Barns talspråksutveckling och AKK, Margareta Carlsson - SFSP

Barns språkutveckling
och AKK
Föreläsning vid Rikskonferens för SFSP
Gävle 1 oktober 2010
Föreläsare: Margareta Carlsson leg. Logoped
KOM-X Gävleborg
margareta.carlsson@lg.se

Typisk språkutveckling
När språkutvecklingen avviker vad gör vi då?
Vilka behöver AKK
Vad innebär AKK
Läs och skrivutveckling och AKK

Communicare- göra gemensam -innebär
alltså minst två personer.
Vår roll som samtalspartner är lika viktig som
brukarens för att budskapet ska nå fram.

Typisk språkutveckling
Grunden för språkutveckling är social interaktionsamspel.
Barnet visar tidigt förväntan på kontakt med
föräldern.
Föräldern svarar och lockar till vidare samspel. Från
början - ögonkontakt och ljudande.
Allt eftersom barnet utvecklas blir utöver intresse för
samspelspartner barnet även intresserat av föremål
etc som kommer i dess närhet.
Barn förälder interagerar kring föremålet .Förälder
pekar benämner i samspelsituationen.
Social interaktionen ”fylls” successivt med verbalt
innehåll.

Typisk språkutveckling
Jollret utvecklas allt mer i och med den motoriska
utvecklingen.
I kombination med erfarenheter; se, smaka, lyssna
manipulera med föremål mm utvecklas
begreppsförståelse.
Föräldern sätter ord på begreppen.
Barnet härmar vill interagera med föräldern på nya
sätt- Språket utvecklas.
Grunden är dock alltid- social interaktionsförmåga.

Typisk språkutveckling
Så småningom utvecklas leken allt mer i
samspel – meningar byggs ut dockan sover
etc.
Böcker börjar bli intressanta. Nya språkliga
erfarenheter.
Text betyder något. Barnet ” skriver” och det
betyder något.

Språkutveckling- Uttrycksförmåga
4-6 v vokaljoller e-å e-å
3-4 mån gurgelljud
6-9 mån stavelsejoller
9-12 mån intonationsjoller
12-16 mån- de första orden
18 mån- 2 år- två ordssatser

Utveckling av Språkförståelse
10-12 mån situationsförståelse
12-18 mån- symbolförståelse
18 mån- 2 år- förstår aktivitetsord ( verb)
2,5 år- identifierar efter funktion. Vilka kan
man åka med ?
3-4 år- Identifierar efter egenskaper ,storlek
form och färg
5-6 år- språklig medvetenhet

Avvikande språkutveckling och AKK
När dessa förutsättningar inte finns och
språket inte utvecklas normalt kan barnet
behöva Alternativa Kommunikationsvägar-
AKK.

Vilka behöver AKK ?
Personer som behöver alternativt
kommunikationssätt endast för att uttrycka sig. I regel
normalbegåvade personer med rörelsehinder och
dysartri.. Ex.CP-skada, ALS etc.
Personer som behöver AKK som stöd för att förstå
och uttrycka sig. Ex personer med Downs syndrom,
barn med språkstörning. Dessa personer kan behöva
AKK endast under en period på väg mot tal.
Enl. von Tetchzner Hygum Jensen 1996

Vilka behöver AKK? Forts.
Personer som behöver AKK som ersättning
både för att förstå och för att uttrycka sig. Ex.
personer med grav utvecklingsstörning och/
eller autism.
Enl. S Tetchzner Hygum Jenesn 1996

Elevgrupper som inkluderas i förskola och
grundskola och som är hjälpta av AKK
Barn med Cp- skada
Barn inom autismområdet
Barn med utvecklingsstörning
Barn med kognitiva svårigheter
Barn med språkstörning
Barn med invandrarbakgrund kan ha nytta av
AKK för att underlätta språkförståelse under
en period.

Vad är AKK ?
AKK är alternativ och kompletterande kommunikation
mellan människor som ersätter eller kompletterar ett
bristande tal/språk
AKK innefattar:
Brukaren- personen som har kommunikativ
funktionsnedsättning
Redskapen- kommunikationssätt och hjälpmedel för
kommunikation
Omgivningen- samspelspartner, miljö
AKK i teori och praktik Heister- Trygg

BRO-modellen
Alla tre delar i BRO-modellen måste vara rätt
anpassat för att AKK ska fungera.

