C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

VARIANTER OCH KOMMENTARER
Rikedom hos sin egare och visade 62 en anblick af mildhet och välmående. 63
En betydlig Egendom lydde under Robinhay 64 , ängar och betesmarker voro i
synnerhet utmärkta; men midt i en dal 65 genom vilken Clyde rann, omgifvet av
en tät lund, åt norden mörka stupande Berg, låg ett ensligt Sommarhus, det var
Fridens och Skönhetens Hem. 66 I detta Hermitage satt Sir John Bruce, vid sidan
av Beatrice, litet längre upp Judith och Lady 67 Sophia; Herr Patrik
Andrews geck fram och tillbaka på golfvet, med en qvist Geranium i sin högra
hand, och en oupskuren blyertspenna i den venstra. 68
I detta Hermitage samlade sig ofta Invånarne i Robinhay, och deras olika
lynnen smälte vanligen tillsammans i den högre lyckan, som är menniskans,
när hon efter stormarna lärt sig förlåta andra och sig sjelf, byta ut ömsesidiga
fel och förtjenster, öfverger att 69 vredgas, låter en Själ fatta sig och sina Vänner.
– Detta Gods var ett af dem, som tillhörde Bruceska ätten, mägtig 70 i Skottland,
under denna tid. Konung Alexander III af urgamla Kennethska Huset
hade ingen manlig efterkommande, och de Store väntade hans afgång för att
hvar för sig, som de hoppades bemägtiga sig detta 71 romantiska Rike. Tvänne
slägter voro framför de öfriga mägtiga, bägge befryndade med Kongliga Huset,
och man väntade med visshet att en af dem skulle blifva Kronans egare. Det
var Baliols och Bruces Slägter. Några fruktade, att England skulle uppträda,
och under sken af skiljoman, sjelf göra sig till Herskare efter Konung Alexanders
död. Så mycket vigtigare var det att alla förstärkte sig.
I allmänhet ansågs Bruceska ätten för den yngre, emedan Baliols hus genom
en äldre Syster var förenadt med de Konglige och Bruces genom en yngre. Under
några föregående Stridigheter hade Bruciska huset varit till den grad underlägset,
att en och annan ättling utomlands sökt sin framtid, ibland dem känna
vi redan, att Sir Edmund gått till Sverige. –
Det väcker kanske förundran, att vi på Diktens skyar i en hast finna oss burna
till Sommarhuset i Robinhay; men då vi se en och annan person 72
Ja min kära Patrik, sade Beatrice, Ni skall i själva verket ej draga i betänkande,
att skära upp den penna, Ni håller i er hand: att Ni begrundar, och derefter
återigen begrundar, det har sin goda sida, men Ni måste veta, att om Sir John
användt så mycken tid på hvarje särskildt anläggning, vid Robinhay 73 , skulle
han icke på detta år hafva uträttadt hvad han gjort. Ni torde emellertid erkänna
att Robinhay nu är Dunross 74 prydnad och sjelfva Skottlands ära.
Tro icke, sade Sir Patrik, med en sorglig blick, som var honom egen, tro icke
att denna Blyertspennas uppskärande håller mig tankfull. Jag har längesedan
tyckt som Ni min Fru, att detta Hermitage, Naturens Hvila, och Själens täcka
Vällust blott har en enda brist 75 och att om Taflor ur fordna Striders minnen
upplifva dess väggar, kan man säga att Stormen förmäler sig med Fridens
skönhet i detta hus. – Jag har talat vid den der målaren från Milano, jag har
nyss fått ett Bref ifrån honom, som gör mig tankfull. Han säger att han icke
begriper min Plan, men lofvar utföra den om jag ger honom Tekningar.
Detta har sin rigtighet, min goda Patrick, och derföre är det just min mening,
att Ni sätter Er på en stol och förfärdigar dessa Tekningar. Det är angeläget för
Er, det Ni påminner Er, att jag ej heter Beatrice Bruce för ingenting; att jag ej
här är värdinna för att bedja, men för att befalla. Jag befaller Er derföre, att sätta
Er vid detta bord, Sir Patrick: ni märker, att vi här i Soffan äro fyra Personer,
440