Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL
Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården - RFHL
Drogfriheten först Du behöver ju inte bestämma dig på en gång. Början av drogfriheten är ofta en period när man prövar sig fram tills man hittar den form av stöd som fungerar bäst för en själv. När du har läst det här häftet har du fått en bild av några av de alternativ som finns. Krokig eller rak, den väg som du hittar till att må bra utan droger eller läkemedel är en bra väg! 10 Vilket ansvar har samhället? Kommunerna ansvarar genom socialtjänsten för den övergripande, långsiktiga rehabiliteringen. Det här regleras i Socialtjänstlagen – SoL. SoL är en ramlag. Det betyder att den är tolkningsbar och ger utrymme för individuella bedömningar. Det är alltså ingen absolut rättighetslag, men du kan överklaga socialtjänstens beslut i domstol. Sjukvården har ansvar för abstinensbehandling (avgiftning), vård för läkemedelsberoende och psykiatri. Man står också för underhållsbehandling med metadon eller subutex. Sjukvården arbetar enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och Socialstyrelsens föreskrifter. Du kan inte överklaga i domstol om du till exempel inte får den vård du vill ha i tid. Men sjukvården har ändå långtgående skyldigheter gentemot dig. Och när du väl är patient träder många rättigheter in. Om det är akut får de inte neka att ta emot dig. I båda lagarna betonas att det är viktigt med frivillig vård - så långt möjligt. Kriminalvården har också ett ansvar för beroendevård, till exempel på drogfria avdelningar. Också du som sitter i anstalt omfattas av de principer och rättigheter som beskrivs i det här häftet.
Vad är bra vård? Bra vård utgår från vetenskap. Du ska inte behöva göra missbruksbehandlingar som man inte vet om de fungerar. Grunderna för bra behandling är desamma för många former av beroende. När du söker hjälp kan det vara bra att ha en checklista för vad ”bra” vård egentligen är. * ) Vi börjar med regeln framför alla andra regler: Du är delaktig i planeringen. Det har du rätt till både i kontakt med sjukvård och socialtjänst. Checklista 1. Du har rätt att bedömas individuellt – efter dina behov och förutsättningar. Det här ställer krav på att kommunen kan erbjuda olika alternativ. Sjukvården och socialtjänsten ska informera dig om det finns flera olika sorters behandling, och du ska erbjudas att välja. 2. Du är med och planerar din behandling och rehabilitering. En nyckel till att du ska få ut det mesta möjliga av en insats från socialtjänsten eller längre rehabilitering i sjukvården är att du är delaktig i planeringen och valet av vård, om det finns flera alternativ. En ”bra” behandlare lyssnar och försöker tillmötesgå dina önskemål. * ) Det finns speciella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Vi har utgått delvis från dem när vi skrivit det här häftet. Du kan läsa mer om riktlinjerna och landstingens vårdprogram sist i häftet. 11
- Page 1 and 2: Dina rättigheter och möjligheter
- Page 3 and 4: Innehåll Inledning ...............
- Page 5 and 6: Vad som än är skälet för dig at
- Page 7 and 8: skiljer man därför inte på lätt
- Page 9: Missbrukare - diagnos eller skälls
- Page 13 and 14: ”Bra hjälp är naturligtvis det
- Page 15 and 16: Det finns inte samma hjälp att få
- Page 17 and 18: själv tycker att du bor och hör h
- Page 19 and 20: Grunden för en bra planering är a
- Page 21 and 22: Så här skriver man om öppenvård
- Page 23 and 24: Vem betalar för en behandling? Om:
- Page 25 and 26: Missnöjd med beslutet? Så här ö
- Page 27 and 28: Så här säger lagen Socialtjänst
- Page 29 and 30: För rådgivning kan du söka hjäl
- Page 31 and 32: Kommun och landsting kan samarbeta
- Page 33 and 34: Bor du där det inte finns en beroe
- Page 35 and 36: Här kan du förbereda dig för nä
- Page 37 and 38: Om din husläkare upptäcker att du
- Page 39 and 40: Flera myndigheter kan hjälpa till
- Page 41 and 42: Blir du akut sjuk och behöver råd
- Page 43 and 44: Vistelse på sjukhus och uteblivet
- Page 45 and 46: Lugnande och sömngivande medel Ben
- Page 47 and 48: Vem kan ställa rätt diagnos? Om d
- Page 49 and 50: Vem ansvarar för vården av läkem
- Page 51 and 52: Britt Vikander, chef för TUB-enhet
- Page 53 and 54: Vårdgarantin Möjlighet till vård
- Page 55 and 56: www.rfhl.se (Riksförbundet för hj
- Page 57 and 58: Det är bra om du är med i facket
- Page 59 and 60: Om två kommuner bråkar om var du
Vad är bra vård?<br />
Bra vård utgår från vetenskap. Du ska inte<br />
behöva göra missbruksbehandlingar som man<br />
inte vet om de fungerar.<br />
Grunderna för bra behandling är desamma för många former av beroende. När du<br />
söker hjälp kan det vara bra att ha en checklista för vad ”bra” vård egentligen är. * )<br />
Vi börjar med regeln framför alla andra regler: Du är delaktig i planeringen. Det<br />
har du rätt till både i kontakt med sjukvård <strong>och</strong> socialtjänst.<br />
Checklista<br />
1. Du har rätt att bedömas individuellt – efter dina behov <strong>och</strong> förutsättningar.<br />
Det här ställer krav på att kommunen kan erbjuda olika alternativ. Sjukvården<br />
<strong>och</strong> socialtjänsten ska informera dig om det finns flera olika sorters behandling,<br />
<strong>och</strong> du ska erbjudas att välja.<br />
2. Du är med <strong>och</strong> planerar din behandling <strong>och</strong> rehabilitering. En nyckel till<br />
att du ska få ut det mesta möjliga av en insats från socialtjänsten eller längre<br />
rehabilitering i sjukvården är att du är delaktig i planeringen <strong>och</strong> valet av vård,<br />
om det finns flera alternativ. En ”bra” behandlare lyssnar <strong>och</strong> försöker tillmötesgå<br />
dina önskemål.<br />
* ) Det finns speciella riktlinjer för missbruks- <strong>och</strong> <strong>beroendevården</strong>. Vi har utgått delvis från dem när vi<br />
skrivit det här häftet. Du kan läsa mer om riktlinjerna <strong>och</strong> landstingens vårdprogram sist i häftet.<br />
11
Change language