Bollebygds årsredovisning 2012 - Bollebygd kommun
Bollebygds årsredovisning 2012 - Bollebygd kommun
Bollebygds årsredovisning 2012 - Bollebygd kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong><br />
Kommun<br />
<strong>2012</strong><br />
Årsredovisning
2<br />
Introduktion och översikt<br />
Innehåll<br />
Sidan 45<br />
grafisk form/produktion:<br />
Hatech - Digital grafisk produktion<br />
tel: 0520-65 00 40, e-post: info@hatech.se<br />
tryck:<br />
www.linderothstryckeri.se<br />
foto omslagets framsida:<br />
Emelie Larsson<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Sidan 32<br />
Block 1 – Introduktion och översikt<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>s organisation . . . . . . . . . . . . . . . 3<br />
Händelser under året . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />
Kommunstyrelsens ordförande har ordet . . . . . . . . . . 5<br />
Block 2 – Förvaltningsberättelse<br />
Styrmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />
Omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7<br />
Finansiell profil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10<br />
Välfärdsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11<br />
Resultaträkning, Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . .13<br />
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14<br />
Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15<br />
Redovisningsmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17<br />
Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18<br />
Driftsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19<br />
Investeringsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19<br />
Finansiell analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20<br />
Personalredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28<br />
Block 3 – Kommunens verksamhet<br />
Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige . . . . . . . . . .32<br />
Barn- och utbildningsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . .40<br />
Omsorgsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45<br />
Byggnads- och miljönämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . .51<br />
Block 4 – Bollebo<br />
Förvaltningsberättelse Bollebo . . . . . . . . . . . . . . . . . .52<br />
Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53<br />
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54<br />
Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56<br />
Block 5 – Sammanställd redovisning<br />
Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57<br />
Resultaträkning, finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . .58<br />
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59<br />
Block 6 – Övrigt<br />
Tioårsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60<br />
Begreppsförklaring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>s organisation<br />
Revisionen<br />
Ordförande: Jan-Åke Andersson (S)<br />
Vice ordförande: Nils-Bertil Andersson (C)<br />
Valnämnd<br />
Ordförande: Roland Parneving (M)<br />
Vice ordförande: Barbro Orrestrand (S)<br />
Överförmyndare<br />
Ann-Marie Nilsson<br />
Barn- och<br />
utbildningsnämnd<br />
Ordförande: Fredrik Olofsson (C)<br />
Vice ordförande: Rolf Söderlund (S)<br />
Barn- och<br />
utbildningsförvaltning<br />
Förvaltningschef: Annelie Fischer<br />
Anställda: 271 st.<br />
Kommunfullmäktige<br />
Ordförande: David Brorsson (M)<br />
Förste vice ordförande: Paul Orrestrand (S)<br />
Andre vice ordförande: Keijo Laine (KD)<br />
Omsorgsnämnd<br />
Ordförande: Bente Johansson (M)<br />
Vice ordförande: Lars-Erik Olsson (S)<br />
Omsorgsförvaltning<br />
Förvaltningschef: John Henriksson<br />
Maria Degerman<br />
Anställda: 174 st.<br />
Introduktion och översikt<br />
Kommunstyrelse<br />
Ordförande: Christer Johansson (M)<br />
Vice ordförande: Peter Rosholm (S)<br />
Kommunkansli<br />
Kommunchef: Lennie Johansson<br />
Anställda: 71 st.<br />
Byggnads- och<br />
miljönämnd<br />
Ordförande: Bengt Classon (M)<br />
Vice ordförande: Otto Andreasson (S)<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 3
4<br />
Introduktion och översikt<br />
Händelser under året<br />
Hösten <strong>2012</strong> kom ett mycket efterlängtat beslut från regeringen då<br />
man fastslog att arbetet med den i många år omtalade Götalandsbanan<br />
skall påbörjas. Bland de första etapperna finns då bandelen <strong>Bollebygd</strong> –<br />
Mölnlycke med färdigställande till 2025.<br />
Under året har <strong>kommun</strong>en haft invigning av nya fräscha lokaler på<br />
Eriksgårdens förskola, Krokdals förskola och ny matsal på <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>skolan har mycket goda resultat i årskurs 9. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan<br />
är en av de unika skolorna i Sverige som har 100 procent behöriga<br />
elever till gymnasieskolans yrkesprogram, estetiska programmet,<br />
ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapliga programmet. Betygen<br />
är ett resultat av det arbete som pedagogerna i <strong>Bollebygd</strong> genomfört<br />
på ett bra sätt från förskolan och upp genom grundskolan.<br />
För första gången (på länge) har det satts betyg i årskurs 6 och 7.<br />
Det har föregåtts av ett arbete med betyg och bedömning bland lärarna<br />
i deras kompetensutveckling.<br />
Lokalprogram för <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan F-6 och för Öreslundsskolan är<br />
framtaget och arbetet är genomfört i god samverkan med samhällsbyggnadsavdelningen.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan 7-9 har deltagit i Commeniusprojektet "The salty<br />
sweetness of the sea pouring in similar diversity to our clothing and<br />
nutrition through the time". Förutom <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan deltar skolor<br />
från Grekland, Portugal, Italien, Spanien och Turkiet. Det är både lärare,<br />
rektorer och framför allt elever inblandade i projektet som sträcker<br />
sig fram till och med 2013.<br />
Kommunen har <strong>2012</strong> invigt sin första gruppbostad inom Lss. Detta<br />
har medfört att <strong>kommun</strong>en har kunnat erbjuda personer med större<br />
funktionsnedsättningar egen bostad i sin hem<strong>kommun</strong>.<br />
Ny filial för daglig verksamhet har startats i lokaler på Bollegården.<br />
Volymökningar har ägt rum inom område funktionsnedsättning avseende<br />
bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad<br />
bostad för vuxna. Även inom daglig verksamhet har volymökningar<br />
skett.<br />
Vid den av <strong>kommun</strong>en arrangerade drogfria skolavslutningen ”School’s out”uppträdde <strong>2012</strong> Kapten Röd.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Året som gått har präglats av stora volymökningar främst inom äldreomsorgen.<br />
Antalet äldre totalt, men också äldre med mer omfattande<br />
insatser, ökar. Fr o m november <strong>2012</strong> har personal inom äldreomsorgen<br />
”rätt till heltid”. Det innebär att de är heltidsanställda med möjlighet<br />
att arbeta deltid. Genom att erbjuda rätt till heltid blir <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong><br />
<strong>kommun</strong> en mer attraktiv arbetsgivare, något som är centralt då det<br />
framtida behovet av utbildade undersköterskor kommer att öka samtidigt<br />
som allt färre väljer att utbilda sig inom omsorgsyrken.<br />
Kulturskolans verksamhet, som sker i samarbete med Härryda <strong>kommun</strong>,<br />
startade vid höstterminen och kurser erbjöds i gitarr, bas, piano,<br />
dans och drama. Cirka 150 barn anmälde sitt intresse och ca 70 kunde<br />
erbjudas en plats.<br />
Arbetet med omläggning av VA-ledningar i Hultafors har pågått<br />
under året. Arbetet med utredning av reservvattenförsörjning i <strong>Bollebygd</strong><br />
och Olsfors/Hultafors och nytt vattenverk i Töllsjö har påbörjats.<br />
Arbetena med förskolorna Krokdal och Eriksgården har, som<br />
nämnts ovan, färdigställts under året. Detsamma gäller den nya gruppbostaden<br />
på Hembygdsvägen och Söråns förskola i Olsfors. Oförutsedda<br />
kostnader uppstod i samband med avetablering av tillfälliga<br />
lokaler. Arbetet med att konvertera uppvärmningssystemet vid Örelundsskolan<br />
från olja till bergvärme har påbörjats.<br />
Köket på Odensgårdens förskola har renoverats. En lekplats har<br />
iordningställts vid Bäckaparken i Töllsjö.<br />
Bostadsbyggandet har varit intensivt i <strong>kommun</strong>en och drygt 100<br />
nya bostäder i hyresrätt har färdigställts av olika exploatörer. Efterfrågan<br />
på hyresrätter har konstaterats vara stor.<br />
Årets resultat uppgick till 3,2 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat.<br />
Överskottet möjliggjordes genom att skatteintäkterna uppvisade<br />
ett överskott jämfört med budget samt genom en engångsintäkt i<br />
form av återbetalda premier för avtalsförsäkring.<br />
FOTOGRAF: MARIA LUNNERYD
Kommunstyrelsens ordförande<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> fortsätter att utvecklas i positiv riktning även<br />
under <strong>2012</strong>. Med en befolkningsökning på 151 personer (1,8 procent)<br />
är vi en av de snabbast växande <strong>kommun</strong>erna i hela landet och vi kan<br />
än en gång konstatera att vårt geografiska läge gynnar oss i hög utsträckning.<br />
Vi var, vid årets slut, 8 507 invånare.<br />
Befolkningsökningen är, till stor del, en konsekvens av den utbyggnad<br />
av hyreslägenheter som skett under året. Mer än 100 lägenheter<br />
tillkom och det måste beskrivas som en mycket kraftig utbyggnad.<br />
Glädjande nog har det inte verkat vara något problem att få alla dessa<br />
lägenheter uthyrda, vilket också förstärker bilden av Bollbygd som en<br />
attraktiv boende<strong>kommun</strong>.<br />
Samtidigt är denna expansion en stor utmaning. En växande befolkning<br />
medför ökade krav på <strong>kommun</strong>al service. Av slutförda investeringar<br />
<strong>2012</strong> kan nämnas nya förskolor (Eriksgården och Krokdal), ny<br />
matsal/samlingssal för <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan samt <strong>kommun</strong>ens första gruppboende<br />
inom LSS. En renovering av <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>skolan, i första hand lokalerna<br />
för F-6-verksamheten, är det som nu planeras.<br />
För en liten <strong>kommun</strong> som <strong>Bollebygd</strong>, med ett begränsat investeringsutrymme,<br />
medför detta stora ekonomiska påfrestningar då en stor<br />
del av gjorda investeringar i bl.a. nya förskolor och skollokaler finansierats<br />
genom ökad upplåning. En av många utmaningar de följande åren<br />
blir att finna en långsiktigt hållbar modell för finansiering av kommande<br />
investeringar.<br />
Det omfattande arbetet med vision 2025 och därmed följande modell<br />
för ledning och styrning som genomförts under året har än en gång<br />
slagit fast att <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> har mycket goda förutsättningar att<br />
erbjuda ett bra boendealternativ i konkurrens med övriga <strong>kommun</strong>er.<br />
En <strong>kommun</strong> med god <strong>kommun</strong>al och kommersiell service, extremt<br />
bra läge med närhet till stora arbetsmarknader och en internationell<br />
COPYRIGHT STENS FOTO AB BJÖRN GUSTAVSSON<br />
Introduktion och översikt<br />
flygplats och en fantastisk natur är också den bild vi fortsättningsvis vill<br />
ge av <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
I <strong>årsredovisning</strong>en finns en gedigen beskrivning av den verksamhet<br />
vi tillhandahåller. Det samlade intrycket är att vi på många områden<br />
utmärker oss mycket positivt. Det faktum att vi, för andra året i rad,<br />
rankas på fjärde plats av landets 290 <strong>kommun</strong>er i den undersökning<br />
som årligen mäter invånarnas upplevelse av ”trygghet och säkerhet”,<br />
eller att <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan är en av ytterst få skolor i hela landet där<br />
samtliga (100 procent) av eleverna är behöriga att söka vidare till gymnasieskola,<br />
är bara några exempel som är värda att lyftas fram bland<br />
många andra.<br />
Det ekonomiska resultatet före avsättning uppgick <strong>2012</strong> till 8,2<br />
mkr, vilket motsvarar det ekonomiska mål som fastställts av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Därefter har <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutat att avsätta 5,0<br />
mkr till 2013. Detta medför att vi efter avsättning redovisar ett resultat<br />
på 3,2 mkr <strong>2012</strong>.<br />
Att ett växande antal invånare ser <strong>Bollebygd</strong> som en bra boende<strong>kommun</strong><br />
med god <strong>kommun</strong>al service är ingen självklarhet – det är ett<br />
resultat av allt det arbete som dagligen utförs av <strong>kommun</strong>ens engagerade<br />
och professionella medarbetare. Jag vill därför avsluta med att rikta<br />
ett stort tack till alla dem som bidragit till ännu ett framgångsrikt år för<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Christer Johansson<br />
Ordförande i <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 5
6<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Styrmodell<br />
Ny styrmodell<br />
Under våren <strong>2012</strong> genomfördes ett visions- och styrnings/<br />
ledningsarbete med deltagande av ledande politiker och<br />
tjänstemän samt med processtöd från PwC. Arbetet<br />
skedde i huvudsak i seminarieform vid vilka grunderna till<br />
en ny styrmodell togs fram. Materialet kompletterades<br />
under hösten och beslut om ny styrmodell i <strong>kommun</strong>en<br />
togs av Kommunfullmäktige i november <strong>2012</strong>.<br />
Styrmodellen beskriver ansvarsfördelning och roller avseende fastställande<br />
och uppföljning av mål, gemensamma begrepp, principer för<br />
mål, tidplan etc. Den gäller för hela <strong>kommun</strong>en och omfattar alla nivåer<br />
från <strong>kommun</strong>fullmäktige till enskild medarbetare. Styrmodellen<br />
bidrar till att skapa helhetsperspektiv, samordning mellan nämnder<br />
samt ökad transperens i <strong>kommun</strong>ens budget- och uppföljningsprocess.<br />
Modellen bygger på en vision, ett fåtal övergripande mål, strategier för<br />
att nå de övergripande målen, mål på nämndsnivå samt nyckeltal. Visionen<br />
ska visa en bild av framtida önskvärt tillstånd. De övergripande<br />
målen ska beskriva vilka områden <strong>kommun</strong>en ska fokusera på och strategierna<br />
det som krävs eller är av avgörande betydelse för att uppnå de<br />
övergripande målen. Visionen tar sikte på år 2025 och övergripande<br />
mål har satts för åren 2013-2015.<br />
Med de övergripande målen som grund har mål på nämndsnivå formulerats<br />
och fastställts av fullmäktige. Styrelse och nämnder har i verksamhetsplan<br />
för år 2013 angett hur man tar sig an arbetet med att<br />
uppfylla de av fullmäktige angivna nämndsmålen, vilken metod/arbetssätt<br />
som kommer att användas, hur man avser att mäta måluppfyllelsen<br />
samt vad som skall ha uppnåtts för att målet skall betraktas som uppfyllt.<br />
För att <strong>kommun</strong>fullmäktige ska få en samlad bild av måluppfyllelsen<br />
