Attityd och dialogicitet i äldreomsorgens texter - Projekt CARPE

2 Teoretiska utgångspunkter
och forskningsöversikt
För att undersöka hur evalueringar används i texterna använder jag mig av ett ramverk och
analyssystem som kallas Appraisal. Appraisal-teorin har utvecklats ur Michael Hallidays
systemisk-funktionella grammatik, som internationellt brukar förkortas SFL (Systemic
Functional Linguistics). Det finns också tydliga inslag av Michail Bachtins dialogism inom
Appraisal-systemet. Därför kan man säga att Appraisal är en kombination av dialogism och
SFL. Dialogismen är den språkteori som ser alla yttranden som relaterade till varandra. Från
dialogismen har Appraisal bland annat fått idén om att ett yttrande alltid innebär någon form av
ställningstagande gentemot tidigare eller framtida yttranden. Från SFL kommer kanske först och
främst det tydliga fokuset på kommunikativ funktion och betydelse framför språklig form.
2.1 En dialogisk syn på språk
Dialogism är den term som brukar användas för att beskriva den ryske litteraturvetaren och
språkfilosofen Michail Bachtins tänkande (Ajagàn-Lester, Ledin & Rahm 2003:206). Såhär
beskriver Blåsjö dialogismens grundtanke: ”Tanken att allt meningsskapande förhåller sig till
olika faktorer – andra yttranden, grupper, normer inklusive språk- och genresystemet etc. – är
dialogismens kärna.” (2004:36).
Appraisalramverket har tydliga inslag av detta sätt att betrakta språket och verkligheten på så vis
att man just tänker sig att allt meningsskapande förhåller sig till olika faktorer, som andra
yttranden, normer och grupper. När vi uttrycker oss skriftligen eller muntligen är det alltid som
ett svar på tidigare yttranden, och även på framtida yttranden. Yttranden är alltså alltid riktade
till någon, eller adresserade, och dessutom pockar de alltid på reaktioner (Bachtin 1997:217). Ett
yttrande kan bestå av både enstaka ord och av en längre text (Bachtin 1997:213).
Förutom att intressera sig för yttrandets adressivitet har man också inom
dialogicitetsforskningen intresserat sig för vilka röster eller perspektiv som kommer fram i ett
yttrande. En central tes i Bachtins verk var att ett yttrande med en mångfald röster var att
eftersträva (Blåsjö 2004:40).
Dialogicitetsbegreppet kan delas upp i fem olika aspekter (efter Blåsjö 2004:38):
• perspektiv (eller att olika röster möts och blandas)
• kedjeaspekt (att yttranden bygger på varandra)
• manifest dialogicitet (att olika konkreta personer eller källor kommer fram)
• adressivitet (att alla yttranden är riktade till någon)
• positionering (att vi positionerar oss i förhållande till tidigare och framtida yttranden).
För den här studien har aspekterna perspektiv, manifest dialogicitet och positionering särskilt
stor betydelse. Aspekterna perspektiv och manifest dialogicitet blir aktuella i undersökningen i
och med att jag utgår ifrån att yttranden är dialogiska (mångröstade) respektive monologiska
6