C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

HINDEN
sina tysta anmärkningar, rörde det honom särdeles, att se huru hans
brorsdotter, föranledd af originalet, kommit att i Harduins person
fira sin ätts värsta fiende, och med värma måla ett kärleksförhållande
mellan honom och styckets hjeltinna, som säkert skulle hafva utgjort
fröken Ulrikas största afsky, om hon känt syftningen deraf. När
hon slutat och bredvid sig på ena soffhörnet bortlagt sin ”bearbetning”,
upptog herr Hugo en tår, som i hemlighet föll ur hans ansigte,
och sade: ” Ulrika, du har lyckats – i visst afseende mycket lyckats.
Ehuru jag ej sett originalpapperet, inser jag att du i uppfattandet
af dess hela anda fullkomligen lyckats – din olycklige far har väl
icke sett din bearbetning?”
Nej, svarade flickan förskräckt, jag kom aldrig att visa honom
den.
”Väl, Ulrika Sofia! väl, att din genius hindrade dig derifrån. Du
har, likt så mången författare, lyckats fullkomligast i sjelfva det
olyckliga. Men – fortfor han med en muntrare ton, liksom att förmå
sig och sällskapet antaga en gladare stämning – tro icke att jag härmed
klandrar din börjande talent. Emot valet af dina utryck och
byggnadssättet af dina stanzer kunde jag väl anmärka åtskilligt. Du
låter jamben någon gång daktylisera och denna omvexling tycker
jag om. Deremot skulle jag kunna säga, om jag vore din recensent,
att din inbildningskraft stundom målat litet matt, eller klent, min
flicka lilla, ja hela ditt poem har nog mycket af den nötta romanssmaken
uti sig, Ulla; men nej, jag säger härom ej ett ord, ty jag vill
icke likna de elakartade kritici, som när de föresatt sig att störta en
stackars nybörjare, jemföra dess arbete med ingenting mindre än
fulländade snillens verk, då det djupt fällande utslaget gifver sig
sjelf; nenej, jag vill icke emot dig utsända recensenternas fasliga pilar
och grufliga åskeknallar:
”Tecknar du det Vanliga? – fy hur trivial!
Eller det Ovanliga? – hu, så du är sökt!
Endast Recensenterne, vi, ja vi, ja vi
Stå uppå kulturens spetsar! nå om vi
Sjelf just intet verk än format eller gjort – –
376