använder styrelse och nämnder en gemensam analysmodell samt<br />
mallar för rapportering. Styrelse och nämnder återrapporterar till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
avseende måluppfyllelse, nyckeltalens utveckling, ut-<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
veckling av verksamhetens volym samt ekonomiskt utfall och årsprognos.<br />
Rapporteringen till fullmäktige sker i form av delårsrapporter per<br />
april och augusti, samt <strong>årsredovisning</strong>.<br />
Visionen kan revideras i samband med ny mandatperiod. Beslut om<br />
övergripande mål, övergripande strategier gäller i tre år. Beslut om<br />
nämndsmål och nyckeltal gäller i ett år.<br />
Vision<br />
<strong>Bollebygd</strong> – <strong>kommun</strong>en där vi bor bra och lever länge<br />
<strong>Bollebygd</strong> med 10 000 invånare är en ovanlig <strong>kommun</strong>. I <strong>Bollebygd</strong> är<br />
människor trygga, stolta, självständiga men också mycket måna om gemenskapen.<br />
Entreprenörsandan är ett signum för den charmiga <strong>kommun</strong>en.<br />
Snabba och miljövänliga förbindelser till Göteborg, Borås, Landvetters<br />
flygplats och Göteborgs hamn gör <strong>Bollebygd</strong> till en plats nära världen.<br />
Boende i <strong>Bollebygd</strong> ingår i en av Sveriges största<br />
arbetsmarknadsregioner.<br />
Det lilla samhället gör vardagen enkel. Med ett levande centrum,<br />
mångfald i boendeformer, böljande landskap och bra utbud av samhällsservice<br />
känns det härligt att bo i <strong>Bollebygd</strong>.<br />
I <strong>Bollebygd</strong> har invånarna en sällsynt närhet till <strong>kommun</strong>ens förtroendevalda<br />
och har alla möjligheter att vara delaktiga och påverka bygdens<br />
utveckling.<br />
Närheten till naturen erbjuder rofylld rekreation och hälsosamma<br />
aktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att fylla behovet av de flesta<br />
fritidsintressen.<br />
Övergripande mål 2013-2015<br />
l Bra vård, skola och omsorg<br />
l Hållbar utveckling och härlig livsmiljö<br />
l Tillgänglighet och goda <strong>kommun</strong>ikationer
Omvärlden<br />
Samhällsekonomisk situation<br />
och utveckling<br />
Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under slutet av <strong>2012</strong>. I flera<br />
europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen<br />
förvånansvärt svag. Den mycket svaga tillväxten i Europa<br />
innebär att också tillväxtländernas ekonomier vuxit långsammare <strong>2012</strong>.<br />
Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting (SKL) räknar dock med att denna<br />
svacka blir begränsad. De tre första kvartalen <strong>2012</strong> kunde tillväxten i<br />
svensk ekonomi betecknas som relativt god. Få länder i Europa kunde<br />
under motsvarande period uppvisa en tillväxt på dryga 2 procent.<br />
Under fjärde kvartalet hann problemen i omvärlden upp svensk ekonomi<br />
och BNP backade något. Exporten och produktionen inom industrin<br />
föll tillbaka ett par procent och även hushållens konsumtion<br />
utvecklades svagt. Samtidigt som denna uppbromsning skedde försköts<br />
hushållens och företagens framtidsförväntningar i negativ riktning.<br />
Stämningsläget i slutet av <strong>2012</strong> var överlag att beteckna som mycket<br />
mörkt. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. Olika förtroendeindikatorer,<br />
som t.ex. inköpschefsindex för industri och tjänstesektor<br />
har förbättrats påtagligt, även om nivåerna är fortsatt låga i flera länder<br />
och då inte minst i Sydeuropa. SKL tolkar dessa signaler som att farhågorna<br />
och riskerna för en djupare recession har dämpats. Den kinesiska<br />
ekonomin beräknas växa med runt 8 procent 2013, bättre än <strong>2012</strong><br />
men betydligt långsammare än genomsnittet hittills under 2000-talet.<br />
Återhämtningen i USA kantas av betydande osäkerhet. Förväntningarna<br />
på den närmaste framtiden är splittrade bland företagen. En viktig<br />
faktor är den stabilisering som skett på bostadsmarknaden. En betydande<br />
osäkerhet råder dock fortsatt kring finanspolitikens inriktning.<br />
Kommunernas ekonomi<br />
Kommunerna väntas redovisa ett rekordresultat på sammanlagt 15 miljarder<br />
kronor i <strong>2012</strong>. Återbetalda premier från afa Försäkring påverkar<br />
resultatet positivt med 8 miljarder. Engångsintäkterna innebär att endast<br />
ett fåtal <strong>kommun</strong>er väntas ha underskott i år vilket ger en välkommen<br />
andningspaus för många som kämpar för att klara en ekonomi i<br />
balans.<br />
Kommunernas sammanlagda resultat har varit starkt under de senaste<br />
åren. Det finns emellertid ett antal <strong>kommun</strong>er som har bekymmer<br />
att få ekonomin att gå ihop. Av samtliga 290 <strong>kommun</strong>er har 18<br />
haft ett negativt resultat räknat som genomsnitt under åren 2009 till<br />
2011. Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löneoch<br />
prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar,<br />
det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika<br />
åldrar, att <strong>kommun</strong>ernas kostnader kontinuerligt växer. Totalt sett har<br />
demografiska krav för <strong>kommun</strong>erna ökat årligen med cirka 0,5 procent.<br />
Utöver pris- och löneökningar samt demografiskt betingade kostnadsökningar<br />
har kostnaderna i genomsnitt ökat med ytterligare 0,7<br />
procent per år under 2000-talet. Reformer och lagstiftning driver på<br />
kostnadsutvecklingen Förutom förändrad befolkningssammansättning<br />
och riktade satsningar som kan öka eller minska kostnaderna inom<br />
olika verksamheter finns det annat som kan påverka <strong>kommun</strong>ernas<br />
kostnadsutveckling. När lagstiftning med ökad ambitionsnivå införs,<br />
med kraftigt ökade kostnader (till exempel rättighetslagstiftningen<br />
inom lss), får det inledningsvis konsekvenser för den nämnd som är ansvarig<br />
för verksamheten, men sedermera också för hela den <strong>kommun</strong>ala<br />
ekonomin. Trots att de reala skatteintäkterna ökar relativt snabbt fram-<br />
Förvaltningsberättelse<br />
över saknar inte <strong>kommun</strong>erna utmaningar. Enligt en befolkningsprognos<br />
som SKL publicerade i maj kommer befolkningen öka betydligt<br />
mer än vad som tidigare angetts. Förändringarna handlar främst om<br />
antagande om ökad invandring, men även högre fertilitet och ökad livslängd<br />
spelar roll. Under 2000-talet har demografiska behov motsvarat<br />
cirka 0,5 procent i ökade kostnader per år. Med den nya befolkningsprognosen<br />
ökar behoven med drygt 1 procent per år från 2015. Detta<br />
ställer högre krav på <strong>kommun</strong>ernas förmåga att anpassa sina verksamheter<br />
till förändrade behov Den nya skatteunderlagsprognosen ger<br />
också ett större skatteunderlag. Den effekten är dock betydligt mindre<br />
än effekten på kostnaderna. SKL visar i rapporten Kommunernas ekonomi<br />
(oktober <strong>2012</strong>) de konsekvenser som den samhällsekonomiska<br />
utvecklingen kan tänkas få på <strong>kommun</strong>ernas ekonomi på några års sikt.<br />
2013 växer de reala skatteintäkterna relativt starkt. Åren därefter fortsätter<br />
däremot indragningen för gymnasiereformen som planerat med<br />
1,4 miljarder 2014 och med 1,9 miljarder från och med 2015. Skatteunderlagets<br />
goda tillväxt <strong>2012</strong>-2013 tillsammans med tillfälligt förstärkta<br />
intäkter från afa Försäkring gör det möjligt att <strong>kommun</strong>ernas<br />
kost nader växer i stort sett enligt genomsnittet under 2000-talet. Kraftigt<br />
ökade behov i förskolan och grundskolan samtidigt som elevkullarna<br />
minskar i gymnasieskolan ställer höga krav på <strong>kommun</strong>erna att<br />
anpassa sina verksamheter. I enkätsvar från ekonomicheferna har ett<br />
tiotal angett att det är sannolikt att skattesatsen kommer att höjas i<br />
samband med budgeten för 2013. Enligt samma enkät kommer många<br />
<strong>kommun</strong>er genomföra besparingar och andra åtgärder i samband med<br />
budget 2013. Av 188 svarande anger 49 procent att riktade besparingar<br />
kommer att genomföras. Avgiftshöjningar planeras i en av fem <strong>kommun</strong>er.<br />
Främst planeras avgiftshöjningar inom vatten och avlopp, men<br />
även inom kärnverksamheter som äldreomsorgen.<br />
Källa:<br />
Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting, Ekonomirapporten oktober <strong>2012</strong>,<br />
Makronytt 1/2013<br />
Ekonomisk utjämning mellan <strong>kommun</strong>er<br />
För att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets<br />
olika <strong>kommun</strong>er att bedriva sin verksamhet tillämpas ett s.k. utjämningssystem.<br />
Utjämningssystemet består av fem olika delar:<br />
inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag<br />
samt regleringsavgift. Utöver detta finns ett särskilt utjämningssystem<br />
avseende LSS-kostnader.<br />
Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella behovs- och<br />
kostnadsskillnader t.ex. andelen äldre av <strong>kommun</strong>ens totala befolkning.<br />
Som en följd av att <strong>Bollebygd</strong> har goda förutsättningar inom en rad<br />
områden är <strong>kommun</strong>en nettobetalare till kostnadsutjämnings-systemet.<br />
Kommunen bidrog <strong>2012</strong> med 22,7 mkr till kostnadsutjämningen.<br />
I april 2011 överlämnades betänkandet Likvärdiga förutsättningar –<br />
Översyn av den <strong>kommun</strong>ala utjämningen (sou 2011:39) till regeringen.<br />
Översynen syftar till att utjämningen bättre ska spegla nuvarande<br />
behovs- och kostnadsskillnader mellan <strong>kommun</strong>erna. Trots att<br />
politisk enighet rådde mellan samtliga försenades genomförandet<br />
genom att finansdepartementet betraktade förslaget som tillväxthämmande.<br />
I december presenterade regeringen slutligen sitt förslag till förändringar<br />
i utjämningssystemet. I en promemoria föreslås att<br />
utjämningskommitténs förslag i huvudsak genomförs. För <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong><br />
<strong>kommun</strong> skulle förslaget innebära minskad avgift till kostnadsutjäm-<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 7
8<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Omvärlden<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> i ett sjuhäradsperspektiv<br />
I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för <strong>kommun</strong>erna i Sjuhärad.<br />
Befolkningsutveckling senaste<br />
femårsperioden 5 år<br />
Borås 3,7 %<br />
<strong>Bollebygd</strong> 3,5 %<br />
Ulricehamn 2,3 %<br />
Vårgårda 0,6 %<br />
Mark 0,3 %<br />
Herrljunga 0,0 %<br />
Tranemo -1,6 %<br />
Svenljunga -1,8 %<br />
Källa: SCB<br />
Skattesats <strong>2012</strong><br />
Tranemo 20,57<br />
Ulricehamn 21,05<br />
Borås 21,06<br />
Vårgårda 21,21<br />
Mark 21,21<br />
Svenljunga 21,27<br />
<strong>Bollebygd</strong> 21,59<br />
Herrljunga 22,16<br />
Riksgenomsnitt 20,59<br />
Källa: SCB<br />
Skattekraft i procent<br />
av riksgenomsnitt 2011<br />
<strong>Bollebygd</strong> 102<br />
Borås 94<br />
Tranemo 91<br />
Ulricehamn 91<br />
Herrljunga 90<br />
Mark 90<br />
Vårgårda 89<br />
Svenljunga 87<br />
Källa: SCB<br />
ningssystemet med cirka 16 mkr. Det nya systemet föreslogs i promemorian<br />
införas fr. o . m. 2014.<br />
Befolkningsutveckling<br />
Befolkningen i <strong>kommun</strong>en ökade <strong>2012</strong> med 151 personer till 8 507 invånare.<br />
Ökningen motsvarar 1,8 procent. I <strong>kommun</strong>ens vision ingår en<br />
årlig befolkningsökning motsvarande cirka en procent. Under året har<br />
det i <strong>kommun</strong>en färdigställts drygt 100 hyreslägenheter vilket medverkat<br />
till ökningen. Ökningen får anses som kraftig jämfört med föregående<br />
år då <strong>kommun</strong>ens befolkning ökade med 19 invånare.<br />
Tabell: Förändring mellan år 2010-<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Nyfödda 90 102 91<br />
Avlidna 58 60 76<br />
Inflyttningar 552 414 536<br />
Utflyttningar 433 509 429<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Svenskt Näringslivs<br />
<strong>kommun</strong>ranking <strong>2012</strong><br />
Vårgårda 11<br />
Herrljunga 29<br />
<strong>Bollebygd</strong> 32<br />
Borås 44<br />
Ulricehamn 103<br />
Svenljunga 144<br />
Tranemo 147<br />
Mark 220<br />
Källa: Svenskt Näringsliv<br />
Arbetslöshet, december <strong>2012</strong><br />
<strong>Bollebygd</strong> 2,5<br />
Tranemo 2,7<br />
Vårgårda 2,7<br />
Svenljunga 2,8<br />
Mark 3,0<br />
Ulricehamn 3,0<br />
Herrljunga 3,2<br />
Borås 3,7<br />
Riksgenomsnitt 3,6<br />
Källa: AMS<br />
Allmännyttiga bostadsföretag,<br />
hyresnivåer <strong>2012</strong> kr/kvm<br />
Tranemo 787<br />
Herrljunga 787<br />
Svenljunga 831<br />
Vårgårda 845<br />
Mark 853<br />
Ulricehamn 858<br />
Borås 873<br />
<strong>Bollebygd</strong> 904<br />
Riksgenomsnitt 915<br />
Källa: SABO<br />
Förskola, antal inskrivna barn<br />
per årsarbetare läsåret 11/12<br />
HHerrljunga 5,1<br />
Svenljunga 5,3<br />
Ulricehamn 5,4<br />
Tranemo 5,5<br />
<strong>Bollebygd</strong> 5,5<br />
Vårgårda 5,6<br />
Mark 5,6<br />
Borås 5,6<br />
Riksgenomsnitt 5,3<br />
Källa: Skolverket<br />
Antal lärare per 100 elever i<br />
grundskolan läsåret 11/12<br />
Tranemo 8,9<br />
Herrljunga 8,9<br />
Ulricehamn 8,5<br />
Mark 8,5<br />
Borås 8,4<br />
Vårgårda 8,3<br />
Svenljunga 8,2<br />
<strong>Bollebygd</strong> 8,0<br />
Riksgenomsnitt 8,3<br />
Källa: Skolverket<br />
Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga<br />
till gymnasieskolan läsåret 11/12<br />
<strong>Bollebygd</strong> 97<br />
Vårgårda 89<br />
Borås 88<br />
Mark 88<br />
Herrljunga 88<br />
Ulricehamn 83<br />
Svenljunga 82<br />
Tranemo 77<br />
Riksgenomsnitt 88<br />
Källa: Skolverket<br />
Näringsliv<br />
Andel (%) gymnasieelever som<br />
fullföljde utbildningen inom<br />
fyra år, exklusive IV läsåret 11/12<br />
Tranemo 92<br />
<strong>Bollebygd</strong> 90<br />
Borås 88<br />
Herrljunga 87<br />
Ulricehamn 87<br />
Svenljunga 85<br />
Vårgårda 84<br />
Mark 82<br />
Riksgenomsnitt 83<br />
Källa: Skolverket<br />
Andel av 65-w år med omsorg i<br />
särskilt boende 2011 procent<br />
Tranemo 6,3<br />
Mark 5,6<br />
Svenljunga 5,0<br />
Vårgårda 4,9<br />
Ulricehamn 4,9<br />
<strong>Bollebygd</strong> 4,5<br />
Borås 4,4<br />
Herrljunga 4,3<br />
Riksgenomsnitt 5,1<br />
Källa: Kolada<br />
Andel av 65-w år med omsorg i<br />
ordinärt boende 2011 procent<br />
Borås 14,7<br />
Mark 14,3<br />
Ulricehamn 12,7<br />
Vårgårda 12,5<br />
Tranemo 11,1<br />
Svenljunga 10,2<br />
<strong>Bollebygd</strong> 9,7<br />
Herrljunga 9,5<br />
Riksgenomsnitt 11,5<br />
Källa: Kolada<br />
Kommunen deltar i näringslivssamarbetet Business Region Borås<br />
(BRB). BRB är ett partnerskap mellan <strong>kommun</strong>erna inom Sjuhärad<br />
som ska främja den gemensamma visionen kring hållbar tillväxt (ekonomisk,<br />
social och ekologisk) i regionen. Samarbetet drivs som ett projekt<br />
mellan åren <strong>2012</strong>-2014. De lokala näringslivsorganisationerna<br />
kommer att finnas kvar, men inom de områden där det krävs större resurser<br />
