Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL
Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL
Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
50<br />
TUB-modellen<br />
TUB-enheten på Karolinska sjukhuset i Stockholm har arbetat med läkemedelsberoende sedan<br />
mer än tjugo år. Den här beroendekliniken har fått stor betydelse i vården när det gäller<br />
läkemedelsberoende i Sverige. Hit kan din läkare vända sig för konsultation, även om du inte<br />
bor i Stockholm.<br />
Likartade modeller finns vid en del större beroendekliniker i landet – ta gärna reda på hur<br />
det är i ditt landsting.<br />
Modellen i korthet<br />
Tillsammans med din behandlande läkare <strong>och</strong> kontaktperson lägger ni upp en vårdplan.<br />
Behandlingen kan ske antingen i öppenvård eller på vårdavdelning. Många gånger räcker det<br />
med öppenvård, men här finns också möjlighet att ligga på vårdavdelning bara under veckorna,<br />
<strong>och</strong> att du kan åka hem över veckosluten. Man kan växla mellan öppen <strong>och</strong> slutenvård flera<br />
gånger, beroende på vilka preparat <strong>och</strong> hur många läkemedel man har problem med.<br />
Samtalsbehandling<br />
Under behandlingen har du regelbundna samtal både med din särskilda kontaktperson <strong>och</strong> din<br />
läkare. Det är samtal som är inriktade på att både hitta vägar att bli fri från ditt beroende, <strong>och</strong><br />
att hitta nya förhållningssätt som gör det lättare att gå vidare<br />
Om du befinner dig i kris kan du få hjälp med att bearbeta det som utlöst krisen.<br />
Om du vill kan dina anhöriga erbjudas att komma på samtal som en del av din rehabilitering.<br />
Behandling som får ta tid<br />
Man brukar inom TUB-modellen prata om ett behandlingsår för lugnande <strong>och</strong> sömngivande<br />
medel, <strong>och</strong> upp till ett halvår för smärtstillande, analgetika.<br />
Man samverkar med andra specialister som behövs, till exempel smärtspecialister. Det kan till<br />
exempel vara en depression som legat dold bakom din användning av läkemedel, <strong>och</strong> ibland<br />
kan man remittera till psykiatrin när du är ”färdigbehandlad” i <strong>beroendevården</strong>. Remisser<br />
skrivs i samråd med dig.<br />
Sjukskriven blir man om man behöver under den här tiden. En del jobbar hela tiden, andra kan<br />
inte jobba alls under en del av behandlingsåret.<br />
Om du är anställd <strong>och</strong> vill kan man också samarbeta med din arbetsgivare eller företagshälsa<br />
(läs mer i föregående avsnitt <strong>och</strong> i avsnittet om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, s. 56). Det<br />
här är ofta en förutsättning för att du ska få den hjälp du har rätt till när du kommer tillbaka<br />
i jobb.<br />
Om det behövs <strong>och</strong> du vill kan man också kontakta socialtjänsten för vidare hjälp, som vi<br />
beskrivit i kapitlet ”<strong>Dina</strong> <strong>rättigheter</strong> som patient”.<br />
Om du fått tabletterna för smärttillstånd/kroppskada får du - när behandlingstiden för ditt<br />
beroende är över - fortsätta behandlingen av själva smärttillståndet/skadan hos läkare i kroppsjukvården.<br />
Det kan vara en specialist eller en husläkare. Du fortsätter inte att vara patient i<br />
<strong>beroendevården</strong> när du är klar med din behandling här.