Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL

Om din husläkare upptäcker att du behöver hjälp
Det kan också hända att din läkare uppmärksammar dig på att du bör ta tag i din
användning av droger. Sjukvården ska arbeta för tidig upptäckt av problem med
droger eller alkohol. Det gäller också om du söker vård för andra problem än droger.
Man jobbar med olika modeller av ”screening” där man ställer frågor om dina
alkohol- eller drogvanor. Om läkaren har upptäckt problemet och informerat dig
om det ska han eller hon hjälpa dig vidare i vården. Antingen genom information
eller en remiss till specialistvård. Normalt sett ska din läkare kunna kontakta beroendespecialister
på ett större sjukhus för att se till att du får hjälp och hur ni ska gå
vidare.
Men du behöver naturligtvis inte svara på ingående frågor om drogproblem om det
inte finns möjlighet att erbjuda dig vidare hjälp som du vill ha och tycker fungerar
för dig. Vänd dig då istället till socialtjänsten eller någon klientrörelse.
Urinprov – när blir det aktuellt?
Om du söker frivilligt till öppenvården inom sjukvården kan behandlande läkare
vilja att du lämnar urinprov om det är motiverat för den medicinska behandlingen.
Han/hon vill se att det inte finns risker att en medicin ”krockar” med en drog som
du tar själv.
Om du befinner dig på sjukhus för en abstinensbehandling vill man av medicinska
skäl kunna följa hur drogens koncentration i ditt blod sjunker. Man vill också
vara säker på att du inte tillför kroppen droger som kan äventyra din hälsa under
sjukhusvistelsen, särskilt i kombination med den medicin som du kan få på avdelningen.
Droger mot droger?
Mediciner kan behövas som en del i abstinensbehandlingen. Din behandlande läkare
kan konsultera en beroendeklinik, om du ska göra abstinensbehandlingen i
öppenvård inom en del av sjukvården som saknar beroendespecialisering.
Om du ligger på avdelning under abstinensen kan du få vissa läkemedel under tiden
som drogen går ur kroppen för att du ska slippa symtom som kan vara både farliga
och jobbiga att ta sig igenom.
I den statliga utredningen ”Personer med tungt missbruk” står det:
”Vägen ut ur missbruk är lång och sällan rätlinjig – bakslag och återfall är normala även för
personer som så småningom når stabil nykterhet/drogfrihet.
Därför är det centralt att stödet till personer med tungt missbruk kännetecknas av långsiktighet,
kontinuitet och uthållighet.”
37