrarna på och ”kapa” sin smarta telefon och<br />
därefter ladda ner appar från fildelningsajter utan<br />
att betala.<br />
Ett företag menade att Googles regler om<br />
annonser och nyckelord öppnar för varumärkesintrång.<br />
Google går i vissa fall med på att inga<br />
andra annonser än för företaget som har ett visst<br />
namn får komma upp när man söker på det namnet<br />
(detta gäller för t.ex. IKEA). Om Google däremot<br />
anser att ett företagsnamn är generiskt skyddas inte<br />
namnet på samma sätt och andra företag kan då<br />
lägga upp annonser under den sökträffen och<br />
använda de ”generiska” orden i sina nyckelord<br />
(antingen öppet eller dolt). Dessa företag kommer<br />
då högt upp i träfflistan och kan åka snålskjuts på<br />
andras goda rykte.<br />
Ett detalj<strong>handel</strong>sföretag rapporterade problem<br />
med privat parallellimport, där vissa kunder köper<br />
upp stora kvantiteter för att sedan sälja i t.ex. Ryssland.<br />
Detta kan vara fullt tillåtet om importlandet<br />
inte förbjuder parallellimport. Ett företag rapporterade<br />
att Ryssland skiljer sig starkt från EU i att<br />
ryska köpare <strong>–</strong> inte säljare <strong>–</strong> i e-<strong>handel</strong> riskerar att<br />
göra sig skyldiga till immaterialrättsintrång när de<br />
köper från en säljare utanför Ryssland. Detta<br />
riskerar i sin tur att minska konsumenternas vilja<br />
att e-handla.<br />
6.2 Mellanhänders ansvar är olika<br />
och ibland otydligt<br />
En central fråga är vilket ansvar mellanhänder på<br />
Internet (t.ex. bredbandsföretag, sökmotorer och<br />
försäljningssidor) bör ha för immaterialrättsligt<br />
skyddat material som sprids via deras sidor. Frågan<br />
är lika aktuell inom som utom EU. Här har företagen<br />
motstridiga intressen och problembeskrivningar,<br />
beroende på bransch. Rättighetshavare<br />
anser i allmänhet att mellanhänder bör kontrollera<br />
vad som bjuds ut via deras tjänster och omedelbart
ta bort material som gör intrång, kanske till och<br />
med räknas som medskyldiga till intrånget. Mellanhänderna<br />
anser sig i allmänhet inte ha möjlighet<br />
eller skyldighet att granska material på det viset,<br />
eller ta ansvar för vad kunderna använder deras<br />
tjänster till.<br />
Rättighetshavare som upptäcker intrång kan<br />
antingen kontakta den som gör intrång direkt eller<br />
mellanhanden för att få dem att stoppa intrånget.<br />
Det är då viktigt att det finns regler för vad mellanhanden<br />
är ansvarig för, men sådana saknas i vissa<br />
länder, bland annat i Turkiet. Ett av de intervjuade<br />
företagen som har mellanhandsrollen skriver av<br />
denna anledning alltid in i sina användarvillkor att<br />
de har rätt att stänga ner en tjänst om en myndighet<br />
kräver det. Företaget tar sig dock inte rätten, och<br />
säger även att de inte får ta sig rätten rent legalt, att<br />
själva övervaka kundens verksamhet.<br />
Det har varit många rättsprocesser mellan<br />
online-plattformar och rättighetshavare. I skrivande<br />
stund pågår t.ex. en rättegång i Holland som<br />
handlar om teleoperatörers ansvar vid fildelning.<br />
Ett företag menade dock att rättsprocessernas tid är<br />
över och att vägen framåt går via samarbete mellan<br />
parterna. Snabb teknikutveckling har skapat bättre<br />
filter mot material som gör intrång. Samma företag<br />
uppgav dessutom att samarbetet inom EU har fått<br />
skjuts genom att kommissionen har tagit initiativ<br />
till en överenskommelse mellan intresserade parter.<br />
6.3 Svårt att säkra rättigheter till<br />
upphovsrättsskyddat material<br />
Ett <strong>hinder</strong> för lagliga alternativ för strömning (så<br />
kallad ”streaming”) och nedladdning av upphovs-<br />
rättsskyddat material är enligt vissa företag bristerna<br />
kring information om, tillgänglighet till och<br />
köp (licensiering) av upphovsrätter, framför allt<br />
över gränser. 10 Omvänt tar flera företag, särskilt små<br />
företag, också upp risken för att de själva begår<br />
intrång utan att vara medvetna om det.<br />
Eftersom immaterialrätter normalt regleras och<br />
skyddas nationellt måste företag som säljer i flera<br />
länder vanligen säkra tillträde till rättigheter för<br />
varje nytt land. Upphovsrätt skiljer sig dessutom<br />
från andra immaterialrätter genom att de inte<br />
(behöver) registreras. Det finns därför inget register<br />
över gällande upphovsrätter. De som vill använda<br />
upphovsrättsskyddat material får söka hos organisationer<br />
för kollektiv rättighetsförvaltning (såsom<br />
STIM 11 ) i varje land, men dels har inte rättighetshavaren<br />
nödvändigtvis registrerat sig där, dels<br />
saknas sådana organisationer i en del länder.<br />
Även EU-regelverket är fragmenterat och illa<br />
anpassat till den digitala miljön, särskilt rörande<br />
klarering, kollektiv rättighetsförvaltning och gränsöverskridande<br />
licenser. 12 Tillsammans med<br />
svårigheten att ta reda på om något är skyddat<br />
leder detta till höga transaktionskostnader för<br />
licensiering av upphovsrätter. 13<br />
Vissa företag uppgav att det är särskilt problematiskt<br />
att säkra rättigheter till filmer som ska säljas<br />
på internet genom strömning. Ett företag beskrev<br />
systemet för upprättshovsskyddad film som ”en<br />
snårskog som är helt omöjlig att förstå sig på”. För<br />
det första är reglerna för digitala filmer otydligare<br />
än för filmer som säljs fysiskt. För de senare betalar<br />
företaget en så kallad privatkopieringsavgift på den<br />
fysiska varan <strong>–</strong> dvs. DVD-skivan <strong>–</strong> som i sin tur går<br />
till rättighetshavaren. För digitala filmer finns dock<br />
inte samma enkla system. För det andra tillkommer<br />
13
gränsproblematiken. När tillhandahållare av strömmad<br />
film går in på en ny marknad krävs de på<br />
ersättning (ibland för både film och musik) från<br />
rättighetshavare och organisationer för kollektiv<br />
rättighetsförvaltning i det landet. Detta sker trots<br />
att företaget tidigare har betalat för licensen till det<br />
bolag som äger rättigheterna i samband med att de<br />
först började tillhandahålla filmen. Ett ytterligare<br />
problem är att licensiering inte alltid är teknologineutral.<br />
Tillsammans gör detta, enligt företagen, att<br />
utvecklandet av <strong>nya</strong> och innovativa e-tjänster inom<br />
film hämmas. Ett företag ansåg vidare att avgifterna<br />
generellt sett är mycket högre på de digitala filmerna<br />
då de stora rättighetshavarna, särskilt de i USA,<br />
har för stor marknadsmakt i prissättningen. Ett<br />
annat företag pekade på att organisationerna för<br />
kollektiv rättighetsförvaltning i olika länder tillämpar<br />
olika prisnivåer.<br />
Vad gäller e-boksmarknaden menade ett företag<br />
att denna hämmas av att upphovsrättsreglerna i<br />
kontrakten kan hindra äldre litteratur från att<br />
förvandlas till e-böcker. Rättighetsproblematiken<br />
finns även inom musikbranschen. Här klagade ett<br />
företag över STIM:s affärsmetoder. Rättighetsförvaltning<br />
utgör i viss mening ett naturligt monopol<br />
vilket kan medföra svårigheter att förbättra<br />
konkurrensen. EU-kommissionen presenterade<br />
nyligen ett förslag om att förenkla <strong>handel</strong>n med<br />
musiklicenser på den inre marknaden. 14<br />
6.4 Brist på sökbar information<br />
om immaterialrätter<br />
Vissa företag menar att det även är svårt att hitta<br />
information om de immaterialrätter som registreras<br />
<strong>–</strong> varumärken, mönster och patent <strong>–</strong> vilket gör att<br />
de riskerar att göra intrång omedvetet. Ett företag<br />
beskriver att eftersom internetrobotar kan söka<br />
efter intrång kan omedvetna eller oskyldiga intrång<br />
snabbt fångas upp. Flera företag vill se centrala sök-<br />
14<br />
bara databaser där man slagit samman nationella<br />
register (både inom och utanför EU). Detta är återigen<br />
en fråga som också kan vara lika problematisk<br />
för den traditionella <strong>handel</strong>n, men blir mer akut för<br />
e-handlare som försöker sälja till många olika<br />
marknader utan att etablera sig först.<br />
6.5 Domänstöld (”domain<br />
grabbing”) blir allt vanligare<br />
Domänstöld innebär att Internetsidor med identiska<br />
eller liknande kännetecken som ett varumärke<br />
registreras, med följden att en internetadress<br />
identisk med varumärket ”blockeras” för den som<br />
innehar varumärket i landet i fråga eller utomlands.<br />
Den rättmätige ägaren kan då dessutom komma att<br />
anses göra intrång i det varumärke som har registrerats<br />
på domänen. Flera av de intervjuade företagen<br />
har råkat ut för detta problem. Det nämns<br />
särskilt i relation till Kina och andra asiatiska<br />
länder, men finns även inom t.ex. EU. Ett företag<br />
har valt att hantera domänstöld genom att registrera<br />
domännamn i de länder som bedöms som<br />
viktigast, men det blir för dyrt och komplicerat att<br />
göra i samtliga toppdomäner.<br />
ICANN (Internet Corporation for Assigned<br />
Names and Numbers) är en internationell privatsektororganisation<br />
som koordinerar domännamnssystemet.<br />
Ett företag menar att <strong>nya</strong> regler som<br />
antagits i ICANN kommer att förvärra domänstöldsproblemen.<br />
Det ska bl.a. bli möjligt för företag att<br />
ansöka om att bilda egna s.k. toppdomäner (såsom<br />
”.google”). Följden kommer att bli, enligt företaget,<br />
att företag måste ha koll på och skydda fler toppdomäner<br />
kopplade till företagens varumärken.<br />
Inga multilaterala immaterialrättsregler finns<br />
som direkt förhindrar registrering av domännamn<br />
som liknar eller är identiska med varumärken i<br />
andra länder. Det finns dock möjlighet att använda<br />
alternativ tvistlösning, bl a i ICANN:s regi.
