C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

HERMITAGET
gjort bot genom en vallfart, samt att Judith nu är i fängelse. Men ett
äldre ännu okändt fel – detta åt ljuset skänkta blomster, som är täckt
– hvem tillstår det hellre än jag? – men af maskstungen rot, emedan
ursprunget är . . Jag förebrår ej honom, som anförtrodde barnet åt
dig; och ej dig, att du fägnat mig med den moderliga vården af ett så
älskvärdt blomster – men hur vill du bevara det anförtrodda? Konungens
nuvarande kamp i Westergötland med sina bröder skall
komma äfven hit, jag fruktar. Jag tror som du, att bröderne Erik och
Benedictus ej äro farlige, men hertig Magnus står i spetsen för dem.
Nu är det ganska vigtigt för Waldemar, att ej folket får känna hvarken
gammalt eller nytt, och allraminst den skatt vi skola fördölja.
Man skulle annars högt och med förnyadt skri öfver hela landet
ropa på trampade eder, i synnerhet i kyrkans ömtåliga ämne. Denna
lilla prinsessa, hvarför blef hon en gång röfvad ifrån oss? huru tänker
du försvara henne, när nya anfall göras att rycka henne ut bland
folket, göra henne känd, och af henne skapa en dolk mot hennes
egen höga –”
Beatrice! det torn, hvari Prinsessan-nunnan pliktar för sina
glömda löften, skall äfven gömma hennes späda –
”Himmelska åska! sade Beatrice, steg upp från bryggan, och en
tår prydde hennes ögon. Tioåriga oskyldiga Sofia, den fria luften får
då ej längre sväfva kring dina lockar? När du med barnslig förundran
ser på fängelsets murar, vet du icke, att din moders kärlek rest
dem omkring dig: du känner ej din fader, men tidigt skall du öfva
dig på gåtor.”
Waldemars och Jutas otillåtliga förhållande, och kan jag så mycket mindre betvifla
den uppgiften, som en hel adelig ätt (Lejonhufvud) från honom skall härstamma.
Men i franska öfversättningen af Baron Pufendorffs svenska historia
finner man ock Pontanis utsaga om en dotter, som blifvit kallad Sofia. Skulle
olycksträdet hafva burit tvenne frukter? Skulle Sofia vara den äldre, så mycket
farligare för konung Waldemar att se allmänt känd, som den vid hans nyligen
skedda pilgrimsfärd icke lärer hafva varit uppgifven. I en sådan händelse skulle
upptäckandet af Sofia kunna hafva satt folket i dubbelt raseri; först för brottets
skull, men sedan än mer för dess döljande just vid ett tillfälle, då konungens
bikt och bot af honom fordrade den största uppriktighet.
130