Simon & Tomas - NOLL586

TANKAR FRÅN KYRKOHERDEN
LUNCHMUSIK i Karlskoga kyrka, lördagar klockan 12:10
NÄRVARO - ÖPPENHET - HOPP - genom livet
KVINNOR OCH MÄN...
Nu i september 2008 är det 50 år sedan Kyrkomötet sa ja till ”kvinnans behörighet till prästerlig
tjänst”. Det är numera självklart att både kvinnor och män är präster. Men ibland kan vi fortfarande
RISK FÖR REGN hamna i märkliga situationer, som vår präst Kristina berättar.
Så säger SMHI ibland i sina väderleksrapporter. Och vi säger: Usch, det regnar! Så hjälps vi åt att
befästa bilden av regn som något Kyrkan besvärligt, är öppen när det i för stället alla. är Välkommen en förutsättning du för också! våra liv.
I Sverige vattnar vi gräsmattor med dricksvatten. Vi tvättar bilar med dricksvatten. Och vi spolar
toaletter med dricksvatten. Ett sådant Ann-Marie beteende Allvar, skulle redaktör antagligen en majoritet av världens
befolkning anse oerhört märkligt. Vilket slöseri med det dyrbara dricksvattnet! Mer än en miljard
människor saknar något så självklart som ett glas rent vatten.
Vill du hjälpa till? Läs mer på www.svenskakyrkan.se/kampanj
KVINNA... OCH PRÄST! Ann-Marie Allvar, redaktör
En underbar julidag fyllde vår gode vän Lars-Magnus år. Vi var tillsammans med
inte något om manliga präster heller.
ett hundratal av hans vänner inbjudna på fin middag till hans hem i det vackra
Ämbetssynen på Jesu tid såg inte ut
Ljungskile.
som den gör i Svenska kyrkan idag.
Efter fördrinken kom min bordsherre fram och ville föra mig till bordet. Jag sken
Ibland kanske vi tror att allt bara
upp. En kändis! Stefan, biolog, författare mm – ”aha, det här blir trevligt” tänkte
kan göras och tolkas på ett sätt - och
jag. På andra sidan satt en riksdagsman för Kd, mitt emot en officer från Lars-
mångfalden blir då hotfull. Men, att
Magnus arbetsplats med en dam på var sida som – tänkte jag då mycket fördoms-
rensa ut ogräs är en sak och det skall
fullt - ”troligtvis var frivilligarbetare på Åh stiftsgård” (Svenska kyrkans stifts-
vi göra, men att få alla blommor att
gård i Bohuslän). De båda damerna hade åtstramade hårknutar, ett litet guldkors
se likadana ut är inte bara på förhand
i halsgropen, inget smink.
dömt att misslyckas, det är också ett
Vi hade en förträffligt trevlig middag. Damerna, som jag hade fördomar emot,
övergrepp på naturens ordning och
skrattade och pratade, Stefan, som bl a har varit miljösakkunnig hos f d stats-
på Guds förmåga att ständigt skapa
ministern, är sanslöst skärpt och spirituell, officeren var en glad filur och Kd-
nytt.
riksdagsmannen pladdrade på. Kort sagt en trevlig middag och jag slängde bort
Jag blev präst för att jag är passio-
fördomarna.
nerat intresserad av religion och teo-
När jag precis stoppat in en sked mumsig mangoparfait i munnen frågade Stefan
logiska frågor – och vad det är hos
– nästan nyfiket: ”och vad jobbar du med då?” Jag sneglade mig runtomkring
människor som får dem att välja en
– jag var ju ändå i Bohuslän, fem ögonpar tittade nyfiket på mig och jag sa:
tro – och inte minst: vem var denne
”jag är präst”. BRAK! Kd-riksdagsmannen vände ryggen åt mig (jo det är sant!),
man – både Gud och människa, en-
damerna snett mitt emot mig (de
ligt vår kyrkas tro – som så till den
” Vad jobbar du med?”
var faktiskt frivilliga på Åh) bet
ihop och tittade ner, officeren
grad har påverkat män och kvinnor
för två tusen år sedan och som gjort
”- Jag är präst!”
mitt emot utbrast: ”vad läckert!”
och Stefan sa: ”är det något jag
det genom seklerna och fortfarande
gör det? Både män och kvinnor be-
uppskattar är det kvinnliga präshövs
för att synliggöra denne märkter!”
Jag är fortfarande Stefan
värdige Jesus!
och officeren oändligt tacksam Jag vill att mina barn och alla andras barn skall få leva i ett samhälle där man
för den kvällen. Kd-riksdagsmannen reagerade med att vägra tala med sin värd värderas utifrån att man är människa, inte man eller kvinna. Jag vill att alla skall
på tre månader för han kände sig kränkt över att bli placerad bredvid en kvinnlig känna att de behövs, att de får vara med och påverka utvecklingen i landet, att det
präst. På ett sociologiskt och psykologiskt plan var det en oerhört givande kväll.