7. Datalagring och dataöverföring<br />
Flera företag som kollegiet har intervjuat har tagit<br />
upp lagar och regler som begränsar möjligheten till<br />
att lagra och föra information över nationsgränser<br />
<strong>–</strong> främst i form av personuppgifter och annan<br />
känslig information <strong>–</strong> som ett stort problem. Även<br />
om denna typ av lagstiftning behövs för att skydda<br />
människors personliga integritet är det viktigt att<br />
den utformas på ett sätt som främjar teknologisk<br />
innovation och de ekonomiska fördelar som gränsöverskridande<br />
datalagring och dataöverföring för<br />
med sig. Särskilt Norge har lyfts fram av företagen<br />
som problematiskt i detta avseende. Flera har<br />
uppgett att norsk lag förbjuder inhämtning och<br />
lagring av norska kunders personnummer. Detta<br />
innebär att företagen måste anpassa sina system för<br />
att hantera uppgifter om de norska kunderna samt<br />
att man inte har möjlighet att genomföra kreditupplysningar<br />
på dem för att säkerställa dess kreditvärdighet.<br />
Möjligheten till gränsöverskridande datalagring<br />
och dataöverföring är inte minst viktigt för företags<br />
möjlighet att använda sig av så kallade molntjänster.<br />
Via molntjänster tillhandahålls informationslagring<br />
genom användandet av externa och ofta avlägset<br />
placerade dataservrar. Istället för att lagra information<br />
på en företagsserver så lagras information på<br />
externa servrar (i ”molnet”) som nås via Internet.<br />
Många gånger är dessa servrar placerade i ett annat<br />
16<br />
land än det land som molntjänstanvändaren själv<br />
befinner sig i. På så vis fungerar begränsningar mot<br />
gränsöverskridande dataöverföring och datalagring<br />
som ett indirekt <strong>hinder</strong> mot användandet <strong>–</strong> och<br />
erbjudandet <strong>–</strong> av molntjänster. 15 Denna typ av<br />
begränsning rapporterades som ett problem för ett<br />
svenskt företag verksamt i Ryssland och Kazakstan.<br />
Företaget stötte på problem när man ville integrera<br />
uppgifter om sina anställda (information om deras<br />
löner, anställningsform etc.) med företagets molntjänstbaserade<br />
HR-system som i sin tur använde sig<br />
av en server placerad i Tyskland. Lagstiftning i<br />
Ryssland och Kazakstan som berör hantering av<br />
personuppgifter uppgavs dock vara så restriktiv och<br />
komplicerad att företaget istället hade valt att lagra<br />
och hantera uppgifterna lokalt i dessa länder. Enligt<br />
företaget kräver nämligen rysk lag att varje enskild<br />
anställd måste ge skriftligt samtycke till att deras<br />
uppgifter lagras utanför landets gränser. Detta samtycke<br />
var dessutom tvunget att för<strong>nya</strong>s kontinuerligt<br />
(en gång varje år eller liknande). I Kazakstan är<br />
det enligt företaget förbjudet att lagra ”känslig<br />
information” utanför landets gränser. Det finns<br />
dock ingen vedertagen definition av vad som klassificeras<br />
som känslig information. I båda dessa fall<br />
innebar företagets anpassning till de nationella<br />
reglerna extra administrativa kostnader för företaget<br />
ifråga.
8. Statliga kontroller<br />
Flera företag har tagit upp olika former av statliga<br />
kontroller i länder utanför EU som ett <strong>hinder</strong> mot<br />
att bedriva e-<strong>handel</strong>. Problemen som beskrivs<br />
nedan visar på statliga kontrollåtgärder som är<br />
särskilt problematiska för e-<strong>handel</strong>n.<br />
8.1 Krav på lokal etablering<br />
vid registrering av lokala<br />
toppdomäner<br />
Myndighetskrav på lokal etablering för att kunna<br />
registrera ett lokalt toppdomännamn har lyfts fram<br />
som ett problem av flera företag. Norge och Japan<br />
är de två länder som har tagits upp i detta sammanhang.<br />
Problemet handlar om att företag riskerar att<br />
gå miste om potentiella kunder om man inte har en<br />
webbplats registrerad med en lokal toppdomän.<br />
Problematiken beskrivs mer utförligt i kapitlet om<br />
Norge nedan (avsnitt 10). Detta problem förekommer<br />
även i länder inom EU och tas upp i <strong>Kommerskollegium</strong>s<br />
kartläggning av e-<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> inom<br />
EU (<strong>Kommerskollegium</strong> 2011).<br />
8.2 Internetcensur och myndighetskrav<br />
på krypteringslösningar<br />
Ett konsultföretag med kontor i Kina tog upp de<br />
kinesiska myndigheternas kontroll av Internet som<br />
ett problem. Myndigheterna hade stängt ned företagets<br />
kinesiska webbplats helt utan förvarning och<br />
utan förklaring. Det existerade inte heller några<br />
tydliga regler eller ens riktlinjer från myndigheternas<br />
sida om vad som var tillåtet och inte på en<br />
webbplats. Detta skapar självklart en rättsosäkerhet<br />
för företag som är verksamma i landet. Kina och<br />
flera andra auktoritära regimer använder s.k. internetfilter<br />
för att censurera och begränsa tillgången<br />
till information online. Det är även vanligt att<br />
åtkomsten till utländska webbplatser blockeras av<br />
myndigheterna som åberopar skydd av nationell<br />
säkerhet och social ordning.<br />
Länder kan även ställa krav på företag som tillverkar<br />
mjukvara att använda sig av specifika krypteringslösningar<br />
som de nationella myndigheterna<br />
har möjlighet att ”låsa upp” om de så vill. Ett företag<br />
som utvecklar appar uppgav att amerikanska<br />
myndigheter har sådana krav. I Kina finns det krav<br />
på att trådlös nätverksutrustning endast får<br />
använda statligt sanktionerade krypteringsmetoder<br />
(som kinesiska myndigheter har nyckeln till) istället<br />
för de säkra protokoll (secure protocols) som<br />
tillämpas i resten av världen.<br />
17
9. Övriga <strong>hinder</strong><br />
Utöver alla de problem vi belyst ovan så har företagen<br />
som vi har intervjuat stött på en lång rad<br />
andra <strong>hinder</strong> av allahanda natur.<br />
9.1 Roamingavgifter fördyrar<br />
e-<strong>handel</strong> genom mobila enheter<br />
Roaming (som härstammar från det engelska ordet<br />
för ”att vandra”) är den term som används när en<br />
mobiltelefonanvändare kopplas från en teleoperatör<br />
till en annan och sker, oftast automatiskt, när en<br />
användare använder sin mobiltelefon utomlands.<br />
Mobiloperatörer sluter roamingavtal sinsemellan<br />
för att tillhandahålla denna funktion och för att<br />
operatören ska kunna debitera samtalet på den<br />
ordinarie teleräkningen, utan att en utländsk<br />
räkning behöver skickas till kunden. Problemet<br />
är att roamingmarknaden präglas av bristande<br />
konkurrens varför avgifterna som mobiloperatörerna<br />
beslutar om sinsemellan, och som kunden i<br />
slutänden får betala, blir orimligt höga.<br />
De höga avgifterna påverkar privatpersoners<br />
och företags telefon- och dataanvändning utomlands,<br />
och därmed e-<strong>handel</strong>n, negativt. Ett företag<br />
konstaterade att detalj<strong>handel</strong> via mobil idag är<br />
begränsad men beräknas öka markant framöver.<br />
Analysföretaget Jupiter uppskattar att transaktioner<br />
för över 240 miljarder dollar skedde genom mobila<br />
dataenheter 2011. 16 Det stora problemet är att kostnaden<br />