kommer BRB att agera för hela regionen. BRB arbetar tillsammans<br />
med Business Region Göteborg (BRG) arbeta för en stark<br />
arbetsmarknadsregion i Västsverige. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> och Nyföretagarcentrum<br />
arrangerade tillsammans två starta-eget utbildningar. I<br />
dessa medverkade lokala banker och redovisningsbyråer, Almi, Länsförsäkringar<br />
och Nyföretagarcentrum. Svenskt Näringsliv undersöker varje<br />
år företagsklimatet i <strong>kommun</strong>erna. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> placerade sig<br />
<strong>2012</strong> på 32:e plats vilket är en rejäl förbättring jämfört med 2011 (17:e<br />
plats).
Omvärlden<br />
Bostadsmarknad<br />
Tillgången till mark för byggande och en långsiktig planering för nya<br />
bostäder är en strategisk fråga för <strong>kommun</strong>en. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> attraktivitet<br />
både som boendeort och etableringsort för verksamheter har under senare<br />
år medfört stigande prisnivåer.<br />
Det finns också ett behov av flera hyresrätter vilket delvis tillfredställdes<br />
i o m att cirka 100 hyreslägenheter färdigställdes <strong>2012</strong>.<br />
Arbete med detaljplaner för bostäder pågår avseende Malmgården,<br />
Lyckebo och Skattegården i centrala <strong>Bollebygd</strong>.<br />
Arbetsmarknad<br />
Arbetslösheten i <strong>kommun</strong>en har ökat marginellt under året från 2,42<br />
procent 2011 till 2,45 procent <strong>2012</strong>. <strong>Bollebygd</strong> har således fortsatt en<br />
lägre arbetslöshet än genomsnittet för riket och länet, som vid utgången<br />
av <strong>2012</strong> var 3,7 procent respektive 3,5 procent. Kommunen erbjuder<br />
arbetslösa och sjukskrivna coaching, arbetsstöd samt jobbsökar- och<br />
hälsoaktiviteter. Verksamheten finansieras av medel från Sjuhärads samordningsförbund<br />
och Europeiska socialfonden (KRUT-projektet).<br />
Inom KRUT arbetar coacher med att hitta de metoder och stöd som<br />
ger mest resultat för den enskilde.<br />
Kommunen har också berett åtgärder för samtliga anmälda arbets -<br />
sökande från Arbetsförmedlingen. De åtgärder som har erbjudits är<br />
praktik, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsprövningar och anställningar<br />
i form av lönebidrag, trygghetsanställningar och nystartsjobb.<br />
Flera av de arbetssökande har efter avslutad åtgärd erbjudits jobb inom<br />
<strong>kommun</strong>en i form av timanställningar. Det är dock färre personer än<br />
tidigare år som har erbjudits timanställningar, vilket kan vara en följd<br />
av projektet Rätt till heltid.<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Genom sitt läge mellan Borås och Göteborg har <strong>Bollebygd</strong> ett från<br />
arbetsmarknadssynpunkt fördelaktigt läge. Av de förvärvsarbetande<br />
pendlar ca 2 800 personer ut från <strong>kommun</strong>en. Det kan jämföras med<br />
1 150 inpendlare över <strong>kommun</strong>gräns. Arbetsmarknadsregionen växer<br />
då allt fler är beredda att bo längre ifrån arbetsplatsen. <strong>Bollebygd</strong> har i<br />
detta sammanhang goda förutsättningar att erbjuda ett attraktivt boende<br />
och god pendlingsmöjligheter.<br />
BoHäM-samarbetet<br />
Samarbetet inom BoHäM har fortsatt fyra möten mellan KS presidier<br />
och chefstjänstemän har genomförts. Ett gemensamt <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
genomfördes på Landvetter flygplats. Då antogs en gemensam vision.<br />
KS presidier har också fått till uppgift att ta fram en handlingsplan.<br />
Under hösten genomfördes en gemensam samling med <strong>kommun</strong>ernas<br />
ledningsgrupper för att börja titta på åtgärder för att förverkliga visionen<br />
och ta fram handlingsplaner.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 9
Förvaltningsberättelse<br />
Finansiell profil<br />
Finansiell profil för <strong>Bollebygd</strong><br />
Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som visas nedan<br />
har tagits fram av KommunForskning i Västsverige (KFI). Syftet med<br />
analysen är att redovisa var <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> befinner sig finansiellt<br />
och hur <strong>kommun</strong>en utvecklats under perioden 2009–2011 i förhållande<br />
till övriga <strong>kommun</strong>er i Västra Götalands län. Den finansiella profilens<br />
uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos <strong>kommun</strong>en. Den<br />
heldragna linjen visar <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> poäng för varje enskilt nyckeltal resp.<br />
för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar<br />
genomsnittet i Västra Götaland. Ligger <strong>kommun</strong>en utanför den streckade<br />
ringen har den ett starkare värde än genomsnittet och omvänt.<br />
<strong>Bollebygd</strong> försämrade under perioden poängen i den finansiella profilen<br />
för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen<br />
för nyckeltalen budgetföljsamhet, genomsnittligt resultat under de tre<br />
senaste åren, skattefinansieringsgraden av investeringarna och finansi-<br />
10<br />
Finansiella profiler för <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> i förhållande till Västra Götalands läns <strong>kommun</strong>er:<br />
2009 2010 2011<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
ella nettotillgångar minskade samtidigt som övriga fyra nyckeltal förblev<br />
oförändrade. <strong>Bollebygd</strong> uppvisade en något försämrad resultatnivå<br />
under perioden. Kommunens resultat låg 2011 på en sådan nivå att det<br />
inte kan anses uppfylla grundläggande krav på god ekonomisk hushållning<br />
utifrån ett finansiellt perspektiv. <strong>Bollebygd</strong> bör förstärka resultatnivån<br />
under de kommande åren för att därigenom stärka sin soliditet.<br />
Den är, jämfört med snittet i länen och riket, för svag för att ge ett<br />
tryggt finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. Många <strong>kommun</strong>er<br />
står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar<br />
som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och<br />
lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och<br />
anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva<br />
verksamheten effektivt. Detta bör även gälla för <strong>Bollebygd</strong> och<br />
bör beaktas när framtida ekonomisk planering genomförs.
Välfärdsbokslut<br />
Välfärdsbokslut <strong>2012</strong> är det andra som sammanställts för<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> och ska ses som ett sätt att samla de<br />
målområden och indikatorer, vilka nämnder/styrelser har<br />
beslutat arbeta med.<br />
På sikt kan ett uthålligt och gemensamt arbete mellan<br />
förvaltningar och nämnder/styrelser vad gäller välfärdsbokslut<br />
möjliggöra jämförelser mellan befolkningens<br />
hälsa ur olika perspektiv.<br />
Välfärdsbokslutet ska fungera som ett beslutsunderlag för politikernas<br />
val av förbättringsområden och komplettera övriga ekonomiska<br />
mått i bokslut. Välfärdsbokslut <strong>2012</strong> som här redovisas är en sammanfattning<br />
av resultat och analyser ifrån nämndernas redovisning av valda<br />
målområden och tillhörande indikatorer för att följa välfärd och hälsa.<br />
Det finns samband mellan en god folkhälsa, folkhälsopolitiska målområden,<br />
bestämningsfaktorer och samlade indikatorer. Några av dessa<br />
samband sammanfattas här. Det kompletta välfärdsbokslutet finns tillgängligt<br />
på: bollebygd.se/hälsaochmiljö/folkhälsa.<br />
Delaktighet och inflytande<br />
Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna<br />
livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett<br />
demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter<br />
att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och<br />
inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning,<br />
sexuell läggning eller ålder.<br />
Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut <strong>2012</strong> följande indikator:<br />
l Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid, har möjlighet<br />
att föra fram sina åsikter till politikerna<br />
Tillgängligt sifferunderlag utgörs av de senaste fyra årens elevenkät<br />
(2008-<strong>2012</strong>).<br />
Det gäller elevernas upplevelse av att ha möjlighet att föra fram sina<br />
åsikter till politikerna. Siffrorna visar ingen tydlig upp eller nedgång de<br />
senaste åren utan skiftar med några procentenheter och få personer om<br />
man räknar antal. Hälften av flickorna upplever i <strong>2012</strong> års undersökning<br />
att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter<br />
till politikerna. Detta har set ut på samma sätt tidigare år. Arbetet med<br />
en ständigt pågående dialog med barn och unga i samband med <strong>kommun</strong>ens<br />
besluts och planeringsprocesser pågår men behöver ständigt utvecklas<br />
och förstärkas. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med<br />
hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande.<br />
Ekonomiska och sociala förutsättningar<br />
Det finns tydliga samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat<br />
av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet<br />
och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar<br />
ohälsa, framför allt psykisk ohälsa och leder till ojämlikhet i hälsa.<br />
Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2011 följande<br />
indikator:<br />
l Antal arbetslösa i <strong>kommun</strong>en upp till 24 år<br />
Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet arbetslösa upp till 24<br />
år i <strong>kommun</strong>en har ökat något under de senare kvartalen mellan 2011<br />
och <strong>2012</strong>. Under tredje kvartalet 2011 var 29 personer upp till 24 år<br />
öppet arbetslösa jämfört med 38 personer tredje kvartalet <strong>2012</strong>. Det är<br />
svårt att säga något om ökningen mer än att det finns fler personer i ål-<br />
Förvaltningsberättelse<br />
dersgruppen i år än föregående år och att de unga arbetslösa kan drabbas<br />
då det finns mindre möjligheter till timanställningar både i <strong>kommun</strong>en<br />
och i den privata sektorn. Att siffrorna trots detta ser relativt<br />
bra ut för <strong>Bollebygd</strong> handlar om en god arbetsmarknad i <strong>kommun</strong>en<br />
och bra pendlingsavstånd till andra <strong>kommun</strong>er.<br />
För att förbättra arbetsmarknaden för utsatta grupper i syfte att<br />
uppnå en jämlik hälsa så skulle <strong>kommun</strong>en genomföra olika åtgärder.<br />
Grupper som avses kan vara: invandrare utan arbete, ungdomar med<br />
ofullständiga betyg/ej klar utbildning och personer med funktionsnedsättning.<br />
Åtgärderna skulle kunna handla om att utarbeta en plan och<br />
strategi för att underlätta för <strong>kommun</strong>ens verksamheter att ta emot<br />
personer ur dessa grupper Arbetslöshet påverkar hela hälsopanoramat.<br />
Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras,<br />
sjukvårds- utnyttjande och läkemedelskonsumtionen ökar vilket också<br />
bidrar till sociala olikheter i hälsa.<br />
Barn och ungas uppväxtvillkor<br />
Barn som lever i social mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre<br />
hälsa. Inte sällan har också socialt utsatta familjer också sämre ekonomi.<br />
Därför ligger det nära till hands att tänka sig att den dåliga ekonomin<br />
bidrar till att försämra barnens hälsa. Studier visar att när<br />
familjer hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade<br />
ont i huvudet, ont i magen och att de hade sömnsvårigheter. Omsorgsnämnden<br />
analyserar till välfärdsbokslut 2011 följande indikator:<br />
Omsorgsnämnden analyserar i välfärdsbokslut 2011 följande indikator:<br />
l Antal barn och ungdomar som ingår i ett hushåll som inte erhållit<br />
försörjningstöd<br />
I statistiken från Statistiska centralbyrån kan man utläsa för <strong>2012</strong><br />
att 97 procent av <strong>kommun</strong>ens barn levde i familjer som inte erhållit<br />
försörjningstöd. Siffran var densamma avseende 2011. Omsorgsförvaltningen<br />
samarbetar med arbetsförmedlingen och avser fortsätta arbeta<br />
enligt gällande riktlinjer.<br />
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård<br />
Hälso- och sjukvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälso -<br />
utvecklingen genom sin specifika kompetens och stora kontaktyta gentemot<br />
befolkningen. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut<br />
<strong>2012</strong> följande indikator:<br />
l Antalet utförda vaccinationer mot säsonginfluensa utförda inom hemsjukvården<br />
Under <strong>2012</strong> gavs 59 procent av de inskrivna i <strong>kommun</strong>al hälso- och<br />
sjukvård vaccination mot säsonginfluensa jämfört med 54 procent<br />
under 2011. För att minska komplikationer och öka överlevnaden erbjuds<br />
årligen samtliga äldre inskrivna i hemsjukvården vaccination mot<br />
säsonginfluensa. Erbjudandet kommer att ges fortsatt.<br />
Sexualitet och reproduktiv hälsa<br />
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens<br />
upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna<br />
om områden som sex- och samlevnadsundervisning. En trygg sexualitet,<br />
fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam.<br />
Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut <strong>2012</strong> följande<br />
indikator:<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 11
12<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Välfärdsbokslut<br />
l Genomfört samlevnadsprojekt för årskurs 7-9<br />
Skolan har under året arbetat i ett ämnesintegrerat arbetsområde<br />
med sex- och samlevnad. Man har även besökt ungdomsmottagning<br />
samt haft besök av RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning). Eleverna<br />
har anordnat kärleksmiddag vid vilken eleverna lagade maten och<br />
dukade. Middagen avslutades med pardans.<br />
Resultatet mäts genom elevenkät och pedagogernas bedömning. Enkäten<br />
visar att 93 % av eleverna känner sig trygga i skolan. Pedagogernas<br />
bedömning är att eleverna är entusiastiska i samtal och matlagning<br />
och att atmosfären på skolan upplevs öppnare mellan elever och pedagoger,<br />
vilket bidrar till bättre relationer. Planerna för framtiden är att<br />
bjuda in fler aktörer som barnmorska och RFSL, (Riksförbundet för<br />
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter).<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Matvanor och livsmedel<br />
Maten har en avgörande betydande för hälsan. Goda matvanor är bra<br />
för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för positiv hälsoutveckling.<br />
Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut<br />
<strong>2012</strong> följande indikator:<br />
l Kostpolicy<br />
En kostpolicy har antagits under året och ett arbete med få ner matsvinnet<br />
har genomförts. Det har införts två rätter vid alla skolor och vid<br />
Bollegården. Måltidsmiljön har förbättrats för eleverna på <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan.<br />
Under 2013 ska det arbetas vidare med matråd och ekologiska<br />
livsmedel.
