BMT genusutv. artikel - Britt-Marie Thurén

effektivt för ett nytt begrepp, som hon kallade sex/gender system, kön/genus-system. (Själva
genusbegreppet fanns redan.)
I alla samhällen finns något som har med kön att göra men som inte är kön i biologisk
mening utan sociala relationer, sade Rubin. Det var inte originellt, det var en gemensam
feministisk utgångspunkt att något sådant fanns, och det kallades vid den här tiden allmänt för
patriarkat. Men Rubin ville skilja denna aspekt av samhällslivet från de olika former den
kunde ta sig. På samma sätt som alla samhällen har ett produktionssätt, för på något sätt måste
produktionen organiseras, så har alla samhällen ett kön/genus-system, för på något sätt måste
sexualitet och släktskap organiseras. Kapitalism är ett sorts produktionssätt, det finns andra.
Patriarkat eller mansvälde är ett sorts kön/genus-system, det kan tänkas finnas andra.
Termen kön/genus-system förkortades så småningom till gender system, genussystem.
Genusförhållanden är inte direkt grundade i det biologiska könet, ansåg ju de flesta
feminister, alltså bör kön och genus inte kopplas samman i ett och samma begrepp. Sedan
dess har dock diskussioner pågått kring hur det skall gå till att skilja det ena från det andra,
och om det alls är möjligt, eller om detta begreppspar också är en västerländsk dualism som
man hellre bör tänka om än med. En ytterligare oklarhet i Rubins ursprungliga term var att sex
på engelska visserligen betyder kön men också kan vara förkortning av sexuality, sexualitet.
Rubin själv placerade kvinnoförtrycket ganska tydligt i reproduktionen. Hon hävdade
att kvinnor blir underordnade därför att genussystemen bygger på släktskap, och släktskap
består av allianser mellan grupper. Allianser brukar upprätthållas och förnyas medelst gåvor,
och en sorts gåva är kvinnor som byts i äktenskapsutbyten. Detta gör att kvinnor och män
hamnar i strukturellt skilda positioner. Det är inte samma sak att vara den som får och ger
gåvor som att vara den som är en gåva. Dessutom blir det viktigt att kvinnornas sexualitet och
rörelsefrihet begränsas, så att de inte skaffar sig kärleksförhållanden på egen hand.
Rubin sökte alltså efter en förklaring på det universella mansväldet, men hon betonade
också att genussystemen varierar. Hon efterlyste analyser av politiska och ekonomiska
omständigheter för att förklara variationerna. Det var en linje som många feministiska
antropologer följde under 70- och en bit av 80-talet. Det viktigaste resultatet av Rubins artikel
var dock att genussystem-begreppet så småningom slog igenom.
Förklaringar till variationer
Många genusantropologer var mer intresserade av skillnaderna i kvinnors förhållanden än av
likheterna. Kvinnor har det uppenbarligen inte likadant överallt. Olika slags liv, sysslor,
värderingar, etcetera. Vad beror variationerna på? Hur är de kopplade till andra
omständigheter? Och hur kan de olika aspekterna av ett genussystem beskrivas? Det är ju
strategiskt centralt för feministisk forskning att urskilja vad som kan gå att ändra på och hur.
De här tankegångarna handlade alltså också om orsaker, och många av dem syftade
liksom en-orsakshypoteserna till att finna orsakssamband som kunde vara giltiga i alla slags
10