Attityd och dialogicitet i äldreomsorgens texter - Projekt CARPE

4. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig, väsentlig, korrekt och ändamålsenlig
information. Man behöver endast dokumentera de uppgifter som har betydelse för
verksamhetens art, och uppgifterna ska bygga på korrekt underlag. Personalen får heller
inte låta bli att dokumentera.
5. Det ska tydligt framgå vem som har skrivit dokumentationen. Det får inte råda
några tvivel omkring vem i personalgruppen som har skrivit dokumentationen.
6. Dokumentationen ska vara tydlig och lättbegriplig. Det ska vara problemfritt också
för den enskilde att förstå dokumentationen.
(Socialstyrelsen 2008:45-48)
1.2.4 Så görs dokumentationen
Det är vårdpersonalen själva som skriver dokumentationen, genom att använda sig av
datorprogrammet ParaSoL. Skribenten kan där välja bland ett antal förhandsinställda rubriker
som betecknar olika typer av händelser och insatser, och skriver sedan fritt i en textruta med
stavningskontroll. De olika texterna sorteras kronologiskt automatiskt.
Det finns gemensamma datorer på avdelningen som personalen skriver på. Datorerna är
avskilda från brukarnas lägenheter. Dokumentationsarbetet kan göras under dygnets alla
timmar, och det finns inte några speciella tidpunkter då personalen ska dokumentera. En
förutsättning för att de ska få möjlighet att dokumentera är att andra, mer brådskande,
arbetsuppgifter inte kommer i vägen. Hur ofta personalen skriver beror på hur mycket som
händer runt brukaren; ibland skriver de om samma brukare flera gånger under ett dygn, ibland
går det några dagar mellan dokumentationstillfällena. Av det material som jag har tittat på
framgår det emellertid att det aldrig, eller ytterst sällan, passerar så mycket som en vecka mellan
dokumentationstillfällena för en och samma brukare. Vid samtal med verksamhetschef med
flera har det också framkommit att personalen aktivt uppmanas att ägna sig åt
dokumentationsarbetet.
1.3 Undersökningens syften
Jag fick först idén om att undersöka värdeomdömen i vårdboendets skriftliga dokumentation,
under en intervju med två medarbetare vid vårdboendet. Jag ställde frågor om hur den skriftliga
dokumentationen går till, och en av medarbetarna nämnde att subjektivitet och synliga attityder
kan synas i dokumentationen, vilket strider emot de regler som normerar dokumentationen
(framförallt emot punkt 2 och 3 av de riktlinjer som beskrivs i 1.2.3). Undersökningens
frågeställningar växte sedan fram utifrån hypotesen att personliga värderingar kan synas i
texterna, vilket möjligen kan skapa problem i förhållande till SoL. Jag har därefter breddat fokus
genom att gå ifrån att enbart intressera mig för värdeomdömen, till att undersöka hur
evalueringar i ett vidare perspektiv används i texterna. I nästa avsnitt beskriver jag begreppet
evaluering.
1.3.1 Undersökningens centrala begrepp
”Med språk kommunicerar vi inte bara information, utan också hur vi förhåller oss till det vi
talar om, vilka attityder vi har, hur vi värderar något och kanske känner inför det. Denna
aspekt av betydelseskapande kan betecknas som i vid mening evaluativ.” Holmberg (2002:1).
4