C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

INLEDNING
som det kommer till uttryck i bl.a. Jagtslottet och Hinden har undersökts
av Smidt (1977) och Arne Melberg (1978) och den senare utvecklar
också resonemang bl.a. om Furumo som inkarnerande en
ny individuppfattning. Ragnar Ekholm (1919) har studerat påverkan
från folksagor och folkvisor i Hermitaget och Vargens Dotter.
Ingemar Haag (1995) har studerat arabeskens betydelse för bl.a.
Hinden och Jagtslottet och arabeskens betydelse har också intresserat
Jon Viklund (2001) som även bl.a. undersökt verkets självreflekterande
karaktär, Ingrid Primander (1989) och Lars Burman (1998)
har tolkat slutscenen i samma verk och Algot Werin (1926) har studerat
hur Almqvists förhållande till Fredrika Bremer tar sig uttryck
bl.a. i Hinden. 44
Noter
1 Uppgift om honorar från Henrik Schück, Den svenska förlagsbokhandelns
historia, 2, Stockholm 1923, s. 364; Johan Svedjedal, Almqvist – berättaren på
bokmarknaden. Berättartekniska och litteratursociologiska studier i C.J.L. Almqvists
prosafiktion kring 1840, Uppsala 1987, s. 35; Johan Svedjedal, ”Allkonstverket
som blev ordkonstverk. C.J.L. Almqvist, Törnrosens Bok och Johan Hörberg”,
i I vitterhetens tjänst (plan. utgivning 2003).
2 Svedjedal 2003.
3 Joh. Ax. Almquist, Almquistiana. Bibliografiskt försök, Uppsala 1892,
s. 125 ff och 139; Olle Holmberg ”Inledning” till Törnrosens bok, 1–3 i C.J.L.
Almquists Samlade skrifter, V, Stockholm 1920, s. V f.
4 Almqvist har av Arvid Ahnfelt också ansetts vara författare till ett 1827
anonymt publicerat skillingtryck om stataren Johan Erik Lindström på Antuna,
avrättad 1827 för mord på ett av sina barn. Uppgiften kan dock varken bekräftas
eller dementeras. Lars Furuland har ställt sig mer skeptisk till att Almqvist
skulle vara författaren. Se Arvid Ahnfelt, C.J.L. Almqvist, hans lif och verksamhet,
Stockholm 1876, s. 108 och Lars Furuland, Statarna i litteraturen. En studie
i svensk dikt och samhällsdebat. Från Oxenstierna och Almqvist till de första
arbetardiktarna, Stockholm 1962, s. 107 f samt not 20. Början på skillingtryckets
titel lyder Förre statdrängen wid Antuna Johan Erik Lindströms i Smedjegårdshäktet
dikterade och af en bland hans medfångar upptecknade gudliga
tankar och ömma avsked från denna werlden […].
XXV