C.J.L. Almqvist: SV5 - Semm

INLEDNING
1830-talet) använde sig Almqvist av denna symbolik, där rosen blir
en symbol för Kristus. Blodets röda färg förknippas med rosens färg.
Viktigt att erinra om i sammanhanget är också Almqvists förmåga
till synestesier, till att uppleva stämningar och händelser som förknippade
med olika färger, vilket är en uppfattning om litteratur
och poesi som är mycket viktig i törnrosestetiken. Dessa synestesier
omfattas också av Almqvists Songes, vilka han tänkte sig skulle
framföras så att ord, musik, färger och handling bildade ett oupplösligt
helt. 7
Den irrande hinden i samlingsverkets undertitel ses av Frans i
Hinden (s. 391) som en allusion på människosläktets irrande efter
fördrivningen ur Paradiset. Törnrosens bok kan då sägas skildra
människans utsatthet i världen och drömmen om ett pånyttfött Paradis.
En enklare förklaring till hindens placering i undertiteln ger
dock Henrik i Hinden då han anmärker (s. 402) att hinden är det
vackraste djur han vet.
Jagtslottet
I en annons i Aftonbladet den 16/4 1834 presenterades Jagtslottet
sålunda:
Bok. I. Hofmarskalken Hugo Hamilcar Löwenstjernas familjekrets.
Målning af de glada poetiska aftonsysselsättningarne på
slottet. Fru Isabellas underbara död. Bok. II. Uppträdet i Grufvan.
Julianus försvinner. Bok. III. Juliani dödsfara. Richard Furumo
upptäckes. Bok IV. Historien om den sköna Magdalenas klippa.
Bok. V. Richard Furumo öfvertalas att blifva berättare på slottet.
Hr Hugo förklarar meningen med sitt romantiska och ironiska
Saguverk.
Jagtslottet har undertiteln Romantisk Berättelse ur Närvarande Tid
och utgör ramberättelsen för hela Törnrosens bok. Undertiteln kan
ses som dels ett hävdande att verket avbildar en samtida verklighet
(”närvarande tid”), dels att det är fråga om fiktion (”romantisk be-
X