C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

INLEDNING
5 Olle Holmberg, C.J.L. Almqvist från Amorina till Colombine, Stockholm
1922, s. 236.
6 Bertil Romberg, Carl Jonas Love Almqvist. Liv och verk, Stockholm 1993,
s. 43–65.
7 Om planerna på Jordens Blomma, se Martin Lamm, ”Studier i Almquists
ungdomsdiktning” i Samlaren 36 (1915), s. 197 f; Holmberg 1920, s. IX f;
Holmberg 1922, s. 73 ff; Henry Olsson, C.J.L. Almquist före Törnrosens Bok,
Stockholm 1927, s. 352 f och 428 ff; Henry Olsson, Carl Jonas Love Almquist
till 1836, Stockholm 1937, s. 143 ff; Romberg 1993, s. 53. Om törnrossymboliken
se Nils Gösta Valden, ”Törnrosens bok. En titelstudie” i Svensk litteraturtidskrift
30 (1967). Om synestesier och den röda färgen hos Almqvist se Ruben
G:son Berg, ”Sinnesanalogier hos Almqvist. Ett bidrag till den psykologiska
stilistiken” i Språk och stil. Tidskrift för nysvensk språkforskning 1 (1901); Valdén
1967, s. 35 ff; Jon Kristian Smidt, ”Almqvists fargemønster” i Edda 68
(1968); Louise Vinge, The Five Senses. Studies in a Literary Tradition, Lund
1975, s. 169 ff; Cecilia Sidenbladh, Ty så roar mig att måla. C J L Almqvist och
de visuella konstarterna, Stockholm 1987. Om Almqvists herrnuhutiska påverkan,
se Lamm 1915, s. 68 ff; Olle Holmberg, ”Almqvist – mordet, självmordet
och dödens trädgård” i förf.s. Kärlek, ensamhet och dödens trädgård, Stockholm
1972, s. 125 f och om törnrossymboliken i ”Hjertats Blomma” i synnerhet
se Arne Bergstrand, Songes. Litteraturhistoriska studier i C.J.L. Almqvists
diktsamling, Uppsala 1953, s. 97–107. Bergstrand berör även Almqvists förmåga
till synestesier på s. 45 f. Om Songes-estetiken se SS 14, s. 7–18. Se även
Bergstrand, a.a., s. 39–49 och Romberg 1993, s. 94 f. Om tillkomsttid för ”Hjertats
Blomma”, se Henry Olsson, Carl Jonas Love Almquist till 1836, Stockholm
1937, s. 198.
8 Erik Lindström, Walter Scott och den historiska romanen och novellen i
Sverige intill 1850, Göteborg 1925, s. 167.
9 Magnus von Platen, ”Informatorn Almqvist” i Historiska och litteraturhistoriska
studier 65 (1990), s. 38. Jfr a.a., s. 32 f samt Arne Melberg, Realitet och
utopi. Utkast till en dialektisk förståelse av litteraturens roll i det borgerliga
samhällets genombrott, Stockholm 1978, s. 104 om den socialt svårplacerade
Furumo.
10 Holmberg 1922, s. 131. Se även Olsson 1937, s. 223 och Henry Olsson,
Törnrosdiktaren och andra porträtt, Stockholm 1956, s. 98 f.
11 Jfr Holmberg 1920, s. XXI f; Lindström 1925, s. 167; Olsson 1937, s. 218 f
och 224; Bertil Romberg, ”Den sansade kritiken och Almqvists synpunkter på
sitt konstnärskap” i Samlaren 88 (1967), s. 94 ff.
12 Holmberg 1920, s. XXIV; Olsson 1956, s. 99 ff. Se även Ester Brusewitz,
”Almqvist som resenär och diktare” i Ord och Bild. Illustrerad Månadsskrift 29
(1920) s. 243 f. Om likhet med Värmland se även Holmberg 1922, s. 129. Om
Almqvists naturupplevelser under resor i Närke se Erik Hjalmar Linder, ”Varför
låg ’Jagtslottet’ i Närke” i förf.s. Stenarna där barn jag lekt, Stockholm
XXVI