Resultaträkning<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Budget<br />
Belopp i mkr Not <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> Diff 2011 2010<br />
Verksamhetens intäkter 1 67,5 52,7 14,8 57,2 59,6<br />
Verksamhetens kostnader 2 -410,0 -400,7 -9,3 -395,6 -380,6<br />
Avskrivningar -13,1 -13,0 -0,1 -11,8 -12,4<br />
Verksamhetens nettokostnader -355,7 -361,0 5,3 -350,1 -333,5<br />
Skatteintäkter 3 341,0 339,4 1,6 329,4 322,1<br />
Generella statsbidrag och utjämning 4 26,4 25,9 0,5 25,2 18,4<br />
Finansiella intäkter 5 0,5 0,2 0,3 0,7 0,2<br />
Finansiella kostnader 6 -9,0 -4,5 -4,5 -3,5 -1,1<br />
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 3,2 0,0 3,2 1,5 6,0<br />
Extraordinära poster - - - - -<br />
Årets resultat 3,2 0,0 3,2 1,5 6,0<br />
Finansieringsanalys<br />
Belopp i mkr Not <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />
Årets resultat 3,2 1,5 6,0<br />
Justering för av - och nedskrivningar 7 13,1 11,8 12,4<br />
Justering för gjorda avsättningar 11 7,1 1,0 0,3<br />
Justering för ej likviditetspåverkande poster<br />
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 23,4 14,3 18,7<br />
Förändring av rörelsekapital<br />
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9 1,1 -14,9 -4,4<br />
Ökning/minskning förråd och lager 0,5 4,1 -8,7<br />
Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 8,2 0,3 -9,6<br />
Förändring av rörelsekapital 9,8 -10,4 -22,7<br />
Kassaflöden från den löpande verksamheten 33,2 3,9 -3,9<br />
INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />
Investering i materiella tillgångar 7 -45,8 -86,0 -12,5<br />
Försäljning av materiella tillgångar 7<br />
Investering i finansiella tillgångar 8 -1,0 -1,6<br />
Försäljning av finansiella tillgångar 8 5,7<br />
Kassaflöden från investeringsverksamheten 5,7 -87,0 -14,1<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />
Förändring långfristiga skulder 12 44,5 70,6 0<br />
Ökning av långfristiga fordringar 8 0 0,0<br />
Kassaflöden från finansieringsverksamheten 44,5 70,6 0,0<br />
Årets kassaflöde 37,7 -12,6 -18,0<br />
Likvida medel vid årets början 9,2 21,8 39,8<br />
Likvida medel vid årets slut 46,9 9,2 21,8<br />
Räntebärande nettotillgång/skuld<br />
Räntebärande nettoskuld vid årets början 97,7 28,2 29,8<br />
Räntebärande nettoskuld vid årets slut 148,0 97,7 28,2<br />
Räntebärande nettotillgång vid årets början -99,0 -27,4 -33,6<br />
Räntebärande nettotillgång vid årets slut -121,4 -99,0 -27,4<br />
Rörelsekapital 26,6 -1,3 0,8<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 13
14<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Balansräkning<br />
Belopp i mkr Not <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar<br />
Immateriella anläggningstillgångar 0 0 0<br />
Materiella anläggningstillgångar 7<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 264,4 170,8 173,2<br />
Maskiner och inventarier 17,7 16,0 11,7<br />
Pågående investeringar 20,4 83,1 10,7<br />
Finansiella anläggningstillgångar 8<br />
Aktier, andelar och grundfondskapital 9,0 14,8 13,8<br />
Långfristiga fordringar - - -<br />
Summa anläggningstillgångar 311,5 284,6 209,4<br />
Omsättningstillgångar<br />
Förråd - - -<br />
Exploateringsfastigheter 17,9 18,4 22,5<br />
Kortfristiga fordringar 9 35,4 36,4 21,6<br />
Kassa och bank 10 46,9 9,2 21,8<br />
Summa omsättningstillgångar 100,2 64,0 65,9<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 411,7 348,7 275,3<br />
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER<br />
Eget kapital<br />
Eget kapital vid årets början 155,7 154,1 148,1<br />
Ändrad redovisningsprincip - - -<br />
Årets resultat 3,2 1,5 6,0<br />
Summa eget kapital 158,9 155,7 154,1<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för pensioner 11 17,2 15,2 14,2<br />
Avsättning resultat 5,0 - -<br />
Summa avsättningar 22,2 15,2 14,2<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 12 157,0 112,5 41,9<br />
Kortfristiga skulder 13 73,6 65,3 65,0<br />
Summa skulder 230,6 177,8 107,0<br />
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 411,7 348,7 275,3<br />
ANSVARSFÖRBINDELSER<br />
Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulderna eller avsättningarna 14 149,5 147,6 137,1<br />
Ställda panter 15 0,3 0,3 0,3<br />
Borgensförbindelser 16 178,4 171,4 164,8<br />
Förvaltade fonder 17 0,4 0,4 0,4<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong>
Noter<br />
Belopp i mkr<br />
Not 1 Verksamhetens intäkter <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Försäljningsmedel 7,4 5,0 5,9<br />
Taxor och avgifter 27,2 26,7 25,8<br />
Hyresintäkter 1,4 1,2 1,2<br />
Bidrag 19,8 19,3 21,5<br />
Återbetalning AGS, jämförelsestörande post 5,4 - -<br />
Försäljning av tjänster och verksamhet 6,3 5,0 4,1<br />
Försäljning av anläggningstillgångar - - 0,0<br />
Försäljning av mark, jämförelsestörande post - - 1,1<br />
Övriga intäkter - - -<br />
Summa verksamhetens externa intäkter 67,5 57,2 59,6<br />
Not 2 Verksamhetens kostnader <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Bidrag -22,3 -28,2 -29,1<br />
Entreprenad och köp av verksamhet -102,4 -95,7 -93,6<br />
Konsulttjänster -2,6 -2,4 -1,8<br />
Personalkostnader -230,6 -216,2 -208,9<br />
Löneskatt pensioner, jämförelsestörande post - -0,2 -<br />
Lokalkostnader -13,1 -12,4 -10,6<br />
Försäljning av anläggningstillgångar - - -<br />
Övriga kostnader -38,9 -40,4 -36,6<br />
Summa verksamhetens kostnader -410,0 -395,6 -380,6<br />
Not 3 Skatteintäkter <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Preliminära skatteintäkter 337,2 322,1 318,1<br />
Slutavräkning 2011/2010/2009 0,1 1,2 0,2<br />
Preliminär slutavräkning <strong>2012</strong>/2011/2010 3,8 6,1 3,8<br />
Summa skatteintäkter 341,0 329,4 322,1<br />
Avräkningsbelopp per invånare (kr)<br />
Slutavräkning 2011/2010/2009 7,0 144,0 26,0<br />
Preliminär slutavräkning <strong>2012</strong>/2011/2010 451,0 618,0 456,0<br />
Not 4 Generella statsbidrag och utjämning <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Generella statsbidrag - - 8,1<br />
Inkomstutjämningsbidrag 41,6 41,3 36,0<br />
Införandebidrag - - -<br />
Regleringsavgift 4,1 8,5 2,1<br />
Kostnadsutjämningsavgift -22,7 -24,5 -26,0<br />
Utjämningsavgift LSS -10,6 -12,9 -14,5<br />
Kommunal fastighetsavgift 14,0 12,8 12,6<br />
Summa generella statsbidrag och utjämning 26,4 25,2 18,4<br />
Not 5 Finansiella intäkter <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Ränteintäkter 0,4 0,4 0,2<br />
Övriga finansiella intäkter 0,1 0,3 0,0<br />
Summa finansiella intäkter 0,5 0,7 0,2<br />
Not 6 Finansiella kostnader <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Räntekostnader på långfristiga lån -3,7 -2,4 -0,8<br />
Ränta på pensionsavsättning -0,2 -0,2 -0,2<br />
Diskonteringsränta pensioner, jämförelsestörande post - -0,8 -<br />
Övriga finansiella kostnader -0,1 -0,1 -0,1<br />
Avsättning, resultat jämförelsestörande post -5,0 - -<br />
Summa finansiella kostnader -9,0 -3,5 -1,1<br />
Belopp i mkr<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Not 7 Materiella anläggningstillgångar <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Mark<br />
Ack anskaffningsvärden 9,2 4,6 4,6<br />
Nyanskaffningar - 4,6 -<br />
Försäljningar - - 0,0<br />
Utgående bokfört värde 9,2 9,2 4,6<br />
Fastigheter<br />
Ack anskaffningsvärden 275,7 274,5 263,5<br />
Nyanskaffningar 103,0 1,2 11,0<br />
Försäljningar - - -<br />
Ack avskrivningar -114,1 -105,9 -97,8<br />
Årets nedskrivningar - - -<br />
Årets avskrivningar -9,4 -8,2 -8,1<br />
Utgående bokfört värde 255,2 161,6 168,6<br />
Maskiner och inventarier<br />
Ack anskaffningsvärden 80,9 73,0 69,4<br />
Nyanskaffningar 5,4 7,9 3,6<br />
Försäljningar - - -<br />
Ack avskrivningar -64,9 -61,3 -57,0<br />
Årets nedskrivningar - - -<br />
Årets avskrivningar -3,7 -3,6 -4,3<br />
Utgående bokfört värde 17,7 16,0 11,7<br />
Pågående investeringsprojekt 20,4 83,1 10,7<br />
Summa materiella anläggningstillgångar 302,5 269,9 195,7<br />
Not 8 Finansiella anläggningstillgångar <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Aktier och andelar<br />
Västtrafik - 0,5 0,5<br />
Kommuninvest 0,4 0,4 0,4<br />
Sjuhärads <strong>kommun</strong>alförbund 0,3 0,3 0,3<br />
Coompanion Sjuhärad 0,0 0,0 0,0<br />
Summa aktier och andelar 0,6 1,2 1,2<br />
Grundfondskapital<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> hyresbostäder 1,0 1,0 1,0<br />
Långfristiga placeringar<br />
Aktieindexobligationer mm 5,8 11,0 10,0<br />
Långfristiga fordringar<br />
Kommuninvest Förlagslån 1,6 1,6 1,6<br />
Summa finansiella anläggningstillgångar 9,0 14,8 13,8<br />
Not 9 Kortfristiga fordringar <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Kundfordringar 5,0 4,1 4,8<br />
Diverse kortfristiga fordringar 7,6 10,4 7,1<br />
- varav skattekonto 1,8 3,9 1,6<br />
- varav fordran mervärdesskatt 2,1 1,8 1,8<br />
Förutbetalda kostnader 5,2 5,1 4,7<br />
Upplupna intäkter 17,6 16,7 5,0<br />
- varav skatteintäkter 9,9 11,0 -<br />
Kortfristiga placeringar - 0,2 -<br />
Summa kortfristiga fordringar 35,4 36,4 21,6<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 15
Förvaltningsberättelse<br />
Noter<br />
Not 10 Kassa och bank <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Kassa 0,0 0,0 0,0<br />
Postgiro 0,2 0,9 0,1<br />
Bank 46,7 8,3 21,6<br />
Summa kassa och bank 46,9 9,2 21,8<br />
Not 11 Avsättningar pensioner <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Avsättning pensioner<br />
Ingående avsättning 10,5 9,5 8,9<br />
Pensionsutbetalningar -0,3 -0,3 -0,3<br />
Intjänad pension 1,8 0,4 0,6<br />
Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,4 0,3 0,2<br />
Sänkning av diskonteringsräntan - 0,8 -<br />
Förändring av löneskatt 0,5 0,2 0,1<br />
Ändringar av försäkringstekniska grunder - - -<br />
Övrigt -0,1 -0,5 0,0<br />
Utgående avsättning pensioner 12,8 10,5 9,5<br />
Förpliktelsen är minskad genom försäkring enligt KAP-KL<br />
under år 2009, motsvarande 2,8 milj kr exkl löneskatt<br />
Avsättning pensioner t o m 1997-12-31<br />
Ingående avsättning 4,5 4,6 4,9<br />
Pensionsutbetalningar -0,4 -0,2 -0,4<br />
Nyintjänad pension - - -<br />
Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,1 0,1 0,1<br />
Förändring av löneskatt 0,0 0,0 0,0<br />
Ändringar av försäkringstekniska grunder - - -<br />
Utgående avsättning pensioner t o m 1997-12-31 4,3 4,5 4,6<br />
Garanti- och visstidspension<br />
Ingående avsättning 0,2 0,0 0,1<br />
Pensionsutbetalningar -0,2 -0,1 -0,1<br />
Nyintjänad pension 0,2 0,3 -<br />
Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,0 0,0 0,0<br />
Sänkning av diskonteringsräntan - 0,0 -<br />
Förändring av löneskatt 0,0 0,0 0,0<br />
Ändringar av försäkringstekniska grunder - - -<br />
Övrigt 0,0 0,0 0,0<br />
Utgående avsättning garanti- och visstidspension 0,2 0,2 0,0<br />
Summa avsättning pensioner 17,2 15,2 14,2<br />
Aktualiseringsgrad 75 % <strong>2012</strong> (74% 2011).<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> har två visstidsförordnande, vilka inte inkluderas ovan.<br />