för dataöverföring, och på så sätt användandet<br />
av olika tjänster, blir så pass hög att kunderna<br />
avstår från att använda tjänsterna när man befinner<br />
sig utomlands. Ett företag menade att framtagandet<br />
av mobila lösningar påverkas av roaming då stordriftsfördelar<br />
försvinner. Se fallstudien om appmarknaden<br />
(avsnitt 11) för exempel.<br />
9.2 Bedrägeri förekommer<br />
Bedrägeri på nätet är tyvärr förekommande och<br />
nämndes som problematiskt av flera företag. En<br />
e-handlare som vi pratade med sa att bedrägeri<br />
förekommer överallt men är särskilt vanligt i Ryssland,<br />
Kina och länder i Afrika. Få logistikföretag vill<br />
arbeta med Ryssland p.g.a. bedrägeririsken (liksom<br />
tullprocedurer, se avsnitt 3.3). Ett företag uppgav att<br />
man hade lämnat den ryska marknaden pga.<br />
bedrägeri. Ett annat tog upp problem där produktnycklar<br />
till den mjukvara som säljer sprids på<br />
internet till andra, icke-betalande, användare.<br />
18<br />
9.3 Omöjligt att få försäkring<br />
I USA har företag så kallat produktansvar vilket<br />
innebär att företagen kan anses ansvariga för<br />
eventuella person- eller sakskador som uppstår till<br />
följd av fel eller bristfällig säkerhet hos de produkter<br />
som företagen säljer. Ett sätt att skydda sig mot<br />
eventuella skadestånd är att teckna produktansvarsförsäkring.<br />
Ett företag påpekade att inga försäkringsbolag<br />
vill sälja sådana försäkringar till e-handlare<br />
och e-handlare får därmed själva stå för hela<br />
risken.<br />
9.4 Certifiering av produkter<br />
fördyrar<br />
I Korea är produkter avsedda för barn upp till tre<br />
års ålder föremål för certifieringskrav. Produkterna<br />
måste ha testats på ett ackrediterat testlabb och<br />
vara märkta med Korea Certificate (KC)-symbol.<br />
Produkter är även föremål för myndighetskontroller<br />
för att säkerställa att de uppfyller relevant lagstiftning.<br />
I Ryssland finns liknande certifieringskrav<br />
för både barn- och vuxenkläder. Här måste alla<br />
produkter som har krav på certifiering märkas<br />
med symbol samt en kod som identifierar den<br />
utomstående tredjeparten som genomfört test av<br />
produkten.<br />
9.5 Avsaknad av standarder<br />
hindrar e-<strong>handel</strong><br />
Avsaknad av standarder anses ofta som ett <strong>hinder</strong><br />
för traditionell <strong>handel</strong> och detsamma gäller givetvis<br />
e-<strong>handel</strong>n. Ett exempel som har framkommit i vår<br />
undersökning är avsaknad av standarder och<br />
enhällig format för e-fakturor. Avsaknad av standard<br />
hindrar framtagande av olika lösningar och<br />
försvårar användandet av e-fakturor vid <strong>handel</strong>.<br />
9.6 Ursprungsregler skapar behov<br />
av lokala lager<br />
Ett företag berättade att strikta ursprungsregler<br />
skapar problem för företag som e-handlar med USA<br />
och Sydafrika. Problemet med ursprungsregler kan<br />
ha två grunder: i) e-handlare kan ha mindre<br />
försändelser än vad traditionella exportörer har
och att det därför kan bli mer kostsamt att bevisa<br />
ursprung vid varje försändelse eller ii) direkt-<br />
transportregler som säger att för att uppnå<br />
ursprungsmärkning får varorna endast lagerhållas<br />
i ett annat land under en begränsad tid. Eftersom<br />
e-handlare ofta har lager på strategiska platser runt<br />
om i världen kan detta medföra ett problem.<br />
Svenska e-<strong>handel</strong>sföretag har i flera fall valt att<br />
etablera lokala lager i dessa länder. Härigenom<br />
minskar den administrativa belastningen för den<br />
enskilda varan/försändelsen. Dock är det omständigt<br />
och kräver en form av etablering.<br />
9.7 Strikta regler om lansering<br />
av audivisuellt material<br />
(s.k. “windowing”) hindrar<br />
utvecklingen av e-<strong>handel</strong><br />
Copyright-innehavare säljer ofta sitt material<br />
omgångsvis till olika media (“release windows”).<br />
Traditionellt har detta inneburit att t.ex. filmer först<br />
kommer på bio och först senare till DVD, betal-TV<br />
och TV. Digital distribution utmanar denna ordning<br />
och många företag önskar utveckla tjänster som<br />
säljer/hyr/strömmar audivisuella produkter. Ett<br />
problem är att det finns offentliga stödsystem<br />
(t.ex. filmsubventioner och distributionssystem)<br />
som underbygger den traditionella sekvenseringen<br />
och därmed hindrar utvecklingen av tjänster.<br />
9.8 Subventioner i andra länder<br />
snedvrider den internationella<br />
konkurrensen<br />
Subventioner till tv- och dataspelutvecklare i<br />
Kanada och provinsen Quebec har uppgetts som<br />
ett stort problem av svenska spelutvecklingsföretag.<br />
Subventionerna sker främst i staden Montreal som<br />
idag har en av världens största kluster för spelutvecklare<br />
(mellan sex och sjutusen personer uppges<br />
jobba med spelutveckling i staden). Provinsen ger<br />
företag skattavdrag till spelutvecklingsföretag<br />
baserat på hur många anställda de har. Enligt<br />
branschorganisationen Dataspelsbranschen så slår<br />
subventioner hårt mot svenska spelutvecklare då<br />
de bidrar till att den internationella konkurrensen<br />
snedvrids och Sverige framförallt går miste om<br />
många investeringstillfällen från utlandet.<br />
9.9 ”Transportroaming” gör<br />
transporter dyra<br />
Även inom transportsektorn finns problem som<br />
påminner om roaming. Vid användande av postleverantörer<br />
utanför EU (vilket små företag ofta behöver<br />
använda för transporter) blir kostnaderna ofta<br />
omotiverat höga eftersom de nationella postleverantörerna<br />
har en sådan position att de själva kan sätta<br />
priserna, ofta då de har monopol på postmarknaden.<br />
19
10. Fallstudie: Norge<br />
Norge är en stor och betydelsefull marknad för<br />
svenska e-handlare. Fyra av tio svenska e-<strong>handel</strong>sföretag<br />
som bedriver utlandsförsäljning har Norge<br />
som sin största utlandsmarknad. 17 Detta beror<br />
självklart på det nära geografiska läget, men även<br />
på att den norska marknaden är särskilt lukrativ<br />
för e-<strong>handel</strong>sföretag. En undersökning visar att<br />
var fjärde norrman e-handlar minst en gång i<br />
månaden. Norska konsumenter handlar dessutom<br />
mycket från utländska e-<strong>handel</strong>ssajter eftersom<br />
dessa ofta har ett större utbud av varor med lägre<br />
priser jämfört med norska e-<strong>handel</strong>ssajter. 18<br />
Svenska företag uppger samtidigt att försäljningen<br />
gentemot Norge skulle kunna vara mycket större<br />
om det inte hade varit för de <strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> som<br />
existerar i landet. En företagare uttryckte det så här:<br />
”Norge borde vara den naturliga första marknad<br />
20<br />
som svenska e-handlare väljer att expandera till<br />
men det är tyvärr väldigt problematiskt att bedriva<br />
e-<strong>handel</strong> där”.<br />
Nedan beskrivs de två typer av problem i Norge<br />
som har återkommit i våra kontakter med svenska<br />
e-<strong>handel</strong>sföretag: krav på lokal etablering vid<br />
registrering av toppdomän samt tullar och tull-<br />
procedurer. Beskrivningarna nedan återger hur<br />