Jag lärde mig massor om människor och fick tillfälle att ta itu med mina egna
inte finns gränser som är avhängiga om de är män eller kvinnor.
fördomar.
Jag har tänkt på den här tillställningen då och då genom åren. Att vissa inte gillar
kvinnliga präster är inte ett dugg provocerande – alla kan inte älska alla och de
som ogillar kvinnor som är präster får väl söka upp arenor där vi inte finns.
Kristina Lundberg, präst i Karlskoga
Mitt huvudargument för att ha båda könen representerade i prästyrket är detsamma
som att båda könen skall kunna bli poliser, lärare, läkare etc – alltså att
både män och kvinnor är en del av skapelsens helhet och båda könen behövs för
Lunchmusik nu
att göra samhället till ett bra och mänskligt samhälle där vi tillåts vara de vi är.
Prästämbetet är sedan femtio år öppet för kvinnor och nu är det klassiskt, vi finns
på lördagar!
i ämbetet och det har medfört att man har tagit ett steg mot att bejaka skapelsens
mångfald. Teologiskt utgör människan en enhet i skapelsen. För att bli hela
behöver vi båda dimensionerna – på olika sätt. För mig är det väldigt viktigt för
det har med det mest centrala i kyrkan att göra, själva gudsbilden, det väsentliga i
Lunchmusiken i Karlskoga kyrka
är en uppskattad stund för många
Karlskogabor. Nu byter vi dag till
tron. Vår bild av Gud förändras över tid och Gud visar allt fler dimensioner av sig
lördagar så att fler får möjlighet
själv och detta är enbart berikande. Att tro att det är mer kristet, mer äkta religiös
att komma.
övertygelse, att bevara en gammal tolkning stämmer inte. Vi skall vara medvetna
Lördagsmusik i Karlskoga kyrka
om att det vi har med oss i tron och i religionen ofta är tidsbundna tolkningar. Det
är klart att det inte står om kvinnliga präster i Bibeln! Men å andra sidan står det
varje lördag kl 12.10 - 12.30.
Välkomna!
Vem får göra vad? Den här frågan har genom historien fått många tvärsäkra svar och
många har fått se sina drömmar om aktivitet och uppdrag gå upp i rök, offrade på tvärsäkerhetens
och gränssättandets altare.
I vårt land har vi under de senaste årtiondena fått se mycket hända i de här sammanhangen
både inom yrkesliv och inom fritidssektorn. Flera yrken som tidigare
enbart var tänkta för män har öppnats upp även för kvinnor och
vissa idrottsgrenar som setts som exklusivt manliga har fått framträdande
kvinnliga utövare. Häromdagen kunde vi t.ex. se en framträdande
kvinnlig svensk boxare ta ett stort steg mot den yttersta
eliten i sin sport.
Ett av de yrken som tidigare var exklusivt manligt är prästyrket inom
vår Svenska kyrka. Det är nu femtio år sedan portarna öppnades
även för kvinnor att bli prästvigda i vår evangeliskt lutherska
kyrka. Det har som bekant inte gått smärtfritt och kyrkan
har drabbats hårt av både de interna striderna och minskat
anseende på grund av en liten minoritets fasthållande vid
gamla föreställningar och värderingar.
Vad är det som gör att vi människor på olika sätt försöker
stänga ute vissa individer och grupper från gemenskaper
och sammanhang, och i det här fallet utestänga från ett
yrke? På något sätt tror jag det har att göra med en grund-
föreställning att vi människor är väldigt olika och att olikheten går att gradera i bättre och
sämre. Det kan handla om kön, religiös och politisk övertygelse, utseende, hudfärg, sexuell
läggning etc. När olikheten är konstaterad går man vidare och bygger upp någon form av
tankebyggnad kring varför just den här olikheten måste få till följd att individen eller gruppen
skall stängas ute, eller med ett annat ord exkluderas.
Jesus mötte många sådana här föreställningar och i Johannes evangelium kapitel fyra kan
vi läsa om hur han förvånar sina lärjungar när han talar med en kvinna, som till på köpet
tillhörde ett annat fientligt folk (Joh 4:27, ”de blev förvånade över att han talade med en
kvinna”). Jesus var en gränsöverskridande person som försökte visa på en bättre väg där
öppenhet och välkomnande – inkluderande, ersätter slutenhet, utestängande och exkluderande
förhållningssätt gentemot medmänniskan.
I den kristna nattvardsmässan finns ett ord som andas det här ”tänket” av samhörighet:
”Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp. Så är vi, fastän många, en enda
kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd”.
Karlskoga församling vill leva i Jesu efterföljd och verka för öppenhet, tolerans och ett
inkluderande förhållningssätt. Alla är vi olika på något sätt.
Hösthälsningar från kyrkoherde Paul Henriksson
KARLSKOGA FÖRSAMLING
www.svenskakyrkan.se/karlskoga