Not 12 Långfristiga skulder <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Handelsbanken 38,0 38,0 8,0<br />
Kommuninvest 119,0 74,0 24,0<br />
Nordea - - 9,9<br />
Övriga långfristiga skulder - 0,5 -<br />
Summa långfristiga skulder 157,0 112,5 41,9<br />
Not 13 Kortfristiga skulder <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Leverantörsskulder 24,2 19,4 17,5<br />
Mervärdesskatt - - 0,3<br />
Personalens skatter och avgifter 8,0 6,7 6,6<br />
Övriga kortfristiga skulder 0,0 0,2 0,7<br />
Förutbetalda intäkter 10,0 6,4 10,9<br />
- varav skatteintäkter - - 6,0<br />
Upplupna kostnader 31,4 32,6 29,1<br />
- varav löner 1,6 0,8 1,3<br />
- varav semesterlöneskuld 13,1 12,2 12,9<br />
Summa kortfristiga skulder 73,6 65,3 65,0<br />
16<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Not 14 Ansvarsförbindelse pensioner <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Ingående avsättning 147,6 137,1 139,5<br />
Pensionsutbetalningar -3,6 -3,2 -2,7<br />
Aktualiseringar -0,4 -0,4 -0,8<br />
Bromsen - 1,4 -0,4<br />
Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5,9 3,5 1,6<br />
Sänkning av diskonteringsräntan - 8,7 -<br />
Förändring av löneskatt 0,4 2,0 -0,5<br />
Ändringar av försäkringstekniska grunder - - -<br />
Övrigt -0,4 -1,6 0,3<br />
Utgående ansvarsförbindelse pensioner 149,5 147,6 137,1<br />
Not 15 Ställda panter <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Flässjum Övregården 4:98 0,3 0,3 0,3<br />
Not 16 Borgensförbindelser <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Hyresbostäder 167,0 160,0 157,0<br />
Förlustansvar för egna hem 0,3 0,4 0,4<br />
Föräldrakooperativet Gadden Ek förening 2,9 2,9 2,9<br />
IF Olsfors 4,5 4,5 4,5<br />
Hulta Golfklubb 3,7 3,7 -<br />
Summa borgensförbindelser 178,4 171,4 164,8<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> har i juni 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för<br />
Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga<br />
274 <strong>kommun</strong>er som per <strong>2012</strong>-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening<br />
har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest<br />
ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret<br />
mellan medlems<strong>kommun</strong>erna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse.<br />
Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken<br />
på de medel som respektive medlems<strong>kommun</strong> lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i<br />
förhållande till storleken på medlems<strong>kommun</strong>ernas respektive insatskapital i Kommun<br />
invest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong><br />
<strong>kommun</strong>s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per <strong>2012</strong>-12-31<br />
uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 268 008 533 162 kronor och<br />
totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna<br />
uppgick till 380 177 324 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till<br />
387 159 072 kronor.<br />
Not 17 Förvaltade fonder <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Gustaf Werners fond 0,2 0,2 0,2<br />
Arvid Nedsjöns fond 0,1 0,1 0,1<br />
Sociala samfonden II och III 0,0 0,0 0,0<br />
Kommunalhusfonden 0,0 0,0 0,0<br />
Summa förvaltade fonder 0,4 0,4 0,4
Redovisningsmodell<br />
Fr o m 1998 regleras den <strong>kommun</strong>ala redovisningen genom Kommunal<br />
redovisningslag, KRL. Därtill regleras <strong>kommun</strong>ens redovisning<br />
genom god redovisningssed och rekommendationer från Rådet för<br />
<strong>kommun</strong>al redovisning.<br />
KRL stadgar bland annat att bokföring och redovisning skall fullgöras<br />
enligt god redovisningssed. Lagstiftningen kompletteras av rekommendationer<br />
från Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning samt<br />
Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet.<br />
I den löpande redovisningen och vid upprättande av <strong>årsredovisning</strong>en<br />
har lagen och rekommendationerna i allt väsentligt tillämpats,<br />
om inte annat anges i redovisningsprinciperna.<br />
Årsredovisningen skall enligt lagen redovisa resultat- och balansräkning<br />
samt finansieringsanalys. För <strong>kommun</strong>ens interna redovisning tillkommer<br />
även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall<br />
<strong>årsredovisning</strong>en även innehålla en s.k. sammanställd redovisning (koncernredovisning).<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Resultaträkningen redovisar resultat på tre olika nivåer. Den första<br />
nivån, verksamhetens resultat, visar vad <strong>kommun</strong>ens verksamhet kostar.<br />
Resultatet på den andra nivån, resultat efter skatteintäkter och finansnetto,<br />
beskriver resultatet sedan skatteintäkter samt ränteintäkter och<br />
räntekostnader ställts mot resultatet för verksamheten. Det tredje resultatet,<br />
visar resultatet efter att hänsyn tagits till extraordinära intäkter<br />
och kostnader. Med extraordinära poster avses större intäkter och kostnader<br />
som ligger utanför den normala verksamheten.<br />
Finansieringsanalysen ger upplysning om kassaflöde från löpande<br />
verksamhet, investeringar och finansiering. Ett positivt saldo på kassaflödet<br />
innebär en förstärkning av likviditeten. Kassaflödets saldo slutar<br />
med årets förändring av likvida medel.<br />
Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid en viss<br />
tidpunkt. Balansräkningen visar värdet av <strong>kommun</strong>ens tillgångar och<br />
hur dessa finansierats.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 17
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar<br />
18<br />
Förvaltningsberättelse<br />
I redovisningen följs ett antal övergripande principer. Dessa är:<br />
l Principen om pågående verksamhet<br />
l Principen om öppenhet<br />
l Försiktighetsprincipen och matchningsprincipen<br />
Principen om pågående verksamhet bestämmer hur redovisningen avgränsas<br />
i tiden. Principen om öppenhet anger att största möjliga öppenhet<br />
alltid eftersträvas. Försiktighetsprincipen anger hur värdering av<br />
ersättningar och anskaffningar ska ske.<br />
Anläggningstillgångar<br />
Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet<br />
(anskaffningskostnad minus eventuella investeringsbidrag)<br />
efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringar som aktiveras<br />
har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett halvt basbelopp<br />
(exkl. mervärdesskatt) och en livslängd på över tre år.<br />
De planenliga avskrivningstiderna är en bedömning av tillgångens<br />
nyttjandeperiod, efter viss vägledning av Kommunförbundets tidigare<br />
rekommendationer.<br />
Datorer och servrar 3-7 år<br />
Övriga maskiner och inventarier 5-20 år<br />
Bilar 5-10 år<br />
Verksamhetsfastigheter 10-33 år<br />
Fastigheter för affärsverksamhet 10-70 år<br />
Mark ingen avskrivning<br />
Avskrivning sker linjärt över tiden och påbörjas kalendermånaden<br />
efter det att tillgången tagits i bruk. För större investeringar beräknas<br />
kapitalkostnader från idrifttagandet av anläggningen. Samtliga tilläggsuppgifter<br />
avseende RKR 11:3 lämnas inte.<br />
Exploateringsfastigheter<br />
Investeringar i exploateringsområden redovisas som en omsättningstillgång.<br />
Vid försäljning resultatredovisas varje exploatering tillsammans<br />
med matchande kostnader. Utgifter för gator och andra tillgångar som<br />
ska kvarstå i <strong>kommun</strong>ens ägo aktiveras.<br />
Finansiella tillgångar och skulder<br />
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder har inte skett fullt ut<br />
enligt RKR 20. Samtliga tilläggsupplysningar enligt RKR 20 lämnas<br />
inte.<br />
Leasingavtal<br />
Tillgångar som leasas genom finansiella leasingavtal är klassificerade<br />
som operationell leasing, eftersom leasingavtalens avtalstid omfattar<br />
högst 3 år. Redovisning sker inte fullständigt enligt RKR 13:1.<br />
Pensioner<br />
Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den s.k. blandmodellen.<br />
Det innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som<br />
ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Intjänade pensioner från<br />
och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets avsättning<br />
för pensioner kostnadsbokförs över resultaträkningen. Avsättningens<br />
storlek baseras på KPAs beräkning, samtliga beräkningar är gjorda<br />
enligt RIPS07. Särskild löneskatt på pensioner är upptagen som en avsättning<br />
respektive ansvarsförbindelse.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Avvikelse sker från RKR 2:1, då det inte har gjorts någon särskild<br />
beräkning avseende särskild pensionsförpliktelse för förtroendevalda.<br />
Föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsavsättning<br />
saknas (KL 8:3a).<br />
Sammanställd redovisning<br />
Enligt lagen skall <strong>årsredovisning</strong>en innehålla en sammanställd redovisning.<br />
Kommunen tillämpar inte RKR 8:2 fullt ut. Exempelvis har inte<br />
justering gjorts för redovisningsprinciper.<br />
Upplupna löner<br />
Årets förändring av semesterlöneskuld, intjänad ferielön, okompenserad<br />
övertid kostnadsbokförs över resultaträkningen. Den totala skulden<br />
redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen.<br />
Upplupna löner avseende timlöner som intjänas i december <strong>2012</strong><br />
men utbetalas i januari 2013 belastar resultatet per 31 december <strong>2012</strong>.<br />
Lånekostnader<br />
Lånekostnader belastar resultatet det år då de uppkommer enligt huvudmetoden<br />
och har alltså inte inräknats i respektive tillgångs anskaffningsvärde.<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
Avvikelse sker från RKR 12:1 avseende redovisning av immateriella tillgångar,<br />
då immateriella tillgångar redovisas bland materiella tillgångar.<br />
Redovisning av intäkter<br />
Skatteintäkterna har periodiserats genom att <strong>kommun</strong>en i bokslutet per<br />
december <strong>2012</strong> har bokfört den korrigerade slutavräkningen för 2011<br />
och en preliminär slutavräkning för <strong>2012</strong>. Som grund har SKL:s prognos<br />
använts. Anslutningsavgifter avseende VA-verksamheten redovisas<br />
som verksamhetens intäkter och periodiseras på fem år, vilket innebär<br />
en avvikelse från RKR nr 18. Avgifter avseende äldreomsorg och barnomsorg<br />
faktureras månatligen, medan VA- och renhållningsavgifter faktureras<br />
kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att<br />
kostnader uppstår.<br />
Särredovisning av VA-verksamhet<br />
Den nya lagen om vattentjänster (2006:412) trädde i kraft 1 jan 2007<br />
och skärper kraven på den ekonomiska redovisningen. VA-verksam -<br />
heten redovisas med en egen resultat- och balansräkning, men ingår<br />
även i <strong>kommun</strong>koncernens totala redovisning.