respektive problem ser ut just i Norge medan mer<br />
generella beskrivningar av problemen återfinns<br />
ovan i (avsnitt 3.1 och 8.1). Andra problem som<br />
företag har tagit upp i relation till Norge, men som<br />
inte beskrivs i detalj här, är förbud mot lagring av<br />
personnummer och dubbelbeskattning.<br />
10.1. Krav på lokal etablering vid<br />
registrering av norsk toppdomän<br />
I Norge finns krav på att företag och privatpersoner<br />
som vill registrera en norsk toppdomän måste vara<br />
lokalt etablerad i landet <strong>–</strong> antingen i form av ett<br />
aktiebolag eller en norsk utländsk filial (NUF).<br />
Denna typ av krav fungerar indirekt som ett <strong>hinder</strong><br />
mot gränsöverskridande <strong>handel</strong> eftersom sökmotorer<br />
på internet rankar webbplatser med norska<br />
toppdomäner högre än webbplatser med icke-norska<br />
toppdomäner. Företag som är har en norsk<br />
toppdomän (”.no”) kommer alltså att synas bättre<br />
och i förlängningen få fler träffar när kunder i<br />
Norge gör en sökning på en vara eller tjänst, jämfört<br />
med företag som endast har en svensk toppdomän.<br />
Dessutom kan man anta att kunderna i Norge<br />
känner sig ”tryggare” och mer villiga att handla via<br />
en sida som har en norsk toppdomän jämfört med<br />
en svensk.<br />
För att inte gå miste om potentiella kunder väljer<br />
många svenska företag därför att starta ett bolag<br />
eller en filial i Norge. Detta är dock kostamt och<br />
något som mindre e-<strong>handel</strong>sföretag många gånger<br />
inte har råd med. Alternativt kan företag välja att<br />
”hyra” toppdomänrättigheter av så kallade domänhanteringsföretag<br />
i Norge eller betala för att få ett<br />
lokalt momsombud som i sin tur registrerar en<br />
toppdomän åt företagen.<br />
Utöver kravet på lokal etablering har Norge<br />
dessutom en begränsning i antalet subdomäner<br />
som företag får registrera. Denna begränsning är<br />
ett problem för svenska e-<strong>handel</strong>sföretag som vill<br />
registrera flera subdomäner under sin norska toppdomän.
10.2 Norska tullprocedurer upplevs<br />
som onödigt komplicerade<br />
och tidskrävande<br />
De norska tullprocedurerna har av de företag som<br />
<strong>Kommerskollegium</strong> varit i kontakt med beskrivits<br />
som ”föråldrade” samt tidskrävande och kostsamma<br />
att anpassa sig till. Ett stort klädesföretag<br />
berättade att dessa hade bidragit till att företaget<br />
valt att placera ett centrallager i Norge för att därifrån<br />
serva den norska marknaden. Företagets leveranser<br />
till länder inom EU sköts från ett centrallager<br />
i Sverige men de norska tullprocedurerna gjorde att<br />
företaget ansåg det vara billigare och smidigare att<br />
investera i ett centrallager placerat i Norge.<br />
I praktiken är det inte tullproceduren i sig som<br />
är krånglig utan de bakomliggande skattelagarna<br />
gällande mervärdesskatt. När svenska företag säljer<br />
varor direkt till konsumenter i Norge måste antingen<br />
företaget eller konsumenten hantera de tull-<br />
och momsavgifter som uppstår vid införsel av varorna<br />
till landet. Företag väljer oftast att hantera<br />
dessa själva, för att de annars riskerar att förlora<br />
kunder om de väljer att lägga över ansvaret på<br />
konsumenterna. Den norska mervärdesskattelagen<br />
som reglerar denna hantering uppfattas av många<br />
företag som föråldrad och inte anpassad till den<br />
gränsöverskridande e-<strong>handel</strong>n.<br />
Utformningen av den norska mervärdesskattlagen<br />
leder enligt företagen till att de har att välja på<br />
att antingen etablera sig lokalt i Norge för att lättare<br />
sköta momshanteringen eller att anlita en norsk<br />
momsrepresentant som tar över ansvaret för hanteringen.<br />
För de företag som väljer att etablera sig i<br />
Norge kan de välja mellan att antingen starta ett<br />
eget aktiebolag (aktieselskap, AS) eller öppna en filial<br />
(norsk utlandsfilial, NUF). Registreringskostnad<br />
är 2 580 NOK för NUF och 6 190 NOK för ett AS<br />
plus krav på att företagen har 30 000 NOK i<br />
aktiekapital. Företagen kan efter registrering av<br />
NUF eller AS hantera den lokala momsadministrationen<br />
själv, förutsatt att den kunskapen finns.<br />
I båda fallen krävs ett fast driftställe och adress i<br />
Norge. Företagen blir även underställda norska<br />
lagar och regler om revisions- och skatteplikt.<br />
De företag som inte önskar eller anser sig ha råd<br />
med att starta ett eget aktiebolag eller filial i Norge<br />
kan istället anlita en norsk momsrepresentant som<br />
tar över ansvaret för momshantering. De företag<br />
som erbjuder denna typ av tjänst är oftast revisionsbyråer.<br />
Etablering genom att anlita en representant<br />
kan närmast jämföras med att outsourca<br />
sin fakturering, kortbetalningar och redovisning.<br />
Uppstartningskostnaden för denna tjänst har<br />
uppgetts variera mellan 10 000-50 000 SEK.<br />
Löpande hantering av kundfakturor, moms-<br />
avstämning och skattedeklaration debiteras från<br />
cirka 800 SEK i timmen och uppåt. Dessa belopp<br />
ger en bra indikation på hur kostsamma Norges<br />
tullprocedurer, eller snarare skatteregler, är för<br />
svenska e-handlare.<br />
Ett annat problem är att företag inte får momsregistrera<br />
sig i Norge förrän man har sålt varor som<br />
överskrider ett värde om 50 000 NOK. Företag kan<br />
dock ansöka om förskottsregistrering av framtida<br />
moms, mot att företaget kan intyga om att försäljningen<br />
kommer att överstiga detta belopp inom en<br />
rimlig tid, t.ex. genom att visa utvecklingen i sin<br />
affär på sin hemmamarknad.<br />
21
11. Fallstudie: Appmarknaden<br />
Mobilapplikationer, så kallade appar, är mjuk-<br />
programvara anpassad till smarta telefoner och<br />
surfplattor som användaren själv enkelt kan ladda<br />
ner och installera. Appmarknaden har vuxit explosionsartat<br />
de senaste åren och har skapat <strong>nya</strong><br />
<strong>möjligheter</strong> för företag som tack vare appar snabbt<br />
och enkelt kan nå ut till kunder på en i praktiken<br />
global marknadsplats. Då kostnaden för att<br />
utveckla, marknadsföra och distribuera appar är så<br />
pass låg har appmarknaden särskilt gynnat små<br />
företag och entreprenörer som utvecklar programvara.<br />
Över 85 procent av de bästsäljande apparna<br />
2011 var utvecklade av små företag <strong>–</strong> majoriteten av<br />
dessa var företag med mindre än tio anställda. 19<br />
Företag i andra sektorer gynnas också av appmarknaden<br />
då många appar tillhandahåller funktioner<br />
som effektiviserar verksamheten och sänker<br />
produktionskostnader för företag. Litteraturen<br />
kring appmarknaden och hur den är kopplad till<br />
internationell <strong>handel</strong> och <strong>handel</strong>spolitik är dock<br />
begränsad. Vi har därför valt att titta närmare på<br />
denna tjänstesektor för att se om den lider av några<br />
<strong>handel</strong>spolitiska <strong>hinder</strong> och problem. 20<br />
11.1 Varför är appmarknaden<br />
intressant?<br />
Appmarknaden är intressant av tre skäl. För det<br />
första är sektorn ny <strong>–</strong> den existerade inte före 2008<br />