BRO-modell
B
B
R R
O
O
Skiss utifrån BRO-modell
Akk teori och praktik Heister-
Trygg
BRUKARE
REDSKAP
OMGIVNING
Kommunikationssätt
Hjälpmedel
Hjälpmedels-
oberoende
Hjälpmedels
beroende
Kommunikations
karta
Kommunikationspärm
Ögonpeksram
Samtalsapparat
Kommunikations
dator

Heister Trygg 1998
Alternativa Kommunikationssätt
Manuella/ Kroppsliga- ej
hjälpmedelsberoende
Naturliga reaktioner- icke medvetna
Signaler- medvetna ex. smackar -hungrig
Gester, kroppsspråk
Tecken som AKK- TAKK

Alternativa kommunikationssätt
forts.
Grafiska/ Visuella- hjälpmedelsberoende
Föremål
Fotografier
Bilder ex. PCS, Nilbild, Pictogram
Bliss
Heister Trygg 1998
Ord och fraser
Bokstäver

Föremål –ge alternativ

Bilder

Bliss- vad är det ?
Bliss är ett symbolsystem som uppfanns av
Charles Bliss.
C.Bliss var kemist och mycket intresserad av
symboler och formler bl.a de kinesiska
tecknen.
Bliss hade en vision om ett slags
internationellt skrifligt esperanto.

Bliss- sammansatta symboler

Bliss forts.
Bliss symboler kan vara
bildlika ex
Hus bil

Uttrycka en känsla

Kommunikationshjälpmedel
Kommunikationskartor
Kommunikationspärm
Ögonpeksram
Kommunikationspass
Samtalsapparater
Datorer innehållande
kommunikationsprogram

Mat karta

Samtalsapparater

Hur kan vi använda AKK med våra
elever?
Använda alla AKK sätt som underlättar för eleven.
Om eleven ha god motorik är tecken det första AKK
sätt vi introducerar.
För att barnet ska kunna utveckla Tecken som AKK
måste vi runt i kring barnet vara modeller. Tala
samma språk! Hela tiden teckna till det vi säger.
Viktigt att elevgruppen också lär sig tecken.

Hur kan vi använda AKK forts.
Många barn i behov av Tecken är också i behov av
Grafisk AKK. Personer i deras omgivning kanske inte
förstår tecken.
Många behöver bildstödsinformation för att förstå.

Dagsschema
arbetspass

Grafisk AKK
Bildstöd för att förstå används idag i allt större
utsträckning.
Däremot är det inte lika självklart att eleven som ej
kan tala eller teckna ska ha kommunikationskartor
pärmar mm för att uttrycka sig. Ofta är de hänvisade
till att bli JA resp. NEJ sägare.
Precis som vid Tecken som AKK är det viktigt att vi
tidigt introducerar bilder, bliss för att barnet ska
kunna uttrycka sig och att vi är modeller.

Förslag på Grafisk AKK i samband med blöjbyte

Barn med CP-skada
Ofta i behov av Grafisk AKK
Ge barnet möjlighet att påverka, ta initiativ, erbjuda
val
Bjud aktivteter utifrån barnets kognitiva nivå. (Se
språkförståelseutv-kompensera för det barnet ej kan
göra). De ska ej vara passiva åskådare.
Situationskartor- Billek

Barn med CP- skada forts…
Skapa generella kartor- var
modell
Samtala kring böcker
Använd samtalsapparat- ex.
step by step
I fyllnadssaga
Bildval på samling etc.

Samling- valmöjligheter

Barn med autism
Svårigheter med den grundläggande
samspelsförmågan.
Svårt tolka alla signaler och samordna intryck i en
samspels situation
Många har speciellt svårt med auditiv information.
Många har av ovanstående anledningar svårt att
härma förstå de ord som används i situationen.
Spegelneuroner. Rizzolatti
Vi måste renodla situationen för att de ska
förstå

AKK för personer med autism
För att förstå
Bildstöd
Sociala berättelser
Seriesamtal
För att uttrycka sig
Pecs
Kommunikationskartor
Handdatorer
Samtalsapparater