Driftsredovisning <strong>2012</strong><br />
Investeringsprojekt <strong>2012</strong><br />
Nettokostnad<br />
Lekplats Bäckaparken -316<br />
Erikstorp gång- och cykelväg 445<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan F-6 -468<br />
Förskola Krokdal, kök och matsal, förskola Eriksgården -25 379<br />
Förskola Sörån ombyggnad -2 113<br />
Gruppboende LSS -1 968<br />
MSB-projektet 1 954<br />
Ny uppvärmning Örelundsskolan -2 507<br />
Personalsystem -2 330<br />
Årligt anslag reinvesteringar -1 049<br />
Årligt anslag IT -82<br />
Tyftet -728<br />
Allaktivtetshuset -1 195<br />
Hedeområdet 1 322<br />
Olsfors VA-ledning -5 004<br />
Övervakningssystem VA-verken -81<br />
Reinvesteringar VA-nät -1 479<br />
Övrigt -60<br />
Kommunstyrelsen -41 037<br />
Bollegården inredning -113<br />
Gruppboende LSS -464<br />
Överfallslarm IFO 0<br />
GPS Ecodriving -100<br />
Schemaläggningssystem -380<br />
Årligt anslag reinvesteringar -229<br />
Omsorgsnämnden -1 286<br />
Expansion förskola -555<br />
Inventarier ny matsal -1 103<br />
Köksutrustning nya förskolor -444<br />
Samlingsanslag -868<br />
Barn- och utbildningsnämnden -2 970<br />
Summa nämnder -45 294<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse<br />
Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto<br />
Kommunfullmäktige -1 860 -1 860 -1 555 -1 555 0 -305 -305<br />
Revisionen -716 -716 -729 -729 0 13 13<br />
Valnämnd -13 -13 -10 -10 0 -3 -3<br />
Överförmyndare 45 -573 -528 -622 -622 45 49 94<br />
Kommunstyrelse 53 370 -114 484 -61 114 47 568 -109 047 -61 479 5 802 -5 437 365<br />
Barn- & utbildningsnämnd 25 563 -215 073 -189 510 22 221 -209 838 -187 617 3 342 -5 235 -1 893<br />
Omsorgsnämnd 14 320 -127 906 -113 586 11 621 -125 880 -114 259 2 699 -2 026 673<br />
Byggnads- & miljönämnd -343 -343 -347 -347 0 4 4<br />
Totalt skattefinansierad verksamhet 93 298 -460 968 -367 670 81 410 -448 028 -366 618 11 888 -12 940 -1 052<br />
Driftsredovisningen redovisar ett underskott mot budget med -1 052 tkr.<br />
Resultatbudgetens totala utfall inklusive finansförvaltning avviker positivt mot budget med 3 207 tkr.<br />
Investeringsredovisning <strong>2012</strong><br />
Netto- Budget Avvikelse<br />
Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) kostnad<br />
Kommunstyrelse -41 037 -60 200 19 163<br />
Barn- & utbildningsnämnd -2 970 -3 300 330<br />
Omsorgsnämnd -1 286 -1 524 238<br />
Summa nämnder -45 294 -65 024 19 730<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 19
20<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Finansiell analys<br />
Modell för finansiell analys<br />
För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning används<br />
den s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra perspektiv; det<br />
finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt<br />
kontroll över den finansiella utvecklingen.<br />
Det finansiella resultatet<br />
Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, d v s att<br />
kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelse mot obalans sker,<br />
är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar<br />
och deras utveckling.<br />
Kapacitet<br />
Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap.<br />
Här redovisas vilken finansiell motståndskraft <strong>kommun</strong>en har<br />
på sikt.<br />
Riskförhållanden<br />
Med det tredje perspektivet avses hur <strong>kommun</strong>en är exponerad finansiellt.<br />
En god ekonomisk hushållning innefattar att <strong>kommun</strong>en i kort<br />
och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att<br />
möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtaganden och<br />
pensionsskuld.<br />
Kontroll<br />
Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella<br />
målsättningar och planer följs. En god följsamhet är uttryck för god<br />
ekonomisk hushållning.<br />
Sammanfattning<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>s resultat uppgick <strong>2012</strong> till 3,2 mkr. Kommunen<br />
hade för året budgeterat ett nollresultat. Resultatet innehåller en avsättning<br />
till år 2013 med 5,0 mkr som hanteras via resultatet. Hanterandet<br />
följer det budgetbeslut som togs av <strong>kommun</strong>fullmäktige i november<br />
<strong>2012</strong>. Exklusive denna avsättning uppgår alltså resultatet till 8,2 mkr.<br />
Detta resultat motsvarar 2,2 procent av <strong>kommun</strong>ens intäkter i form av<br />
skatter och statsbidrag. Kommunens finansiella mål anger att resultatet<br />
över tid skall motsvara 2,0 procent. Orsak till årets positiva resultat är<br />
dels ökade skatteintäkter (2,0 mkr) jämfört med budget men också en<br />
engångsintäkt avseende återbetalning av försäkringspremie för arbetsgruppsjukförsäkring<br />
(AGS-KL) med 5,4 mkr.<br />
Kommunens nämnder redovisar ett underskott med -1,1 mkr.<br />
Nettokostnadsutvecklingen <strong>2012</strong> uppgick till 1,6 procent medan<br />
intäkterna ökade med 3,6 procent. Soliditeten (inklusive ansvarförbindelse)<br />
var oförändrat svag med 2,3 procent. Nettoinvesteringar inklusive<br />
exploateringar uppgick till 45,3 mkr vilket underskred<br />
investeringsbudget (65,0 mkr) med 19,7 mkr.<br />
Resultat och kapacitet<br />
Intäkter och kostnader<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Nettokostnadsutveckling 1,6% 5,9% 3,3%<br />
Skatter & statsbidrag 3,6% 4,1% 4,6%<br />
För att åstadkomma en uthållig ekonomi måste <strong>kommun</strong>en över tid<br />
förmå anpassa nettokostnadsutvecklingen till intäkternas utveckling.<br />
<strong>2012</strong> ökade intäkterna, i form av skatter & statsbidrag, ökade med 3,6<br />
procent medan nettokostnaderna ökade med endast 1,6 procent. No-<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Utveckling nettokostnader – Skatteintäkter och statsbidrag<br />
mkr<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
tera att extrakostnader för avsättning med 5 mkr ej ingår i denna beräkning<br />
till följd av att dessa räknas som finansiella kostnader.<br />
Driftskostnadsandel<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Driftskostnadsandel 96,8% 99,6% 98,0%<br />
Driftskostnadsandel är ett nyckeltal som beskriver hur stor del av<br />
skatter och statsbidrag som verksamhetens nettokostnader tar i anspråk.<br />
Det ekonomiska utrymme som uppstår mellan driftskostnadsandelen<br />
och de totala intäkterna (skatter och statsbidrag) kan användas till<br />
amortering av lån, finansiering av investeringar eller sparande. Driftskostnadsandelen<br />
<strong>2012</strong> uppgick till 96,8 procent. För att driftkostnadsandelen<br />
<strong>2012</strong> skulle ligga i linje med det finansiella målet om ett<br />
resultat motsvarande 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter fick<br />
den maximalt uppgå till 96,9 procent.<br />
Driftkostnadsandel<br />
%<br />
100<br />
98<br />
96<br />
94<br />
2008<br />
2009<br />
Årets nettoinvesteringar<br />
2010<br />
2011<br />
Årets investeringar (inklusive exploateringar)<br />
Statsbidrag<br />
Skatteintäkter<br />
<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009<br />
2008<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Årets nettoinvesteringar (inklusive exploateringar) 45,3 81,8 21,2<br />
Nettoinvesteringarna (inklusive exploateringar) uppgick <strong>2012</strong> till<br />
45,3 mkr jämfört med budgeterade 65,0 mkr. Detta innebar en nedgång<br />
med 36,5 mkr jämfört med föregående år.<br />
Orsaken till detta är att flera större projekt inte kommit igång som<br />
planerat. Det gäller bland annat exploatering på Tyftet, Hedeberg och
Finansiell analys<br />
Årets nettoinvesteringar inkl exploateringar<br />
%<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0 <strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Getabrohult, lokal för brandvärnet i Töllsjö, järnvägsutredningen, gång<br />
& cykelväg på Erikstorp samt reinvesteringar i VA-nätet. Det rör sig<br />
huvudsakligen om tidsmässiga förskjutningar och ej förbrukade anslag<br />
som behöver ombudgeteras för genomförande under 2013.<br />
Förskola Krokdal, Kök och matsal <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>skolan samt<br />
förskola Eriksgården<br />
Tre stora byggprojekt som alla färdigställts och tagits i bruk under året.<br />
Sammantaget kan konstateras att lokalerna i allt väsentligt fungerar bra<br />
och är ändamålsenliga. Budget för projektet uppgick <strong>2012</strong> till 27 800<br />
tkr. Utgifterna uppgick <strong>2012</strong> till 26 500 tkr. Projektet har totalt blivit<br />
ca 2 100 tkr dyrare än budgeterat i huvudsak orsakat av ej budgeterad ljud<br />
& ljusanläggning samt att budgeten för projektet ej indexuppräknats.<br />
Gruppboende LSS<br />
Boendet blev i huvudsak färdigställt under 2011 och inflyttning påbörjades<br />
i april <strong>2012</strong> efter att vissa kompletterande åtgärder vidtagits. De<br />
kompletterande åtgärderna medförde att utgifterna uppgick <strong>2012</strong> till<br />
2 000 tkr att jämföra med budgeterade 450 tkr.<br />
Sörån, ombyggnad förskola<br />
Arbetet har färdigställts och byggnaderna har åter tagits i fullt bruk<br />
under året. Utgifterna uppgick till de budgeterade 2 100 tkr.<br />
Reinvesteringar <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Investeringar har inte genomförts i den omfattning som angavs i budget.<br />
Anslaget som är på 1 700 tkr är endast belastat med drygt 900 tkr.<br />
Orsaken är dels den restriktivitet iakttagits under året, dels hög arbetsbelastning<br />
och tidsbrist.<br />
It-investeringar<br />
Endast två servrar för totalt knappt 100 tkr har belastat anslaget. Anslaget<br />
uppgick till 1 000 tkr.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan åk f-6<br />
Utredningsarbetet har påbörjats och ett lokalbehovsprogram har överlämnats<br />
till den tillsatta styrgruppen för godkännande. Budget <strong>2012</strong><br />
uppgick till 1 000 tkr. Cirka 500 tkr har förbrukats i konsultarbete för<br />
framtagande av beslutsunderlag.<br />
Värme och ventilation, Örelundsskolan<br />
Arbetena omfattande utbyte av oljeeldning till värmepump och ny ventilation<br />
med värmeåtervinning har påbörjats och kommer att färdigställas<br />
under 2013. Budget <strong>2012</strong> uppgick till 3 000 tkr. Utgifterna<br />
stannade vid cirka 2 500 tkr.<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Personalsystem<br />
Investeringen är genomförd enligt plan. Budget <strong>2012</strong> uppgick till<br />
1 950 tkr och utgifterna har uppgått till 2 300 tkr. Budget för projektet<br />
uppgår till totalt 2 450 tkr. Det nya personal systemet togs i bruk i<br />
november.<br />
Investeringar barn- & utbildningsnämnden<br />
Barn- och utbildningsnämnden har för år <strong>2012</strong> tilldelats investeringsmedel<br />
med-3 300 tkr. Utfallet för årets investeringar är cirka -3 000 tkr.<br />
Samlingsanslaget (800 tkr) har förbrukats på bland annat ny modul i<br />
IT-systemet Procapita, IT-stöd till verksamheterna samt möbler och inventarier<br />
till grundskolor och förskolor. Utgifterna uppgick till knappt<br />
900 tkr. Köksutrustning till den nya matsalen hade en budget på 1 100<br />
tkr vilket också utgifterna uppgick till. Utrustning till köken i de nya<br />
förskolorna hade en budget på 700 tkr och utgifterna uppgick till cirka<br />
450 tkr.<br />
Anslaget ”Expansion förskola” (800 tkr) avsåg möbler och inventarier<br />
till de två nya förskolorna Eriksgården och Krokdal. Utgifterna<br />
uppgick till 550 tkr.<br />
Investeringar omsorgsnämnden<br />
Under <strong>2012</strong> har totalt 1 300 tkr förbrukats av omsorgsnämnden budget<br />
på 1 500 tkr. Av dessa har 400 tkr förbrukats på schemaläggningssystem<br />
(budget 500 tkr), cirka 500 tkr har använts för inredning av<br />
gruppboende LSS (budget 500 tkr), Förbrukningen av det årliga anslaget<br />
(cirka 200 tkr) avser hjälpmedel, möbler samt sängar Anslaget för<br />
Bollegårdens inredning (200 tkr) har utnyttjats med drygt 100 tkr. Anslag<br />
för GPS Echodriving (100 tkr) har förbrukats.<br />
GC-väg Erikstorp<br />
Arbetet är påbörjat under hösten men färdigställs våren 2013. Budget<br />
för <strong>2012</strong> uppgick till 1 500 tkr varav knappt 100 tkr förbrukades.<br />
Lekplats Bäckaparken<br />
Arbetet är påbörjat men färdigställs under våren 2013. Budget <strong>2012</strong><br />
uppgick till 600 tkr varav cirka 300 tkr förbrukades.<br />
VA-ledning Olsfors<br />
Ledningen har tagits i bruk under året och endast mindre kompletteringsarbeten<br />
återståt att utföra under 2013. Budget <strong>2012</strong> uppgick till<br />
2 500 tkr. Arbetet har varit extremt besvärligt med stora oförutsedda<br />
kostnader som följd. Årets utgifter för projektet uppgick till 5 000 tkr.<br />
Övervakningssystem VA-verken<br />
Arbetet pågår men är något försenat Budget uppgick <strong>2012</strong> till 500 tkr<br />
varav knappt 100 tkr förbrukades.<br />
Exploatering Hedeområdet<br />
Detaljplanen är klar men exploateringen ej påbörjad i avvaktan på besked<br />
från markägaren om hur och när arbetena skall påbörjas. Budget<br />
uppgick <strong>2012</strong> till 500 tkr medan utgifterna uppgick till 1 300 tkr.<br />
Exploatering Getabrohult<br />
Planavtal för området Getabrohult är inte påskrivet vilket medför att<br />
anslaget (500 tkr) ej har förbrukats under året.<br />
Exploatering Allaktivitetshus<br />
Arbetena är klara genom att bullerplank satts upp vid Krafthuset. Projektet<br />
har blivit dyrare än beräknat på grund av ej budgeterade kostnader<br />
för plantering och belysning. Budget uppgick <strong>2012</strong> till 900 tkr<br />
medan utgifterna uppgick till 1 200 tkr.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
21
22<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Finansiell analys<br />
Exploatering Tyftet<br />
Arbetena för etapp 1 har påbörjats under hösten <strong>2012</strong> och kommer att<br />
färdigställas under 2013. Budget uppgick <strong>2012</strong> till 9 500 tkr varav<br />
cirka 700 tkr förbrukades.<br />
Årligt anslag plankostnader<br />
Anslaget på 500 tkr har förbrukats. De projekt som genomförts är:<br />
Skattegården, Hedeberg, Hedebergs park, Fjälla, Malmgården och Bergadalen.<br />
Brandvärn garage Töllsjö<br />
Ett förslag till nytt garage har översänts till Räddningstjänsten, vilken är<br />
hyresgäst, för samverkan, beslut och beställning. Beslut från hyresgästen<br />
om godkännande av utformning och kostnad saknas varför projektet ej<br />
har påbörjats.<br />
Självfinansiering av investeringar<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Självfinansieringsgrad 33,2% 18,9% 87,0%<br />
Den s.k. självfinansieringsgraden åskådliggör hur stor andel av investeringarna<br />
inkl exploateringar som finansierats av egna medel. Egna<br />
medel brukar i dessa sammanhang benämnas ”investeringsutrymme”<br />
och består i summan av resultat, avsättningar samt avskrivningar. Om<br />
investeringarna ryms inom investeringsutrymmet uppgår självfinansieringsgraden<br />
till minst 100 procent. Självfinansierade investeringar är att<br />
eftersträva då <strong>kommun</strong>en i sådant fall inte behöver finansiera dessa<br />
med lån eller tära på likviditeten.<br />
Självfinansiering av investeringar<br />
%<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
I likhet med föregående år har årets investeringsvolym varit betydligt<br />
större än investeringsutrymmet. Det har resulterat i att <strong>2012</strong>-års investeringar<br />
till stor del har lånefinansierats. Självfinansieringsgraden<br />
uppgick till 33,2 procent. Detta innebär att endast en tredjedel av genomförda<br />
investeringar finansierades med egna medel.<br />
Årets resultat<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Årets resultat (mkr) 3,2 1,5 6,0<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>s resultat uppgick <strong>2012</strong> till 3,2 mkr. Detta skall<br />
jämföras med ett budgeterat nollresultat. Resultatet motsvarar 0,9 procent<br />
av <strong>kommun</strong>ens intäkter i form av skatter och statsbidrag. Kommunens<br />
finansiella mål anger att resultatet över tid skall motsvara 2,0<br />
procent.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Årets resultat<br />
mkr<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Investeringsutrymme och investeringar<br />
Eget kapital<br />
mkr<br />
160<br />
155<br />
150<br />
145<br />
140<br />
135<br />
130<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
mkr<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
Investeringar<br />
30<br />
20<br />
10<br />
Investeringsutrymme<br />
0 <strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Resultatet rymmer kostnader till följd av avsättning till 2013.<br />
Denna avsättning uppgår till 5,0 mkr. Denna avsättning exkluderad<br />
uppgår resultatet till 8,2 mkr vilket motsvarar 2,2 procent av intäkter i<br />
form av skatter och generella statsbidrag. Bakgrund till det positiva resultatet<br />
är dels ökade skatteintäkter jämfört med budget (2,1 mkr) dels<br />
återbetalning av försäkringspremier (5,4 mkr) från Avtalsgruppsjukförsäkring<br />
(AGS-KL).<br />
Resultatet <strong>2012</strong> (3,2 mkr) ligger på en något högre nivå än föregående<br />
år (1,5 mkr) men ligger fortsatt under <strong>kommun</strong>ens finansiella mål<br />
angivna nivån på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag.<br />
Resultatet (3,2 mkr) förs till det egna kapitalet som därmed ökar<br />
med drygt 2,0 procent och är tillräckligt för att inflationsskydda det<br />
egna kapitalet (KPI 0,9 procent).