då Apple introducerade appar till sin iPhone 21 <strong>–</strong><br />
och har vuxit lavinartat. Idag är appar i princip lika<br />
viktiga som webbplatser som en kanal för kundintegration.<br />
Tidigare användes appar främst som<br />
ett sätt för företag att bygga sina varumärken på,<br />
det vill säga ett sätt att synas men inte alltid med<br />
mycket innehåll. Idag används appar i allt högre<br />
utsträckning som stöd för olika tjänster och transaktioner.<br />
Enligt ett företag sker t.ex. 15 procent av<br />
alla bokningar av flygbiljetter genom appar. Sannolikt<br />
kommer fler och fler företag i olika sektorer att<br />
satsa på att sälja sina varor och tjänster via appar<br />
för att på sätt nå <strong>nya</strong> kunder och vinna marknadsandelar.<br />
För det andra är Sverige framgångsrikt i<br />
denna sektor och var tidigare ett spjutspetsland när<br />
det gäller apptillverkning och apputveckling. Idag<br />
har främst Holland, Storbritannien och USA kommit<br />
ikapp Sverige i termer av marknadsandelar.<br />
Sverige är dock fortfarande en viktig aktör i sektorn<br />
med framgångsrika app- och spelkluster i bl.a.<br />
Stockholm. Det tredje skälet är att appar automa-<br />
22<br />
tiskt blir globala. Företag som internationaliserar<br />
sin verksamhet med hjälp av en app följer alltså inte<br />
den traditionella internationaliseringsvägen, från<br />
grannland till Europa till världen.<br />
De två dominerande systemplattformarna för<br />
appar är Apples operativsystem iOS, där apparna<br />
distribueras och säljs genom App Store, och<br />
Googles system Android, där apparna främst säljs<br />
genom Google Play. 22 Apple och Googles operativsystem<br />
är idag dominerande och utgör idag nästan<br />
80 procent av marknaden. 23<br />
11.2 Hinder och problem<br />
Ett problem för appsektorn är de höga roamingavgifterna<br />
som fördyrar användandet av appar när<br />
användaren befinner sig utomlands. 24 Detta är enligt<br />
ett apputvecklingsföretag vi har varit i kontakt<br />
med ett stort problem, speciellt utanför EU.<br />
Roamingavgifter diskuteras mer utförligt i avsnitt<br />
9.1. Piratnedladdning är ett problem för appsektorn<br />
och enligt ett företag är uppemot 30 procent av alla<br />
appar som används idag piratkopierade. Flera<br />
företag uppger också att det är svårt att få tag på<br />
Apple och Google för att få hjälp med att t.ex.<br />
komma åt appar som gör varumärkesintrång. Ett<br />
företag ansåg att Apple och Google borde ha bättre<br />
kontroll över vad som läggs ut och, genom att de<br />
godkänt apparna, vara medskyldiga till eventuella<br />
brott (eller åtminstone ha ett lagligt krav på att<br />
snabbt åtgärda uppmärksammade intrång).<br />
Det centrala problemet för appsektorn verkar,<br />
enligt de apputvecklingsföretag vi har intervjuat,<br />
vara kopplade till de villkor som främst Apple<br />
ställer på företagen när de vill distribuera sina<br />
appar via plattformen App Store. Detta togs<br />
genomgående upp av de apputvecklingsföretag<br />
<strong>Kommerskollegium</strong> har varit i kontakt med. Appar<br />
till Apples iPhone och iPad får endast distribueras<br />
genom App Store. Androidappar får däremot säljas<br />
fritt men Google Play är ändå den dominerande<br />
plattformen bland Androidanvändare. Försälj-<br />
ningen av iPhone/iPad-appar är alltså låst till<br />
Apples plattform medan Androidappar är starkt<br />
bundna till Googles plattform. Dessa uppskattas<br />
samtidigt av apputvecklingsföretagen då de<br />
fungerar som effektiva distributions- och betalningskanaler<br />
för företagen. De menar också att<br />
kostnaden för att använda sig av dessa plattformar<br />
<strong>–</strong> Apple och Google tar 30 procent av intäkterna <strong>–</strong>
är acceptabel. Dessutom ökar<br />
trygghetskänslan bland app-<br />
konsumenter då samtliga appar<br />
som finns tillgängliga på plattformarna<br />
har blivit godkända<br />
av Apple respektive Google.<br />
Dock är inlåsningseffekten stor<br />
och företagen uppger att de känner<br />
sig utelämnade till Apple och<br />
Googles välvilja och villkor. Ett företag menade att<br />
”man har inte kontroll på det sätt man önskar”. För<br />
företagen handlar det om att balansera fördelarna<br />
med att ha tillgång till en enkel distributionskanal<br />
mot nackdelarna med ett system som är strikt styrt<br />
av ägaren.<br />
Ett problem som har tagits upp av företagen är<br />
att Apple många gånger ändrar avtalsvillkoren för<br />
appar som kunder redan har laddat ner. Användarna<br />
måste alltså acceptera de <strong>nya</strong> villkoren för att<br />
kunna fortsätta använda appen. Ett annat problem<br />
är att Apple många gånger ställer krav på vad en app<br />
ska innehålla för att bli godkänd. Ett företag uppgav<br />
att Apple t.ex. inte tillåter appar som innehåller<br />
politisk satir. Apple kan även hindra att appar innehåller<br />
vissa funktioner som Apple vill förbehålla sig<br />
ensamrätten till att tillhandahålla själva. Apple<br />
begränsar exempelvis möjligheten till att inkludera<br />
externa länkar för betalning. Istället måste alla<br />
betalningsfunktioner vara kopplade till Apples<br />
betalningssystem som i sin tur drar av 30 procent<br />
på dessa betalningar som avgift. 25<br />
Exemplen ovan illustrerar hur företagen inte<br />
tillåts utveckla sina appar utifrån sina egna premisser<br />
utan är tvungna att underordna sig Apples icke-<br />
transparanta villkor. Detta kan även exemplifieras<br />
med ett inom branschen välkänt fall som handlar<br />
om den svensktillverkade appen iKamasutra. Appen<br />
växte snabbt i popularitet efter sin lansering och<br />
blev känd för att vara den bästa och snyggaste<br />
”kamasutraappen” på marknaden. De tecknade<br />
bilderna av delvis nakna människor som visades i<br />
appen ansågs dock av Apple vara för vågade och<br />
företaget krävde att apputvecklaren skulle göra<br />
bilderna mindre explicita. När utvecklaren väl gjort<br />
detta så valde dock Apple att inte publicera appen<br />
med argumentet att det redan fanns för många<br />
appar i denna kategori. Detta exempel visar på det<br />
flera företag har gett uttryck för i våra intervjuer,<br />
nämligen att Apple bestämmer vilka företag som<br />
tillåts sälja sina appar via deras plattform baserat<br />
på icke-transparanta och oförutsägbara regler. 26<br />
Ett annat problem som togs upp var kopplat till<br />
mjukvarupatent och att Apple stoppar appar som<br />
de påstår gör intrång på patentskyddad mjukvara.<br />
Det stora problemet för företagen är att de inte vet<br />
hur och var man hittar information om existerande<br />
patent. Detta är ett problem i linje med de problem<br />
kring transparens och immaterialrätt som beskrivs<br />
ovan (avsnitt 6.3).<br />
23
12. Slutsatser<br />
I denna studie har <strong>Kommerskollegium</strong> kartlagt<br />
e-<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> utanför EU baserat på intervjuer<br />
med svenska företag. Resultaten visar att svenska<br />
företag möter en rad e-<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> i länder utanför<br />
EU: alltifrån krångliga tullprocedurer, korruption,<br />
brist på information om lagar och regler,<br />