Förberedelse på vad man ska göra

Schema för när barnet ska vara hos mamma resp
pappa

Bildstöd för att förstå i form av seriesamtal

PECS- pärm till person med
autism

Ex på en enkel
kommunikationskarta till person
med autism

Barn med kognitiva svårigheter
Via AKK bromsar vi vårt taltempo ex när vi tecknar
eller samtidigt pekar på bilder.
Bilder stöttar minnet. Den muntliga instruktionen är
borta i och med att den är uttalad. Bildinstruktion
finns kvar.
Bilder kan ge dem idéer om vad de ska säga eller
göra.
Bilder kan hjälpa dem att uttrycka sig i meningar

Aktivitetskarta

Barn med språksvårigheter
Tecken som AKK
Nyttja handalfabetet i kombination med
språkljudsträning.
Lek med språkljud
Bildstöd för språkljud ( ex praxisbilder) i
kombination med pratapparat
Använd talsyntes
Ge bildstöd i böcker
Bildkarta för att återberätta

Bildstöd för olika språkljud

Sagan om sötgröten

DART-s Poster
ISAAC Barcelona
2010
Sagan om Rödluvan

DART-s Poster ISAAC
Barcelona 2010
Sagan om Rödluvan

Barn med invandrarbakgrund
Under en period kan många av dessa barn
ha hjälp framförallt av bilder för att förstå.

Läs och skrivutveckling- AKK
Läs och skrivutveckling är en följd av den normala
språkutvecklingen.
Många barn i behov av AKK har aldrig haft de
normala förutsättningar för läs och skrivutveckling
som barn utan funktionsnedsättning.
Barn lär sig i mönster, behöver upprepa samma
aktivitet, läsa samma saga hundratals ggr för att
befästa begrepp mm.
Hur ofta har barn i behov av AKK gjort det?

Fonologiskt minne
Det finns vissa studier som pekar på att barn i behov
av AKK har ett sämre fonologiskt minne.
” Memory ability of children with complex communication needs.
Maria Larsson och Annika Dahlgren Sandberg.2008.
Man menar att barn som inte kan artikulera, härma
får svårare att lagra ” ljudbilden” i det fonologiska
minnet

Fonologiskt minne
Om det är svårt att lagra i det fonologiska minnet kan
det ju också bli svårt med lagring i arbetsminne.
Vissa menar att även arbetsminnet kan vara sämre
hos dessa barn. Forskning kring kring stimulans av
arbetsminne via datorprogram ( RoboMemo )pågår.
För att kompensera för nedsatt funktion i fonologiskt
minne resp. arbetsminne är talsyntes oerhört viktigt.
Ovannämnda forskare menar också att nya studier
måste göras på barn som haft chans att nyttja
talsyntes tidigt.
Margareta Carlsson KOM-X

Hur kan vi stimulera läs och skrivutveckling hos
barn som inte talar?
Barnet ska tidigt ha tillgång till AKK, tecken och/ eller
kommunikationskarta i alla sammanhang
Bjud böcker. Samspela –shared reading.
Läs samma saga många ggr. Lek samma lek många
ggr.
Barn lär sig i mönster. Behöver upprepa för att
mönstret ska befästas
Läs samma saga med olika fokus.
Vad gjorde personerna i historien.
Vad kände flickan ?
Vilka platser besökte dom?

Ge barnet möjlighet att interagera

Läs och skrivstimulans forts.
Bildkoda berättelser- stimulerar förmågan att
uttrycka sig i meningar.
Lek med bokstäver via talsyntes- gissa ord
Nonsensord, delar av ord,
Rim-lekar
Ordtavlor- berätta till bilder utifrån dem
Diskutera begrepp.
Höra rätt och felmeningar

Margareta Carlsson Leg.logoped KOM-X

Rim-lek

Hur kan vi kompensera forts?
Lek med ord. Ta bort första eller sista
bokstaven ge förslag på stavelser att
kombinera med. Ex
s– ak
b-ak
t-ak
v-ak
Arbeta med ordets betydelse .Rita upp ex vak
Margareta Carlsson KOM-X

Hur stimulera meningsbyggnad
Fylleriövningar. åka
Igår…..jag till badet åkte
inte
Det var ………kul. jätte
gå på bio
På tisdag ska jag…… spela piano
Margareta Carlsson KOM-X

Forskning kring läs och skrivutveckling hos barn i
behov av AKK
Annika Dahlgren Sandberg prof. Göteborgs univ.
Maria Larsson Fil dr. Göteborgs univ.
Janna Ferreira logoped Linköpings univ.
Shirley McNaughton PH.D Ontario Canada
Marieke Peeters m.fl Dr, Radboud Univ. Nijmegen

Flera studier visar att eleverna kan knäcka koden, vilket är ett
tydligt kriterium på framgång i läs och skrivutv. hos talande barn.
I Maria Larssons forskning kunde dock icke- talande elever inte
läsa trots att de knäckte koden.
De får inga tydliga ljudrepresentationer i minnet.
Jfr med barn i Irland. De hade kommit längre i sin läs och
skrivutv. Talsyntes en orsak.

