C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

JAGTSLOTTET
ur sitt rum. – De funno i den skönt ornerade slottssalen hela familjen
samlad, och fröken Aurora Celia satt med hufvudet lutadt öfver
en stor sybåge, der hon företagit sig att utarbeta en scen ur den stora
Verldsväfnaden – så kallades Lifvets och Ödets komposition, deruti,
efter Jagtslottets förklaringssätt, olyckan utgjorde väfvens sjelfva
ränning, men lyckan inslaget. – Scenen var här tagen ur den hebraiske
äfventyrlige konung Davids ungdomslefnad (ett vanligt ämne
för barn), och allt viste sig på sybågen förträffligt, utom David sjelf,
som, efter någre af slägtingarnes tycke, var för stor, för att enligt
Skriften vara liten. Aurora hade derföre föresatt sig, att ur arbetet
upptaga de redan insydda trådar, som utgjorde konung Davids ben,
ty axlar och hufvud ville hon icke vidröra: på en sådan man, som
segraren vid Socho och Aseka, kunde dessa vara något kolossala
emot kroppslängden. Aurora ansåg sig kunna utföra upprispningen i
bågen, under det hon uppmärksamt och trofast lyssnade på aftonens
dikt.
Frans satt på den blå dynan i de gladas stol – det förgylda lågkarmiga
säte, hvilket enkom blifvit utrustadt till plats för den, som skulle
vara Skalden, samt fått sin benämning med afseende på Poesiens
namn af sciençia gaia. Men han satt nu deruti med ett så lutadt hufvud,
att flera af hans bronzbruna lockar nedföllo öfver pannan, utan
att ändock hindra tvenne klara stora tårar att synas, sökande sig en
stilla väg öfver kinderna.
Han gjorde i början af sin berättelse en inledande målning, deruti
han beskref några cypressbevuxna lundars behag, och ett allvarsamt
tåg af långtifrån kommande vindar, som susade kring topparna af
träden, och böjde dem halft till marken, så att de liknade bugande
gestalter.
Alla viste, att Frans hörde till det slag af Diktare, som ej blott hylla
den verklighet, menniskan på jorden har omkring sig, utan äfven
måla henne såsom ett väsen med flere inre existenser, eller arter af
Tillvarelse, der hon också har en verklighet omkring sig. Alla väntade
derföre, att ynglingen här snart skulle låta ett inre lif med förvånande
rikedom uppstå i den beskrifna susande och bugande Lun-
18