C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

INLEDNING
publiceringen. 36 Olsson menar att Jagtslottet har tillkommit tidigast
under sommaren 1827. 37 Olssons datering innebär således att Jagtslottet
skrevs efter Hermitaget och han tillbakavisar därmed Olle
Holmbergs tes att Jagtslottet skrevs under Värmlandsvistelsen, i
början av 1825, för att sedan omarbetas före publicering. 38 Varken
Olsson eller Holmberg har dock framlagt några klara bevis för sina
dateringars riktighet utan stöder sig på sannolikhetsresonemang. I
juli 1829 lästes såväl Jagtslottet som Gudahataren i kretsen kring
Malla Silfverstolpe och i oktober samma år lästes Hermitaget. 39
Tillkomsten av Vargens Dotter daterar Olsson till 1832 och en
första handskriftsversion med titeln ”Den rika bondflickan” finns
också bevarad. Denna version omtalas i brev till Gustaf Hazelius i
augusti 1827 och saknar bl.a. Furumos inledande presentation.
Holmberg har daterat Vargens Dotter till senast 1827 men dateringen
syftar då på ”Den rika Bondflickan”. 40 Hinden tror såväl Olsson
som Holmberg vara skriven 1829–30, utom det metafiktiva avsnittet
i slutet som antas vara tillkommet strax före tryckningen 1833.
Dessutom finns i Hinden flera poetiska och prosaiska småstycken,
som troligtvis tillkommit tidigare, exempelvis Ulrikas ballad om Alvina
av Savoyen och Andreas fragmentariska dagboksanteckningar.
41
Mottagande
Atterbom recenserade del I–III av Törnrosens bok i Svenska Litteratur-Föreningens
Tidning i slutet av januari och början av februari
1834 (nr. 5 och 9). Recensionen var huvudsakligen positiv och han
betecknade dessa första delar av Törnrosens bok som ”ett alster af
glödande känsla, sinnrik bildningsgåfva, sorglig erfarenhet och glad
vetenskap” (sp. 144). Almqvist fick beröm bl.a. för sin förmåga att
förena djupsinnighet med sinne för det sköna och konstnärliga. Han
fick också beröm för sina väl utarbetade personskildringar. Atterbom
uppmanade vidare författaren att utvidga sitt planerade allkonstverk
till att även innefatta den musik han skrivit. Hermitaget
XXI