Attityd och dialogicitet i äldreomsorgens texter - Projekt CARPE

3 Analysmetod
Det här kapitlet inleds med att jag motiverar valet av analysmetod. Därefter presenterar jag
Appraisal-systemet översiktligt. I kapitlets tredje och sista del beskriver jag min egen
analysmodell.
3.1 Valet av analysmetod
Det finns flera sätt att undersöka evaluerande språkbruk. Man skulle t.ex. kunna använda sig av
genreanalys eller kritisk diskursanalys. För att svara på frågan hur evalueringar syns i
dokumentationen använder jag mig av textanalys som utgår dels från delar av Appraisalsystemet,
dels från vissa aspekter som tas upp i SoL. Denna kombination förefaller lämplig
eftersom de evalueringar som Appraisal behandlar på olika sätt har gemensamma
beröringspunkter med dokumentationsriktlinjerna i SoL (se 3.3.2). Genom att koppla samman
textanalysen med SoL hoppas jag kunna göra min analys relevant för verksamheten. Dessutom
är systemet mycket välbeskrivet och framstod därmed som ett behändigt analysverktyg.
Eftersom systemet är så utförligt beskrivet blir det också möjligt att jämföra min studie med
andra undersökningar.
En annan möjlighet skulle kunna ha varit att beskriva de olika texttyperna eller genrerna inom
materialet, med utgångspunkt i de olika rubrikerna. Den idén övergav jag ganska snabbt när jag
upptäckte att rubrikerna används mycket inkonsekvent och till synes ofta godtyckligt.
Ytterligare en möjlighet skulle kunna ha varit att söka efter variabler som modalitet eller
garderingar. Jag hade också kunnat göra en analys utifrån grammatisk form genom att
exempelvis söka efter värderande adjektiv. Jag anser dock att Appraisal-systemet täcker in även
dessa aspekter, även om man delvis benämner dem på ett annorlunda sätt (olika typer av
modalitet kan t.ex. benämnas övervägande funktion). Dessutom menar jag att utgångspunkten i
en funktionell språksyn stämmer överens med studiens arbetsplatsrelevanta sammanhang; i
förhållande till arbetsplatsen som studeras upplever jag det som mer relevant att beskriva
språkets funktioner än dess grammatiska form.
Jag upplever Appraisal som en flexibel metod som kan tillämpas på många olika sätt. Vad man
inte får syn på med Appraisal kan alltså ofta vara en fråga om vilken tillämpning man använder.
Jag kommer t.ex. inte att få syn på maktperspektiv som genus och ålder, även om det skulle vara
möjligt att använda Appraisal på det sättet (se t.ex. Westberg 2008). (Maktperspektivet finns
med i den här undersökningen på ett övergripande plan i och med att jag studerar monologiska
kontra dialogiska yttranden.) Ett perspektiv som helt förbigås med Appraisal-analys är
skrivprocessen och kognitiva aspekter hos skribenten. Jag kommer med Appraisal inte att få syn
på hur skribenten resonerade när hon 3 gjorde ett visst yttrande, om hon korrigerade texten eller
planerade texten innan hon började skriva och så vidare.
Ett problem som skulle kunna utpekas i Appraisal-analyser är att man framförallt får syn på de
yttranden som är evaluerande, och att neutrala yttranden på så vis förblir ostuderade.
3 Jag använder hon som generiskt (allmänsyftande) pronomen i hela uppsatsen. Det innebär att
personen som omtalas som hon kan vara av både kvinnligt och manligt kön.
10