Attityd och dialogicitet i äldreomsorgens texter - Projekt CARPE

(enröstade). Jag kommer hädanefter använda ordet röst när jag syftar på perspektivaspekten.
Aspekten positionering aktualiseras i och med att jag utgår ifrån att skribenten positionerar sig i
förhållande till andra yttranden eller ståndpunkter.
2.2 En systemisk-funktionell syn på språk
Appraisal har utvecklats ur den systemisk-funktionella grammatiken. Följande punkter
beskriver kortfattat vad som utmärker den systemisk-funktionella språksynen, och gäller även
för Appraisal-teorin.
• Fokus ligger på betydelse och funktion, och inte på form.
• Kontext och språkbruk är grunden för hela den systemisk-funktionella
språkbeskrivningen och används inte för att förklara avvikelser och fel.
• Grammatiken ger uttryck för betydelse samtidigt som den skapar betydelse.
Den systemisk-funktionella grammatiken, eller SFL som språksynen brukar benämnas
internationellt, är en konstruktivistisk språkmodell vilket betyder att vi skapar våra relationer
och verklighetsuppfattningar med språket som resurs. Modellen verkar fungera särskilt bra för
samhällsengagerad språkforskning, och många forskare har använt sig av modellen för att
studera språkets roll vid exempelvis makt- och genuskonstruktion. Den pedagogiska
tillämpningen av SFL har också vuxit sig stark i flera länder, framförallt i Australien.
(Holmberg & Karlsson 2006).
Halliday, som alltså är lingvisten som utvecklade den systemisk-funktionella grammatiken,
betraktar texter som funktionellt språk. Vilka funktioner fyller då språket för människan?
Halliday delar upp språkets funktioner i tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella
och den textuella funktionen. Den ideationella funktionen ger uttryck för erfarenheter och
används för reflektion. Den interpersonella funktionen skapar och upprätthåller sociala
relationer och används för handling. Den textuella funktionen syftar till språkets form, vad som
gör språk till en sammanhängande text och konkret medium (Halliday 1998:82-89). Den här
uppsatsen undersöker framförallt vilka interpersonella resurser som används vid
meningsskapandet, på så vis att jag fokuserar sociala relationer i texten (t.ex. vem som kommer
till tals) och meningsförhandlandet emellan individ och omgivning (t.ex. vilka attityder som
kommer till uttryck). Också den ideationella metafunktionen aktualiseras delvis, eftersom
innehållet i texterna studeras genom aspekter som modalitet och perspektiv, och dessa aspekter
brukar studeras inom ramen för den ideationella metafunktionen (t.ex. Hellspong & Ledin
1997).
2.3 Appraisal – dialogism och SFL i
kombination
Appraisal är en term som används för att beskriva ett stort omfång språkliga resurser som vi
använder oss av vid social evaluering. Ordet appraisal kan enligt Norstedts ordbok översättas
till värdering, uppskattning, bedömning och utvärdering på svenska, och min uppfattning är att
7