C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

INLEDNING
(SS 20). Standardverk som behandlar dessa delar är vidare Olle
Holmbergs C.J.L. Almqvist från Amorina till Colombine (1922), Algot
Werins C.J.L. Almquist. Realisten och liberalen (1923) och Henry
Olssons Carl Jonas Love Almquist till 1836 (1937). I Bertil Rombergs
Carl Jonas Love Almqvist. Liv och verk (1993) behandlas också
verken översiktligt. Till standardverken hör även en studie av
Lennart Pagrot (1962) där den romantiska ironien hos Almqvist behandlas
och av intresse här främst berättarteknik och komposition i
Jagtslottet och Hinden. Den romantiska ironin i bl.a. Hinden har
även studerats av Marilyn Johns Blackwell (1983), vilken dock i
längre partier plagierat Pagrot och Holmberg. 43
Vad gäller forskning om enskilda verk i volymerna har Jagtslottet
tilldragit sig störst intresse. Hos Olsson (1956 och 1966) ligger fokus
på miljö och naturskildringar och även Ester Bruzewitz (1920) har
studerat naturskildringarna i Jagtslottet. Olika forskare har också
sökt verkliga förebilder till Jaktslottsmiljön, bl.a. Erik Lindström
(1925), Holmberg (1920 och 1922), Erik Hjalmar Linder (1942)
och Stig Jägerskiöld (1970).
Martin Lamm (1915) har bl.a. studerat planerna för Jordens
Blomma och herrnhutiska och Swedenborgska influenser hos Almqvist
och dessa influenser, liksom även törnrossymboliken, behandlas
också av Arne Bergstrand (1953), med utgångspunkt i Songes.
Holmberg (1919) har sökt datera de olika verkens tillkomst och
Lindström har studerat hur Walter Scotts romaner påverkat Almqvists
författarskap, bl. a. vad gäller Jagtslottet och Hermitaget. Ruben
G:son Berg (1901), Jon Smidt (1968) och Louise Vinge (1975)
behandlar synestesier i Almqvists verk och Cecilia Sidenbladh
(1987) har undersökt hur det sceniska och bildmässiga genomsyrar
Hermitaget och Hinden. Nils Gösta Valdén (1967) har studerat hur
Almqvist använt sig av törnrossymboliken och hur symboliken utvecklats
och förändrats.
Almqvists syn på döden och på mord och självmord, manifesterad
bl.a. i Magdalenaepisoden i Jagtslottet och i Vargens Dotter, har
utretts av Holmberg (1972). Förhållandet till litterär offentlighet, så
XXIV