Finansiell analys<br />
Balanskravet<br />
Vid avstämning gentemot balanskravet avseende <strong>2012</strong>-års resultat skall<br />
inga poster avräknas. Balanskravet uppfylls.<br />
Soliditet<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Soliditet 38,6% 44,6% 56,0%<br />
Soliditet<br />
%<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Soliditeten försvagades ytterligare <strong>2012</strong> med 6,0 procentenheter till<br />
38,6 procent. Utvecklingen orsakas av kraftigt ökade anläggningstillgångar<br />
till följd av genomförda investeringar samtidigt som det egna kapitalet<br />
byggs på med endast 3,2 mkr (årets resultat). Den försvagade<br />
soliditeten strider mot <strong>kommun</strong>ens finansiella mål som anger att soliditeten<br />
långsiktigt skall förbättras.<br />
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Soliditet inkl ansvarsförbindelse 2,3% 2,3% 6,2%<br />
Detta mått tas fram genom att det egna kapitalet minskas med värdet<br />
på den s.k. ansvarsförbindelsen. På så sätt minskas det egna kapitalet<br />
och som en följd av detta soliditeten avsevärt. Kommunens soliditet<br />
inklusive de pensionsåtaganden (ansvarsförbindelsen) som ej tagits upp<br />
som skuld i balansräkningen uppgår även <strong>2012</strong> till 2,3 procent. Den är<br />
därmed oförändrad jämfört med 2011. Utvecklingen strider mot <strong>kommun</strong>ens<br />
finansiella mål som anger att soliditeten långsiktigt skall förbättras.<br />
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse<br />
%<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Risk och kontroll<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Likviditet<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Likvida medel mkr 46,9 9,2 21,8<br />
Kassalikviditet 111,8% 69,6% 66,7%<br />
Rörelsekapital mkr 26,6 -1,3 0,8<br />
Kommunens likviditet ökade med 37,7 mkr under året. Den kraftiga<br />
utvecklingen från 9,2 mkr till 46,9 mkr, har ett flertal orsaker.<br />
Kassalikviditet<br />
%<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Likvida medel<br />
mkr<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Kommunens likviditet var under årets inledande månader svag.<br />
Detta i kombination med att beslutad investeringsbudget uppgick till<br />
65 mkr ledde till att lån upptogs redan i april månad med 45 mkr. Av<br />
planerade investeringar kom sedan motsvarande 45 mkr att genomföras.<br />
Av investeringarna kunde sedermera cirka 21 mkr genomföras med<br />
egna medel (avskrivningar samt resultat före avsättning). Detta medförde<br />
att de lånade medlen kom att förstärka likviden med cirka 24<br />
mkr. Återbetalning av försäkringspremier från Avtalsgruppsjukförsäkring<br />
(AGS-KL) förstärkte likviditeten ytterligare med 5,4 mkr.<br />
Kassalikviditet är summan av likviditet och kortfristiga fordringar<br />
dividerat med kortfristiga skulder. Måttet beskriver <strong>kommun</strong>ens kortfristiga<br />
betalningsberedskap.<br />
De kortfristiga fordringarna minskade något (-1,1 mkr) samtidigt<br />
som de kortfristiga skulderna ökade markant (8,32 mkr). Detta kombinerat<br />
med övriga likvidpåverkan som beskrivits ovan ledde till att kassalikviditeten<br />
ökade med 42,9 procentenheter till 111,8 procent.<br />
Kommunen hade 2010 för första gången under 2000-talet ett positivt<br />
rörelsekapital. Detta försämrades något 2011 då rörelsekapitalet<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 23
24<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Finansiell analys<br />
Finansiella nettotillgångar<br />
0<br />
20<br />
40<br />
60<br />
80<br />
100<br />
120<br />
mkr<br />
kom att uppgå till -1,3 mkr. Omsättningstillgångarna ökade <strong>2012</strong> med<br />
36,1 mkr samtidigt som de kortfristiga skulderna ökade med 8,2 mkr.<br />
Följden av detta blev att rörelsekapitalet förbättrades med 27,9 mkr till<br />
26,6 mkr.<br />
Finansiella nettotillgångar och nettolåneskuld<br />
Måttet finansiella nettotillgångar uttrycker <strong>kommun</strong>ens betalningsstyrka<br />
på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna försvagades huvudsak -<br />
ligen till följd av ökade skulder med -52,7 mkr.<br />
Nettolåneskulden beskriver nettot av <strong>kommun</strong>ens skulder och likvida<br />
medel. Effekten av ökande likviditet samtidigt som de långfristiga skuld -<br />
erna blev att nettolåneskulden ökade med -6,8 mkr till -110,1 mkr <strong>2012</strong>.<br />
Nettolåneskuld<br />
0<br />
20<br />
40<br />
60<br />
80<br />
100<br />
120<br />
mkr<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Borgensåtaganden<br />
mkr <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Borgensåtagande mkr 178,4 171,4 164,8<br />
Borgensåtagande per invånare, tkr 21,0 20,5 19,7<br />
Borgensåtagande rikssnitt, tkr 20,5 20,6<br />
Kommunens borgensåtagande avser till största delen Bostadsstiftelsen<br />
Bollebo (167 mkr). Vidare finns borgensåtaganden för bostads -<br />
krediter (0,4 mkr), föräldrakooperativet Gadden (2,9 mkr) samt<br />
föreningar (8,2 mkr). Under året ökade <strong>kommun</strong>ens åtaganden med<br />
7,0 mkr avseende Bollebo. Kommunens åtaganden uppgår till totalt<br />
178,4 mkr <strong>2012</strong>.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Pensionsåtagande<br />
mkr <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Ansvarsförbindelse 149,5 147,6 137,1<br />
Avsättning 17,2 15,2 14,2<br />
Total pensionsskuld inkl löneskatt 166,7 162,7 151,3<br />
I den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen (KRL 5 kap 4§) anges att pensionsåtaganden<br />
före 1998 skall redovisas som en ansvarsförbindelse<br />
inom linjen. Pensionsförmåner intjänade efter 1997 skall redovisas som<br />
kostnader i resultaträkningen och skuldföras i balansräkningen. Utbetalning<br />
av pension intjänad såväl före som efter 1998 skall redovisas<br />
som en kostnad.<br />
Nettot mellan det totala pensionsåtagandet och de medel som <strong>kommun</strong>en<br />
placerat för framtida pensionsutbetalningar benämns återlånade<br />
medel.<br />
Långfristiga skulder<br />
mkr<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0 <strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Kommunen minskade <strong>2012</strong> mängden placerade medel med -2,0<br />
mkr till 9,0 mkr. Orsak till detta var att ett antal placeringar förfallit<br />
under året och ej hunnit återplaceras. Detta beräknas ske under våren<br />
2013. Ambitionen är fortsatt att placeringarna storleksmässigt skall<br />
matcha pensionsavsättningen fr o m 1998. Hanteringen medförde att<br />
summan återlånade medel ökade mellan 2011 och <strong>2012</strong>.<br />
Pensionsåtagande<br />
mkr<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Avsättning<br />
Ansvarsförbindelse Borås<br />
Ansvarsförbindelse<br />
0 <strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008
Finansiell analys<br />
Återlånade medel<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
I Balansräkning<br />
Borås Stad 4,5 4,5 4,6<br />
Pensioner fr.o.m. 1998 12,7 10,6 9,5<br />
Avsatt till pensioner 17,2 15,2 14,2<br />
Utanför Balansräkning<br />
Ansvarsförbindelse 149,5 147,6 137,1<br />
Totalt pensionsförpliktelse 166,7 162,7 151,3<br />
Placerade medel 9,0 11,0 10,0<br />
Återlånade medel 157,7 151,7 141,3<br />
Marknadsvärdet på de placeringar som anges ovan uppgick <strong>2012</strong>-12-31 till cirka 5 700 tkr. Placeringarna<br />
utgörs av aktieindexobligationer, valutaobligation och indexobligation räntor. Samtliga<br />
produkter är kapitalskyddade vilket innebär att <strong>kommun</strong>en vid förfallodag erhåller minst placerat<br />
belopp. Ingen av placeringarna har gett avkastning under året.<br />
De medel som avsatts i balansräkningen minskade med -2,0 mkr<br />
mellan åren. Avsättningen som avser pensioner intjänade under tiden i<br />
Borås <strong>kommun</strong> var oförändrad mellan åren. Inga särskilda pensionsförmåner<br />
förekommer inom <strong>kommun</strong>en. Inga överskottsmedel har redovisats<br />
under <strong>2012</strong>.Placerade medel har tagits upp till anskaffningsvärdet.<br />
Samtliga placeringar är kapitalskyddade i enlighet med <strong>kommun</strong>ens<br />
föreskrifter om medelsförvaltning.<br />
En försäkringslösning enligt KAP-KL infördes 2009. Den uppgick<br />
<strong>2012</strong>-1231 till 5 558 tkr exkl löneskatt.<br />
Prognossäkerhet<br />
Nämnd Delår aug Bokslut Avvikelse<br />
Kommunfullmäktige 0,0 -0,2 -0,2<br />
Kommunstyrelse 0,0 0,4 0,4<br />
Barn- och utbildningsnämnd -1,6 -1,9 -0,3<br />
Omsorgsnämnd 0,0 0,7 0,7<br />
Bygg och miljönämnd 0,0 0,0 0,0<br />
Summa nämnder -1,6 -1,1 0,5<br />
Finansförvaltning (inkl räntenetto) 7,6 7,2 -0,4<br />
Skatter & statsbidrag 4,0 2,1 -1,9<br />
Resultat 10,0 8,2* -1,8<br />
* Resultat före avsättning<br />
Ett mått på hur väl ekonomistyrningen i <strong>kommun</strong>en fungerar är<br />
prognossäkerheten. En god prognossäkerhet ger styrelsen/nämnden<br />
möjlighet att under året, om nödvändigt genomföra åtgärder för att<br />
uppnå nollresultat.<br />
Ovan jämförs prognoserna i <strong>kommun</strong>ens delårsrapport per augusti<br />
med det slutliga utfallet för året.<br />
Totalt för <strong>kommun</strong>en avviker prognosen som gjordes i delårsrapport<br />
2 (augusti) med 1,8 mkr från bokslut. Detta är att betrakta som en<br />
liten avvikelse.<br />
Orsak till det försämrade utfallet jämfört med augustiprognos beror<br />
framför allt på en nedjusterad skatteavräkning i december månads intäktsprognos<br />
från SKL. Jämfört med prognos i augusti var justeringen<br />
-2,0 mkr.<br />
Kommunstyrelsens resultat avviker i liten omfattning (0,4 mkr) från<br />
vad som prognostiserades i delårsbokslut augusti. Orsak till detta var<br />
bland annat lägre kostnader för bostadsanpassning än prognostiserat.<br />
Resultatprognoser <strong>2012</strong><br />
mkr<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Februari april maj augusti oktober december<br />
Även barn- och utbildningsnämndens resultat avviker i liten mån<br />
från augustibokslutets prognos. Avvikelsen uppgår till -0,3 mkr. Orsak<br />
till försämringen jämfört med prognos är ökad volym vuxenutbildning.<br />
Omsorgsnämnden redovisar ett överskott med 0,6 mkr i bokslut att<br />
jämföra med prognostiserat nollresultat i delårsrapport augusti. Orsak<br />
till förbättringen är bland annat överskott inom verksamheten för funktionsnedsatta<br />
(LSS). Detta orsakades av försenad driftstart för grupp -<br />
boendet.<br />
Finansiella mål och måluppfyllelse<br />
I budget <strong>2012</strong> fastställde Kommunfullmäktige två finansiella mål.<br />
Det första är ett resultatmål som anger att det ekonomiska resultatet<br />
över tid skall motsvara 2,0 procent av intäkterna från skatteintäkter och<br />
statsbidrag.<br />
Årets resultat (3,2 mkr) motsvarar 0,9 procent av intäkterna i form<br />
av skatter och statsbidrag och är därmed inte i närheten av den önskade<br />
långsiktiga nivån. Målet har ej uppnåtts under planperioden 2010-<br />
<strong>2012</strong> (1,0 procent).<br />
Kommunens andra finansiella mål är ett mål för <strong>kommun</strong>ens soliditet.<br />
Målet anger att <strong>kommun</strong>ens soliditet långsiktigt skall förbättras.<br />