immaterialrättsintrång till internetcensur. Vissa av<br />
hindren har sin grund i nationella regelverk medan<br />
andra <strong>hinder</strong> är tekniska eller logistiska till sin natur.<br />
De länder som framstår som mest problematiska för<br />
svenska företag är Norge, USA, Ryssland, Ukraina<br />
och andra östeuropeiska länder. Att dessa länder<br />
stack ut återspeglar troligtvis det faktum att svensk<br />
e-<strong>handel</strong> gentemot dessa länder också är stor.<br />
En intressant slutsats man kan dra utifrån våra<br />
intervjuer är att svenska företag upplever att de<br />
flesta e-<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> som existerar i länder utanför<br />
EU är desamma som dem inom EU. Ett företag<br />
uttryckte det så här: ”Det är inte enkelt att bedriva<br />
e-<strong>handel</strong> någonstans, varken inom eller utanför<br />
EU”. Detta tyder dels på att e-<strong>handel</strong>n inom EU<br />
inte fungerar felfritt, dels på att många av de problem<br />
som måste lösas inom EU även måste lösas<br />
gentemot tredje land. Exempel på <strong>hinder</strong> som är<br />
vanliga både inom och utanför EU är informationsbrist,<br />
skillnader i konsumenträtt, immaterialrättsliga<br />
<strong>hinder</strong> och krav på lokal etablering. Samtidigt<br />
uppger företagen att dessa <strong>hinder</strong> ofta är större och<br />
mer betungande i länder utanför EU. Andra <strong>hinder</strong><br />
stöter dock företagen endast på i länder utanför EU,<br />
såsom internetcensur och tullar.<br />
Det är svårt att avgöra vilka av de kartlagda hindren<br />
som är störst för svenska företag, men de <strong>hinder</strong><br />
som genomgående togs upp var bristen på information<br />
om lagar och regler, skillnader i konsumenträtt<br />
och krav på webbplatsinnehåll, tullrelaterade problem<br />
samt immaterialrättsliga <strong>hinder</strong>. Vissa av hindren<br />
som har kartlagts är specifika för just e-<strong>handel</strong>n,<br />
exempelvis registrering av toppdomäner och krav på<br />
skriftliga kontrakt. Andra <strong>hinder</strong> är gemensamma<br />
med den traditionella <strong>handel</strong>n men samtidigt mer<br />
betungande för e-handlare, exempelvis tullrelaterade<br />
problem, skillnader i konsumentätt och immaterialrättsliga<br />
<strong>hinder</strong>. Vi menar att dessa <strong>hinder</strong> påverkar<br />
e-<strong>handel</strong>n mer negativt på grund av dess specifika<br />
egenskaper: e-handlare bedriver försäljning till ett<br />
stort antal marknader samtidigt, är sällan etablerade<br />
på de marknader de säljer till, är ofta små, och skickar<br />
ofta flera små försändelser istället för enstaka stora.<br />
Vad kan då göras för att minska de <strong>hinder</strong> som<br />
e-<strong>handel</strong>n idag präglas av? Eftersom hindren är av<br />
24<br />
så varierande karaktär <strong>–</strong> vissa <strong>hinder</strong> är rättsliga,<br />
andra kopplade till betalningssystem, logistik eller<br />
bristande konkurrens etc. <strong>–</strong> finns det inte någon<br />
enkel lösning att tillgå. Dessutom kan många <strong>hinder</strong><br />
vara berättigade då de behövs för att uppnå<br />
andra centrala mål i samhället, såsom konsumentskydd,<br />
dataskydd och skydd av den personliga<br />
integriteten. I dessa fall är det dock viktigt att lagar<br />
och regler är transparenta och förutsägbara samt att<br />
de utformas på ett sätt som är så lite <strong>handel</strong>shindrande<br />
som möjligt. Allt detta pekar på att olika lösningar<br />
inom olika forum måste sökas för att göra<br />
den internationella e-<strong>handel</strong>n mer öppen.<br />
Många av hindren faller inom ramen för Världs<strong>handel</strong>sorganisation<br />
WTO:s regelverk. Den internationella<br />
<strong>handel</strong>n med tjänster regleras av tjänste<strong>handel</strong>savtalet<br />
GATS och <strong>handel</strong>srelaterade<br />
immaterialrätter regleras i TRIPS-avtalet. Det är<br />
möjligt att många av de <strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> som har<br />
kartlagts i denna rapport inte är förenliga med flera<br />
WTO-länders åtaganden i dessa avtal. Sverige och<br />
EU kan i sådana fall inleda dialoger med dessa<br />
länder för att uppmuntra dem att leva upp till sina<br />
internationella åtaganden. För att förbättra det<br />
internationella samarbetet mot immaterialrättsintrång<br />
har EU och ett antal andra länder även<br />
förhandlat fram ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).<br />
Avtalet har inte trätt ikraft i Sverige och EU då<br />
Europaparlamentet nyligen röstade nej till avtalet.<br />
E-<strong>handel</strong>sfrågor diskuteras även i WTO:s arbetsprogram<br />
för e-<strong>handel</strong> som upprättades 1998 i syfte att<br />
analysera <strong>handel</strong>srelaterade frågor som uppstår<br />
vid e-<strong>handel</strong>. Inom ramen för arbetsprogrammet<br />
presenterade EU och USA 2011 tio gemensamma<br />
principer som stödjer expansionen av Informations-<br />
och kommunikationsteknologi (IKT) och<br />
gränsöverskridande e-<strong>handel</strong> 27 . Principerna handlar<br />
bland annat om att myndigheter inte ska diskriminera<br />
utländska tjänsteföretag i för e-<strong>handel</strong>n viktiga<br />
sektorer eller omotiverat begränsa tillgången till<br />
information över nationsgränserna. Om fler länder<br />
implementerade dessa principer i sin nationella<br />
lagstiftning skulle det vara ett viktigt steg i rätt riktning<br />
mot en mer öppen internationell e-<strong>handel</strong>.<br />
Ett annat internationellt initiativ som skulle ha<br />
stor potential att öppna den gränsöverskridande<br />
e-<strong>handel</strong> är det förslag till ett plurilateralt tjänste<strong>handel</strong>savtal,<br />
kallat ”International Service Agreement”<br />
(ISA), som för närvarande diskuteras bland<br />
ett antal länder, däribland EU. Ett sådant avtal<br />
skulle kunna leda till <strong>nya</strong> åtaganden och discipliner
som går längre än de i GATS och som skulle gynna<br />
den internationella tjänste<strong>handel</strong>n generellt men<br />
även den gränsöverskridande e-<strong>handel</strong>n. Vad gäller<br />
e-handlarnas problem med besvärliga tullprocedurer<br />
skulle ett viktigt steg i rätt riktning tas genom<br />
ett nytt internationellt avtal om förenklade <strong>handel</strong>sprocedurer<br />
som just nu förhandlas inom WTO. 28<br />
EU och Sverige kan även inom ramen för bilaterala<br />
fri<strong>handel</strong>savtal och dialoger försöka hantera<br />
flera av de <strong>hinder</strong> som har tagits upp i denna utredning.<br />
Exempelvis kan man försöka uppnå ömsesidiga<br />
erkännande av digitala betalningssystem och<br />
e-signaturer, förstärka det mellanstatliga samarbete<br />
för att skydda immaterialrätter i den digitala miljön<br />
samt göra åtaganden som öppnar upp den gränsöverskridande<br />
tjänste<strong>handel</strong>n i sektorer som är<br />
viktiga för e-<strong>handel</strong>n, såsom IT-, telekom- och datatjänster.<br />
En annan för e-<strong>handel</strong>n viktig fråga som<br />
hittills fått lite uppmärksamhet i EU:s fri<strong>handel</strong>savtal<br />
är gränsöverskridande datalagring och dataöverföring.<br />
