09.09.2013 Views

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

50<br />

TUB-modellen<br />

TUB-enheten på Karolinska sjukhuset i Stockholm har arbetat med läkemedelsberoende sedan<br />

mer än tjugo år. Den här beroendekliniken har fått stor betydelse i vården när det gäller<br />

läkemedelsberoende i Sverige. Hit kan din läkare vända sig för konsultation, även om du inte<br />

bor i Stockholm.<br />

Likartade modeller finns vid en del större beroendekliniker i landet – ta gärna reda på hur<br />

det är i ditt landsting.<br />

Modellen i korthet<br />

Tillsammans med din behandlande läkare <strong>och</strong> kontaktperson lägger ni upp en vårdplan.<br />

Behandlingen kan ske antingen i öppenvård eller på vårdavdelning. Många gånger räcker det<br />

med öppenvård, men här finns också möjlighet att ligga på vårdavdelning bara under veckorna,<br />

<strong>och</strong> att du kan åka hem över veckosluten. Man kan växla mellan öppen <strong>och</strong> slutenvård flera<br />

gånger, beroende på vilka preparat <strong>och</strong> hur många läkemedel man har problem med.<br />

Samtalsbehandling<br />

Under behandlingen har du regelbundna samtal både med din särskilda kontaktperson <strong>och</strong> din<br />

läkare. Det är samtal som är inriktade på att både hitta vägar att bli fri från ditt beroende, <strong>och</strong><br />

att hitta nya förhållningssätt som gör det lättare att gå vidare<br />

Om du befinner dig i kris kan du få hjälp med att bearbeta det som utlöst krisen.<br />

Om du vill kan dina anhöriga erbjudas att komma på samtal som en del av din rehabilitering.<br />

Behandling som får ta tid<br />

Man brukar inom TUB-modellen prata om ett behandlingsår för lugnande <strong>och</strong> sömngivande<br />

medel, <strong>och</strong> upp till ett halvår för smärtstillande, analgetika.<br />

Man samverkar med andra specialister som behövs, till exempel smärtspecialister. Det kan till<br />

exempel vara en depression som legat dold bakom din användning av läkemedel, <strong>och</strong> ibland<br />

kan man remittera till psykiatrin när du är ”färdigbehandlad” i <strong>beroendevården</strong>. Remisser<br />

skrivs i samråd med dig.<br />

Sjukskriven blir man om man behöver under den här tiden. En del jobbar hela tiden, andra kan<br />

inte jobba alls under en del av behandlingsåret.<br />

Om du är anställd <strong>och</strong> vill kan man också samarbeta med din arbetsgivare eller företagshälsa<br />

(läs mer i föregående avsnitt <strong>och</strong> i avsnittet om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, s. 56). Det<br />

här är ofta en förutsättning för att du ska få den hjälp du har rätt till när du kommer tillbaka<br />

i jobb.<br />

Om det behövs <strong>och</strong> du vill kan man också kontakta socialtjänsten för vidare hjälp, som vi<br />

beskrivit i kapitlet ”<strong>Dina</strong> <strong>rättigheter</strong> som patient”.<br />

Om du fått tabletterna för smärttillstånd/kroppskada får du - när behandlingstiden för ditt<br />

beroende är över - fortsätta behandlingen av själva smärttillståndet/skadan hos läkare i kroppsjukvården.<br />

Det kan vara en specialist eller en husläkare. Du fortsätter inte att vara patient i<br />

<strong>beroendevården</strong> när du är klar med din behandling här.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!