09.09.2013 Views

C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

HINDEN<br />

han seglar på glittrande silfverböljor med sin älskade flicka, och när<br />

han ber henne sjunga vid årornas takt, är det omöjligt för henne att<br />

emotstå och neka, ty det var Yussufs första bön på Bulbuls vågor!<br />

Zuleika, var det icke så?<br />

Aurora drog sig sakta och bäfvande till soffkarmen för att stödja<br />

sig mot den.<br />

Men herr Hugo, inom sig smickrad af den talent han sjelf hörde<br />

sig utveckla i orientalisk stil, gladde sig än mer öfver det intryck han<br />

såg sig göra på flickan, hans kinder färgades och hans ögon lyste.<br />

Tror du icke jag känner honom, fortfor han och gick henne allt närmare.<br />

Jag skall afmåla denne Yussuf, öcknens berömde prydnad,<br />

och du skall sjelf svara om min pensel träffar –<br />

”Store Gud, min far, hvart allt detta tyder, förstår jag ej.”<br />

Förskräcks ej, Zuleika, din far förtörnas ej, men han vill låta dig<br />

förstå att han vet hvart din fot fägnat sig att gå. Emirens spejarblick<br />

undgår intet spel i den djupaste skymning, ej klyftan döljer för honom<br />

Rosens och Fjärilns möte! men hör hur jag målar! Lång är<br />

Yussuf, och smal som mast-trädet hans växt, men icke svag, utan<br />

stark som Libanons ceder, och hans mörka hår svajar buckligt för<br />

vinden, som öfversta kronan på Antilibanons jernek. Ej elden må jag<br />

måla, som flammande flyger ur hans stora, svartglimmande ögon<br />

och tänder en härmande eld i Zuleikas blick – derom vill jag tystna<br />

nu, och äfven om hans högättade blod, som ingen häst i Arabien har<br />

bättre. Men hans själs höga drag vill jag teckna, Zuleika, din far ser<br />

Yussuf med välbehag! den tystnad, som öcknens Prydnad iakttager i<br />

snillelöst sällskap är icke fåkunnighet, ej tvärhet af honom, det är<br />

hans förnäma snille, som ej vill spegla sina stjernor i döda hafvets<br />

stela saltvåg, men älskar att med sitt sken endast möta morgonrodnaden,<br />

och alla stjernor i djurkretsen skola buga sig för honom.<br />

Herr Hugo gick litet åt sidan och drog andan för att hemta sig.<br />

Aurora såg sig omkring på de öfriga och fann dem alla i en upprymd<br />

stämning, som Hugos tal verkat. I minnet af sin lustfart med Julianus,<br />

hvarifrån hon hemkommit, kände hon sig brydd; vändningarne<br />

i Hugos teckning öppnade för hennes tankar något alldeles nytt,<br />

357

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!