Janna Ferreiras avhandling
Sounds of silence
Jämförde icke-talande barns läs och skrivförmåga
med talande barn som hade läs och skrivsvårigheter.
Båda grupperna blev bättre genom att träna på det
som var svårt för dem.
Ortografiskt / fonologiskt
Båda knäckte koden men generellt sett blev hela
tiden den talande gruppen bättre.

Janna Ferreira forts.
Den fonologiska träningen hade effekt på
stavningsförmågan men inte på läsförmågan
hos de icke-talande barnen.

Studie kring lässtimulans i hemmet
Home literacy environment…
Marieke Peeters m.fl International journal of language
disorders 2008
Syfte: Undersöka om läs-bokmiljön i hemmet för barn
med Cp var jämförbar med miljön för barn utan
funktionsnedsättning
Undersöka i vilken grad talskada, finmotoriska
svårigheter samt kognitiva funktionshinder
begränsade deras läs och bokmiljö i hemmet

Metod
Frågeformulär skickades ut till föräldrar till 62 barn
utan funktionshinder som matchade 40 barn med CP
beträffande ålder 6 år, socioekonomiskt status och
kön.
Man undersökte betydelsen av tal, finmotorisk
förmåga samt kognitiv förmåga.

Resultat
Barn med cp var mindre intresserade av att delta i
skrivaktiviteter och mindre involverade i samtal i
anslutning till sagoläsning.
Talförmågan predicerade hur mycket bokliga
aktiviteter man ägnade sig åt. Ju sämre tal desto
färre bokliga aktiviteter.
Hur aktiva barnen var vid sagoläsning var också
predicerat av vilken finmotorik de hade.
Föräldrar till barn med cp hade också lägre
förväntningar på sina barns förmåga att lära sig läsa
och skriva

AAC Literacy Ramp
Shirley McNaughton beskriver en AAC Literacy
Ramp.
Hon utgår från att barnet får ett språk via AKK-
Tecken bilder bliss mm
Stor tillgång till böcker interaktivt material mm
God hjälp i skolan med fonologisk medvetenhet,
meningsbyggnad, ordförståelse mm.

Vi utvecklar ordförståelse - begrepp när vi börjar läsa
ord.
Uppmuntra barn att fråga om ords betydelse. Många
av våra barn vana att inte förstå allt.
Vi får erfarenhet av meningsstruktur när vi försöker
skriva kortare meddelanden, utvecklar på så sätt
språket.
Bjud ” Alternativa Pennor”- skriva på dator,
bokstavstavla etc.

Skolsituation
Elever i behov av AKK kräver stora insatser från
skolan.
Eleverna har rätt till assistent för praktiska uppgifter
De bör ha en kompanjonlärare som anpassar
uppgifter pedagogsikt utifrån elevens behov texter
mm.
Ex. Eleven ska räkna 10 uppgifter, orkar bara göra 5,
vilka uppgifter är viktigast att eleven gör.
Hur anpassa textinnehållet mm.
Skapa inkludering. Barn i behov av AKK och dess
kompanjonlärare, assistent ska ej vara en ö i klassen!

Läs och skriv
Ha förväntningar
Det tar tid jfr svenska som andra språk.
Eleven har hört svenska språket men ej producerat
meningar på svenska förrän han börjar uttrycka sig i
skrift.- många år efter det typiska barnet.
Ge dem en chans!

Barn som av olika anledningar saknar eller har
nedsatt förmåga att förstå eller uttrycka sig via tal har
god hjälp av AKK.
Vi har en viktig uppgift att skapa förutsättningar för
dem att kommunicera.
Rätten till Kommunikation
Det ska inte bara finnas Fysiska Ramper utan även
Kommunikativa Ramper !