EU bör i framtida fri<strong>handel</strong>savtal försöka<br />
uppnå åtaganden där parterna binder sig till att inte<br />
införa eller upprätthålla omotiverade <strong>hinder</strong> för<br />
elektroniska informationsflöden över gränserna. 29<br />
Inom EU har mycket gjorts för att harmonisera<br />
de regelverk som påverkar e-<strong>handel</strong>n. Även om<br />
detta är bra för e-<strong>handel</strong>n inom EU är det samtidigt<br />
viktigt att unionens interna lösningar inte skapar<br />
<strong>nya</strong> barriärer för e-<strong>handel</strong>n med tredje land. För att<br />
undvika detta bör EU i möjligaste mån utforma sin<br />
lagstiftning baserat på framgångsrika lösningar som<br />
redan har uppnåtts i andra länder. Ett annat alternativ<br />
är att ”exportera” EU-lösningar genom att<br />
inkorporera dessa i EU:s fri<strong>handel</strong>savtal. EU-<br />
kommissionen lade nyligen fram ett förslag om<br />
upprättandet av en gemensam europeisk köplag<br />
(Common European Sales Law) som företag i EU ska<br />
kunna tillämpa på frivillig basis. Detta är tänkt att<br />
minska den osäkerhet som uppstår hos både<br />
företag och konsumenter om vilka köpvillkor som<br />
gäller vid köp som sker via internet. För att underlätta<br />
tvister mellan köpare och säljare undersöker<br />
kommissionen även möjligheten att ha en webbplatsbaserad<br />
tvistlösningsmekanism, en ”one-stopshop”,<br />
som konsumenter i EU enkelt ska kunna<br />
använda sig av. Lösningar som dessa skulle, när de<br />
väl har införlivas inom EU, kunna expanderas till<br />
andra länder genom att inkorporera dem i EU:s<br />
fri<strong>handel</strong>savtal.<br />
Slutligen finns det mycket att göra inom Sverige<br />
och EU som skulle förbättra förutsättningarna för<br />
e-<strong>handel</strong>n. Myndigheter och branschorganisationer<br />
bör skapa mer lättillgänglig information riktat till<br />
företag om vilka lagar, regler, betalningsmetoder<br />
och logistiklösningar etc. som gäller både på sina<br />
egna samt andra länders marknader. Exportrådets<br />
nätbaserade e-<strong>handel</strong>sguide (se avsnitt 2) är ett bra<br />
exempel på ett sådant initiativ. Flera av de <strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong><br />
som har kartlagts i denna studie finns även<br />
på EU-nivå och i flera EU-länder. Ett exempel är<br />
kravet på lokal etablering för att registrera lokala<br />
toppdomäner 30 . Om den gränsöverskridande<br />
e-<strong>handel</strong>n inom EU blir mer öppen kommer det att<br />
leda till ökad konkurrens, bättre kvalitet och lägre<br />
priser på de varor och tjänster som både privat-<br />
personer och företag i EU konsumerar.<br />
Avslutningsvis har arbetet med denna studie,<br />
inklusive diskussionerna vi haft med olika företag,<br />
styrkt tanken om att det är dags att sluta betrakta<br />
e-<strong>handel</strong> som något annorlunda och nytt. Handel<br />
via internet medför sina specifika problem men är i<br />
sig egentligen inget annat än ”<strong>handel</strong>”. Internet är<br />
idag en integrerad del av svenska företags affärsmodeller.<br />
Såväl stora företagsjättar som små<br />
enmansföretag har idag en etablerad närvaro på<br />
intenet och <strong>handel</strong> med hjälp av digital kommunikation<br />
är standard för många företag, inte minst i<br />
<strong>handel</strong>n mellan företag. En talande siffra i sammanhanget<br />
är att tillverkningsindustrin är den sektor i<br />
Sverige där e-<strong>handel</strong> utgör den högsta andelen<br />
(27 procent) av företags intäkter. 31 E-<strong>handel</strong>n är med<br />
andra ord viktig för hela ekonomin och inte enbart<br />
för enskilda sektorer så som detalj<strong>handel</strong>n eller IT-<br />
och telekomsektorn. Minskade <strong>hinder</strong> för den<br />
gränsöverskridande e-<strong>handel</strong>n skulle med andra<br />
ord ha positiva effekter på resten av ekonomin,<br />
inklusive den traditionella internationella <strong>handel</strong>n.<br />
Allt detta pekar på att det blir allt mindre relevant<br />
att i policysammanhang hantera e-<strong>handel</strong> som<br />
en separat fråga. Om den gränsöverskridande<br />
e-<strong>handel</strong>n ska kunna nå sin fulla potential krävs<br />
det att e-<strong>handel</strong>sfrågor blir en integrerad del av<br />
<strong>handel</strong>spolitiken och inte som idag hanteras separat<br />
i exempelvis fri<strong>handel</strong>sförhandlingar. Frågor<br />
som tidigare inte har uppmärksammats i <strong>handel</strong>spolitiska<br />
sammanhang men som idag har stor<br />
betydelse för företags möjlighet att bedriva <strong>handel</strong>,<br />
så som dataöverföring och roaming, bör bli en<br />
naturlig del av den <strong>handel</strong>spolitiska agendan. Om<br />
inte detta sker riskerar politiken att hamna på<br />
efterkälken och komma i otakt med företagens<br />
verklighet i den digitala ekonomin.<br />
25
Bilaga - Frågeformulär som har använts vid<br />
företagsintervjuer<br />
1. Generella legala <strong>hinder</strong> kring e-<strong>handel</strong><br />
• ”Förbud” mot e-<strong>handel</strong> - antingen i sin helhet<br />
eller för vissa varor/tjänster?<br />
• Krav på bosättning eller etablering (för att få sälja<br />
vissa varor/tjänster, få etablera nationell toppdomän,<br />
för att få spara personuppgifter)?<br />
• Regler som medför ett faktiskt, men inte juridiskt,<br />
krav på bosättning eller etablering (försäljning<br />
kräver lokal licens, kapital från lokal partner,<br />
deponering av kapital etc)?<br />
2. Immaterialrättsliga <strong>hinder</strong><br />
• Krav på licenser för att få använda skyddat<br />
materia?<br />
• Svårt att identifiera berörda parter för att teckna<br />
användarlicens?<br />
• Kostnaderna för att erhålla rättigheter är för<br />
höga?<br />
• Piratkopiering av skyddat material?<br />
• Intrång på företagets varumärke?<br />
• Andra har använt lösningar som vi har patent på?<br />
• Olika produkter/tjänster kan patenteras i olika<br />
länder?<br />
• ”Domain grabbing” (andra har registrerat domännamn<br />
i vårt namn) ?<br />
3. Konsumenträttsliga <strong>hinder</strong><br />
• Skillnader/oklarheter gällande ångerrätt?<br />
• Skillnader/oklarheter gällande returer?<br />
• Avsaknad av snabb och billig tvistlösning får<br />
kunder att avstå från att handla?<br />
26<br />
4. Skatter<br />
• Dubbelbeskattning?<br />
• Olika tolkning om vara/tjänst i olika territorium?<br />
• Oklara momsregler?<br />
• Mervärdesskatter som är diskriminerande?<br />
5. Betalningar<br />
• E-fakturor/e-signatur godkänns ej?<br />
• Andra regler eller teknisk standarder gällande<br />
e-fakturor / e-signaturer?<br />
• Olika regler kring kortbetalning?<br />
6. Hinder gällande innehåll<br />
• Censur?<br />
• Krav/förbud på visst innehåll?<br />
• Regler kring hantering av personuppgifter?<br />
7. ”Traditionella” <strong>handel</strong>spolitiska <strong>hinder</strong><br />
(ej specifika för e-<strong>handel</strong>)<br />
• Höga tullar?<br />
• Krånglig/långsam tullhantering?<br />
• Produktanpassning?<br />
• Provning/certifiering?<br />
• Offentlig upphandling?<br />
• Lokala standarder?<br />
• Standarder framtagna av staten där privata<br />
föredras alt. tvärtom?
