Symposium över medicinsk isotopdiagnostik - Svensk Förening för ...

där w = det sökta elementets vikt i provet,
p
w " känd viktsmängd av elementet (standardprov).
s
A = ytan av fototoppen i provet.
p
A = ytan av fototoppen i standardprovet.
s
Ofta måste man utföra en s .k. normalisering innan integrationen utföres
beroende på att den fototopp man önskar integrera ligger i ett comptoncontinuum
eller i en fototopp härrörande från en eller andra nuklider.
Medelst normalisering, vilket innebär att störande nuklidernas aktivitets­
bidrag subtraheras från toppen, får man fram en ren fototopp för den nuklid man
önskar bestäimna, De störande nuklidernas aktivitetsbidrag får man fram inedelst
vanlig reguladetri. Man jämför det erhållna komplexa spektrum med spektra från
var och en av de aktivitetsbidragande nukliderna. Med hjälp av nya.re månglrnnals­
analysatorer kan man direkt utföra denna normalisering genom s .k. "stripping".
Om många aktiva nuklider föreligger samtidigt i provet, kan man under­
lätta analysen genom en viss bestrålningstelmik, som innebär att en sadan be­
strålnings- och avklingningstid användes så att den sökta nuklidens aktivitet
maximeras i förhållande till de övrigas, I de flesta fall är det dock nödvän­
digt att tillgripa kemisk separationsteknik av det bestrålnde provet, innan ana­
lys medelst y-spektrometri utfÖres,
Grumna-spektrometriska metodens stora fördel genom att man kan se en nuklid
har påpekats. Detta är emellertid inte endast ett angenämt sätt att identifiera
en nuklid utan innebär också en stor säkerhet betr. identifikationen,
Det bör dock påpekas, att bestämning av halveringstider också är nöd­
vändiga i senlband med spektrometringen för faststiillancle av en nuklid,
Under de sista två decennierna har ett mycket stort antal e.rbeten inom
aktiveringsanalysen publicerats i olika länder,
Ett stort antal av dessa bygger på ett kemiskt sepa.rationsarbeto, som måste
utföras efter provets bestrålning, då den nuklid man söker ofta maskeras av andra
nuklider, som är starkare i aktivitetsavseende.
Den separationsteknik som användes är i stort sett den, att provet till­
sättes bärare av det eller de element som skall bestämmas och detta eller dessa
fälles så ut eller extraheras enligt konventionella analytiska förfaranden,
Enligt denna metodik måste man alltså på förhand inrikta sig på vilket
eller vilka element man skall bestämma.
En metod medelst vilken man k,:n bestännna många element i en nrbetsopera­
tion har presenterats av Samsahl (1961-63) i AB Atomenergis publikationsserie,
N4,