Symposium över medicinsk isotopdiagnostik - Svensk Förening för ...

HELKROPPSRÄKNARE, MÄTTEKNISKA OCH BIOFYSISKA ASPEKTER
Kurt Lid;'.;n
Radiofysiska institutionen, Lasarettet, Lund
1. INTRODUKTION
Metoderna att identifiera och kvantitativt bestämma små månf!der radio­
aktiva substanser i människokroppen par på senare tid ägnats ett allt mer
,
ökande intresse, En viktig orsak till detta har varit behovet att på ett tidigt
stadium kunna upptäcka en eventuell intern kontaminering hos det raskt stigande
antal personer, vars arbete medför kontakt med radioaktiva ärnnen. Vidare har
kärnvapenprovens globala radioaktiva nedfall medfört en transport av radio­
aktivt material i naturen ända fram till människan sjålv, dår den radioaktiva
kontamineringens storlek givetvis måste uppmårksammas noggrant. De avnncerade
och mycket känsliga måtmetoder som på detta sätt kommit from, har emellertid
som i många andra fall möjliggjort kliniska npplikationer av skilde, slag,
och man kan redan nu skönja en utveckling, där helkroppsräkrnwe så småningom
kommer ett ingå som normalutrustning vid alla större s,jukhus. Det är därfÖr
angeläget, att de som kan komnm att ha ansvaret för denna apparaturs installe­
ring och kliniska utnyttjande i tid sätter sig in i de problem, som är för­
knippade med denna avancerade användning av de radioaktiva spårisotoperna inom
sjukvården och den medicinska forskningen,
Den medicinsim användningen av spåränmen för in vivo-studier syftar ofta
till att bestämma den lokala fördelningen inom kroppen av det tillfÖrda snår­
ämnet för att därigenom studera. fren det normala avvikande strukturer av ett
organ, En annan viktig grupp av undersökningar innebär att man sölrnr följa me­
tabolismen av spårämnet under längre eller kortare tid genom retentionsstudier.
I det senare fallet kommer en omfördelning av spårämnet ofta att ske inom
kroppen. En fÖrsvårande omständighet vid en bestämning av sådana spårämnens
totala aktivitet i människokroppen utgör den stora utstråckninr; och den variabla
anatomi med lägesförändringar av inre organ som människokroppen själv erbjuder.
När man analyserar döda material, kan de flesta variabler kontrolleras. Man
kan t.ex. standardisera storlek och form på de prov, som skall mätas, och
därigenom normalisera självabsorption och spridningseffekter. Vidare kan ak-
Ul.