Noter<br />
1 <strong>Kommerskollegium</strong> (2011)<br />
2 Sektorerna tele- och datakommunikation, verkstads-<br />
industrin och tjänstesektorn är tyvärr mindre välrepresenterade<br />
i vårt urval av företag då dessa inte var lika<br />
intresserade av att delta i vår undersökning.<br />
3 EU-kommissionen (2011b)<br />
4 Electronic Data Interchange (EDI) innebär överföring av<br />
strukturerad information enligt överenskommet format.<br />
EDIFACT är en vanligen accepterad standard.<br />
5 Tullager är en godkänd plats där företag kan lagra egna<br />
och andras otullade varor (om de ej ska säljas direkt).<br />
Företagen betalar tull och avgifter när de säljs och slipper<br />
ligga ute med pengar för hela lagret.<br />
6 Se Tullverkets (2012)<br />
7 Att lösa tvister relaterade till B2B-affärer (business-tobusiness)<br />
är enklare då företagen i förväg har kommit<br />
överens om vilka villkor som ska gälla för den aktuella<br />
affären.<br />
8 Karlsson, Lars-Ingmar (2012)<br />
9 Appel, Martin (2011)<br />
10 Se även IT & Telekomföretagen (2012)<br />
11 Organisationen STIM, Svenska Tonsättares Internationella<br />
Musikbyrå, är en s.k. organisation för kollektiv rättighetsförvaltning<br />
som tar tillvara medlemmarnas ekonomiska<br />
intressen. Organisationen ger tillstånd (licens) till den som<br />
vill använda och sprida musik och inkasserar sedan<br />
ersättningen och fördelar denna till sina medlemmar.<br />
Underlaget för betalning är rapporter om vilken musik som<br />
spelats, spelats in, laddats ned eller strömmats. STIM har<br />
avtal med många av sina systerorganisationer i andra<br />
länder, vilka ska bevaka att svenska upphovsmän och deras<br />
musikförlag får betalt när musik framförs i utlandet.<br />
12 Se EU-kommissionen (2010) och <strong>Kommerskollegium</strong><br />
(2011)<br />
13 En studie, beställd av brittiska regeringen, menar att detta<br />
beror på komplicerade procedurer, de många inblandade<br />
organisationerna, problemen med att hitta vem som äger<br />
vad och i vilket land osv. (Intellectual Property Office 2011)<br />
14 Se EU-kommissionen (2012)<br />
15 För en mer utförlig beskrivning av de <strong>handel</strong>spolitiska<br />
aspekterna av molntjänster, se <strong>Kommerskollegium</strong> (2012)<br />
16 Moneybookers.com (2012)<br />
17 Posten, Svensk Distans<strong>handel</strong> och Handelns<br />
Utredningsinstitut (2011)<br />
18 Posten Norden (2010)<br />
19 Association for Competitive Technology (2012)<br />
20 De problem som framförts, liksom beskrivningen av<br />
Sveriges position, är baserad på intervjuer med företag i<br />
branschen, om ej annat anges.<br />
21 En intressant referens är att Apples grundare Steve Jobs<br />
från början inte själva trodde att apparna hade så stor<br />
kommersiell potential som de senare visade sig ha. Det var<br />
först när han såg appen ”Ocarina” (som gör att mobilen kan<br />
användas som lergök) som han förstod apparnas potential<br />
(se http://computersweden.idg.se/<br />
2.2683/1.292607/fran-flojt-till-app-ekonomi)<br />
22 Apple har idag över en halv miljon appar tillgängliga via<br />
App Store medan Google Play har ca 425 000 appar<br />
tillgängliga <strong>–</strong> men Google utvecklas mycket snabbare bl.a.<br />
då systemet är större än Apples (se http://www.appbrain.<br />
com/stats/number-of-android-apps och http://www.apple.<br />
com/se/iphone/built-in-apps/app-store.html)<br />
23 Wallström, Martin (2012)<br />
24 Roamingavgifterna är endast ett problem för användandet<br />
av sådana appar som måste vara uppkopplade mot<br />
Internet.<br />
25 Ett exempel på detta ges i Markander, Mikael (2012)<br />
26 Detta exempel beskrivs även i Velazco, Chris (2012)<br />
27 World Trade Organization (2011) <strong>–</strong> ”Communication from<br />
the European Union and the United States: Contribution to<br />
the Work Programme on Electronic Commerce”, WTO<br />
S/C/W/338<br />
28 Förhandlingarna inom WTO om ett avtal om förenklade<br />
<strong>handel</strong>sprocedurer (Trade Facilitation) omfattar samtliga<br />
WTO-medlemmar och har pågått sedan år 2004.<br />
Förhandlingarna omfattar även åtaganden från utvecklade<br />
länderna om att ge tekniskt bistånd och stöd till kapacitetsuppbyggnad<br />
för utvecklingsländer som inte har tillräckliga<br />
resurser till att modernisera främst sina administrativa<br />
tullprocedurer.<br />
29 Åtaganden om att inte begränsa elektroniska informationsflöden<br />
över gränserna har bland annat gjorts i fri<strong>handel</strong>savtalet<br />
mellan USA och Sydkorea samt diskuteras inom<br />
ramen för de nu pågående förhandlingarna om ett<br />
stillahavspartnerskap (Trans-Pacific Partnership, TPP),<br />
i vilket bl.a. USA, Australien och Nya Zeeland ingår.<br />
Åtagandena i dessa avtal bör studeras närmare och kan<br />
eventuellt fungera som utgångspunkt för EU i framtida<br />
fri<strong>handel</strong>avtalsförhandlingar.<br />
30 Tyskland, Finland och Estland tillämpar krav på lokal<br />
etablering för registrering av toppdomän. Kravet gäller<br />
också inom hela EU när företag och privatpersoner ska<br />
registrera toppdomänen .eu (se Förordning (EG)<br />
nr 733/2002 den 22 april 2002 om inrättande av<br />
toppdomänen .eu)<br />
31 E-<strong>handel</strong>n för den svenska tillverkningsindustrin sker i<br />
huvudsak via elektronisk dataöverföring (EDI), d.v.s.<br />
automatisk överföring av beställningar, fakturor, frakt-<br />
handlingar o.s.v. som skickas i ett standardiserat<br />
elektroniskt format (The Boston Consulting Group 2011)<br />
27
Referenser<br />
Appel, Marin (2012) - ”Test: Bästa e-bokläsaren just<br />
nu”, 21 april 2012<br />
Tillgänglig på www.idg.se<br />
Association for Competitive Technology (2012) <strong>–</strong><br />
“Response to Department of Commerce, Request<br />
for Comment Docket No.120214135 2135 01”<br />
Tillgänglig på: www.ntia.doc.gov<br />
EU-kommissionen (2010) <strong>–</strong> ”Meddelande om en<br />
digital agenda för Europa” KOM(2010)245 slutlig<br />
EU-kommissionen (2011a) <strong>–</strong> ”Samstämmiga ramar<br />
för att öka tilltron till en inre marknad för e-<strong>handel</strong><br />
och nättjänster”, Meddelande COM(2011) 942<br />
EU-kommissionen (2011b) <strong>–</strong> ”Trade aspects of electronic<br />
commerce”, informellt diskussionspapper till<br />
informella mötet i Handelspolitiska kommittén för<br />
tjänster och investeringar, 13/14 oktober 2011<br />
EU-kommissionen (2011c) <strong>–</strong> ”Meddelande: ”En inre<br />
marknad för immateriella rättigheter”, KOM(2011)<br />
287 slutlig”<br />
EU-kommissionen (2012) <strong>–</strong> ” Upphovsrätt:<br />
Kommissionen föreslår förenklat system för<br />
musiklicenser på den inre marknaden”, Press-<br />
meddelande 2012-07-11<br />
Förordning (EG) nr 733/2002 den 22 april 2002<br />
om inrättande av toppdomänen .eu<br />
Intellectual Property Office (2011) <strong>–</strong> “Rights and<br />
Wrongs: Is copyright licensing fit for purpose for<br />
the digital age?”<br />
Tillgänglig på: www.ipo.gov.uk/<br />
IT&Telekomföretagen (2012) - “Seizing the Digital<br />
Opportunity <strong>–</strong> conference on digital growth and<br />
innovation”, 20 januari 2012<br />
Tillgänglig på: http://www.itotelekomforetagen.se/<br />
debatt/debatt_opinion-ny/dsm-konferens<br />
28<br />
Karlsson, Lars-Ingmar (2012) - ”Du är rättslös om<br />
du shoppar på fel nätsidor”, Dagens Nyheter,<br />
8 maj 2012<br />
Markander, Mikael (2012) <strong>–</strong> ”Dropbox-appar<br />
stoppades från App Store”, Mac World 30 maj 2012<br />
Tillgänglig på: www.macworld.idg.se<br />
<strong>Kommerskollegium</strong> (2010) <strong>–</strong> ”e-faktura i gränsöverskridande<br />
<strong>handel</strong>”<br />
<strong>Kommerskollegium</strong> (2011) - ”Kartläggning av<br />
e-<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> inom EU <strong>–</strong> 20 exempel på<br />
<strong>handel</strong>s<strong>hinder</strong> på den digitala inre marknaden”<br />
<strong>Kommerskollegium</strong> (2012) <strong>–</strong> ”Hur gränslöst är<br />
Molnet? En introduktion till cloud computing och<br />
internationell <strong>handel</strong>”<br />
Moneybookers.com (2012) - “What are you doing<br />
with your hands as you read this page?”<br />
Tillgänglig på: www.moneybookers.com/<br />
Posten, Svensk Distans<strong>handel</strong> och Handelns<br />
Utredningsinstitut (2011) - ”E-barometern 2011 Q4”<br />
Posten Norden (2010) - ”Distans<strong>handel</strong>n i Norden<br />
2010 - En rapport om nordbors vanor och attityder<br />
till distans<strong>handel</strong>”<br />
The Boston Consulting Group (2011) <strong>–</strong> “Sverige<br />
Online. Hur internet omvandlar den svenska<br />
ekonomin”<br />
Tullverket (2012) <strong>–</strong> ”Returtullfrihet <strong>–</strong> vad är det?”.<br />
Tillgänglig på: www.tullverket.se<br />
Velazco, Chris (2012) <strong>–</strong> ”iKamasutra: A Tale of Sex,<br />
Love, and Apple App Store Rejection”, Tazaa News,<br />
17 april 2012<br />
Tillgänglig på: http://news.taaza.com/<br />
Wallström, Martin (2012) <strong>–</strong> ”Storslam för Android<br />
och IOS”, 24 maj 2012<br />
Tillgänglig på: www.idg.se
2012 09<br />
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden<br />
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59<br />
E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se