I bokslut <strong>2012</strong> uppgår soliditeten till 38,6 procent vilket är en försämring<br />
med 6,1 procentenheter jämfört med föregående år. Vid planperiodens<br />
början var den ingående soliditeten 53,2 procent. Således har<br />
det finansiella målet ej uppnåtts för planperioden.<br />
T o m år 2010 hade <strong>kommun</strong>en ett finansiellt mål om egenfinansierade<br />
investeringar (exkl. exploateringar och avgiftsfinansierad verksamheter).<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> är inne i en period av stora investeringar<br />
och under denna period förväntas investeringsutrymmet dvs. de egna<br />
medel som finns att tillgå för finansiering ej att vara tillräckliga. Således<br />
sker finansieringen av de förestående investeringarna till stor del genom<br />
upptagande av lån. Mot bakgrund av detta har de två senaste åren ej<br />
formulerats något mål kring grad av egen finansiering av investeringar<br />
eller lånevolym i budget.<br />
Verksamhet som bedrivs i form av <strong>kommun</strong>alförbund<br />
Verksamhet avseende räddningstjänst bedrivs i <strong>kommun</strong>alförbundet<br />
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong><br />
är medlem i förbundet och betalar årligen ett bidrag vilket 2013 uppgick<br />
till 7,0 mkr.<br />
Kommunen är medlem i Sjuhärads samordningsförbund. Årligen<br />
betalas avgift till förbundet vilken <strong>2012</strong> uppgick till 0,15 mkr.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
25
26<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Finansiell analys<br />
Ramjusteringar nämnder <strong>2012</strong><br />
Justering Justering Justering<br />
Nämnd/Styrelse Budget Justering attr mot mot oförd Budget<br />
Belopp i tkr KF dec-11 nämnder arbetspl finansförv budget 31-dec<br />
Kommunfullmäktige -955 -600 -1 555<br />
Revisionen -729 -729<br />
Valnämnd -10 -10<br />
Överförmyndare -622 -622<br />
Kommunstyrelse -61 591 579 -600 133 -61 479<br />
Barn- & utbildningsnämnd -184 917 -663 -1 133 -904 -187 617<br />
Omsorgsnämnd -109 149 84 -405 -4 789 -114 259<br />
Byggnads- & miljönämnd -347 -347<br />
Totalt -358 321 0 -600 -1 538 -6 160 -366 619<br />
It-verksamhet till stöd för <strong>kommun</strong>ens verksamheter är organiserad<br />
i gemensam It-nämnd med Härryda <strong>kommun</strong>. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong><br />
betalade <strong>2012</strong> cirka 6,1 mkr för dessa tjänster.<br />
Under året har KF/KS beslutat om justering av nämndernas ramar.<br />
Medel för ”attraktiv arbetsplats” har fördelats till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
(personalavdelningen) med 600 tkr. Övriga justeringar har gjorts mellan<br />
nämnder 663 tkr, mot ”ofördelad budget” (6 070 tkr) eller mot finansförvaltningen<br />
(1 538 tkr). Justeringarna beskrivs nedan:<br />
Kommunstyrelsen:<br />
Från <strong>kommun</strong>styrelsen fördes 579 tkr avseende medel för hyra (avskrivningar)<br />
nya lokaler förskola, skola samt gruppboende LSS. Vidare<br />
fördes 133 tkr till följd av sänkt personalomkostnadspålägg från styrelsen<br />
till ofördelad budget.<br />
Barn- och utbildningsnämnden:<br />
Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad budget”<br />
avseende ökad volym förskola (– 200 tkr), fritidshem, förskoleklass<br />
& grundskola (– 1 077 tkr), prisökningar inom gymnasieverksamheten<br />
(– 1 800 tkr). Från nämnden fördes medel för minskad volym elever i<br />
gymnasiet (1 773 tkr). Från nämnden fördes medel avseende sänkt personalomkostnadspålägg<br />
med 400 tkr. Totalt uppgick regleringen mot<br />
ofördelad budget till -904 tkr.<br />
Från andra nämnder erhöll man – 357 tkr från omsorgsnämnden<br />
avseende hyra för Bollegårdens C-hus samt – 305 tkr från <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
avseende avskrivningar på nya lokaler.<br />
Från finansförvaltningen erhöll nämnden – 1 133 tkr avseende hyra<br />
(internränta) för nya lokaler.<br />
Omsorgsnämnden:<br />
Medel fördes från omsorgsnämnden till barn- och utbildningsnämnden<br />
avseende hyra för Bollegårdens C-hus med 357 tkr. Medel fördes till<br />
nämnden från <strong>kommun</strong>styrelsen – 273 tkr avseende hyra (avskrivningar)<br />
på gruppboende LSS.<br />
Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad<br />
budget” med – 4 699 tkr. Dessa medel avsåg: Drift av gruppboende<br />
– 3 049 tkr, avskrivningar gruppboende – 66 tkr, hyra Bollegården<br />
–1 052 tkr, projekt ”rätt till heltid” – 460 tkr, skolavslutning ”School´s<br />
out” – 200 tkr samt matleveranser boende Bollegården – 100 tkr. Till<br />
ofördelad budget fördes 228 tkr avseende sänkt personalomkostnads -<br />
pålägg.<br />
Nämnden tillförs i bokslut 90 tkr i utökad budgetram avseende<br />
nattlig tillsyn på Bollegården.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Ekonomichefens avslutande kommentar<br />
Kommunen uppnådde <strong>2012</strong> ett positivt resultat med 3,2 mkr. Orsaker<br />
till det positiva resultatet är dels en engångsintäkt avseende återbetalning<br />
av försäkringspremie för arbetsgruppsjukförsäkring (AGS-KL)<br />
med 5,4 mkr dels ökade skatteintäkter med 2,0 mkr.<br />
Nämnderna redovisade underskott med sammanlagt -1,1 mkr varav<br />
barn- och utbildningsnämnden ensamt stod för -1,9 mkr. Kommunfullmäktige<br />
beslutade i samband med budgetbeslut 2013 i juni månad<br />
att genom en avsättning föra 5,0 mkr från <strong>2012</strong> till 2013. På så sätt<br />
kom det ursprungliga resultatet för <strong>2012</strong> på 8,2 mkr att minska till<br />
3,2 mkr.<br />
Kommunens investeringsvolym minskade något jämfört med föregående<br />
år och uppgick till 45,3 mkr inklusive exploateringar. Detta är<br />
historiskt sett en mycket hög nivå för <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
För att finansiera planerade investeringar, som uppgick till 65,0<br />
mkr, upptogs lån med 45 mkr under året. Då investeringarna inte kom<br />
att uppgå till den budgeterade nivån, skatteintäkterna förstärktes jämfört<br />
med budget samt <strong>kommun</strong>en erhöll engångsintäkter förstärktes<br />
likviditeten kraftigt under året. Detta kan medföra att <strong>kommun</strong>en<br />
under 2013 inte behöver uppta nya lån för att finansiera investeringar.<br />
Kombinationen av svagt resultat och stora lånefinansierade investeringar,<br />
och därav ökande tillgångar medför en fortsatt försämrad finansiell<br />
ställning. De mått som avser att beskriva <strong>kommun</strong>ens finansiella<br />
ställning visar tydligt på detta. Detta gäller soliditeten, både med och<br />
utan samtliga pensionsåtaganden, nettolåneskuld samt finansiella nettotillgångar.<br />
Under året har obudgeterade volymökningar förekommit i liten utsträckning.<br />
Barn- och utbildningsnämnden kompenserades för ökade<br />
volymer inom förskoleklass, fritidshem och grundskola med 1,3 mkr ur<br />
ofördelad budget. Omsorgsnämnden tilldelades 0,1 mkr för utökad<br />
nattlig tillsyn på Bollegården.<br />
De utmaningar som <strong>kommun</strong>en står inför är i huvudsak de som beskrivits<br />
i föregående års <strong>årsredovisning</strong> samt i ett flertal av de senaste<br />
årens planeringsdokument. De utgörs bl a av att skatteunderlaget under<br />
de närmaste åren inte växer i en takt som motsvarar kostnadsutveckling<br />
för löner, material och tjänster samt behovsökningar.<br />
Den enskilt största utmaningen består i att finansiera driftskonsekvenser<br />
av pågående och planerade investeringar. Då <strong>kommun</strong>ens egna<br />
medel för investeringar uppgår till drygt 20 mkr per år löses finansieringen<br />
av investeringar i stor omfattning genom upptagande av lån.<br />
Följden blir att <strong>kommun</strong>ens kostnader för avskrivning samt ränta ökar
Finansiell analys<br />
betydligt från år till år. Detta innebär att det ekonomiska utrymmet för<br />
bedrivande av verksamhet minskar på ett kännbart sätt. Till detta kommer<br />
att <strong>kommun</strong>en inom ett fåtal år behöver inleda amorteringar på<br />
tagna lån. Detta kommer att medföra ytterligare påfrestning för <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomi. 2011 uppgick låneskulden per invånare i <strong>kommun</strong>en<br />
till 13 tkr. Snittet för regionen var 12 tkr per inv och i riket 15 tkr.<br />
Med nuvarande investeringsplaner riskerar den att 2015 uppgå till 30<br />
tkr/inv. Vid en total låneskuld på cirka 200 mkr 2015 betyder en ränteökning<br />
med en procent ökade kostnader för <strong>kommun</strong>en med drygt<br />
2mkr.<br />
Den situation som <strong>kommun</strong>en befinner sig i med stora genomförda<br />
investeringar och fortsatt omfattande investeringsplaner är till del en<br />
följd av mångåriga underhållsbrister. För att hantera en framtida befolkningsmässig<br />
tillväxt i linje med <strong>kommun</strong>ens vision kommer ytterligare<br />
investeringar att krävas.<br />
Det vore det klokt att i arbetet med budget 2014-2016 göra en åtstramning<br />
avseende <strong>kommun</strong>ens investeringsplaner. Genom att iaktta<br />
återhållsamhet under ett antal år kan utrymme skapas för framtida<br />
större investeringsprojekt.<br />
Det budgeterade resultatet 2013 uppgår till 1,2 mkr att jämföra<br />
med 7,7 mkr (2 procent av skatter och statsbidrag) som är den resultatnivå<br />
som anges i <strong>kommun</strong>ens finansiella mål.<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Den intäktsprognos för 2013 som SKL presenterade i februari visar<br />
på att skatte- och statsbidragsintäkter förväntas underskrida budget<br />
med -0,7 mkr. Orsak till detta är främst att antalet invånare överskattats<br />
i budgetbeslutet. Prognosen i årets första uppföljningsrapport<br />
(februari) pekar mot ett resultat mellan noll och 1,0 mkr för <strong>kommun</strong>en<br />
2013.<br />
Den länge emotsedda förändringen av den <strong>kommun</strong>ala kostnadsutjämningen<br />
ser, efter besked från regeringen, ut att kunna genomföras<br />
inför 2014. För <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> del skulle förändringen, enligt de beräkningsunderlag<br />
som offentliggjorts, medföra en sänkt avgift till systemet<br />
med cirka 16,0 mkr. Förändringen påverkar det ekonomiska utrymmet<br />
för att bedriva <strong>kommun</strong>al verksamhet på ett kännbart sätt.<br />
Kommunen står inför en situation som delas av flertalet tillväxt<strong>kommun</strong>er.<br />
Det angenäma förhållandet att antalet invånare ökar medför<br />
ökade krav på den <strong>kommun</strong>ala servicens omfattning och kvalitet.<br />
Tillväxt<strong>kommun</strong>er dras ofta med en finansiellt ansträngd situation och<br />
i <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> fall kommer den att vara under en period av år. I en ekonomi<br />
med krympande marginaler är det viktigt att vara medveten om<br />
på vilket sätt och till vilken kostnad den <strong>kommun</strong>ala verksamheten bedrivs.<br />
Med detta som utgångspunkt kan politiska prioriteringar göras<br />
och effektiviseringskrav fördelas. Budgetföljsamhet och goda ekonomiska<br />
resultat kommer krävas under en följd av år.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 27
Sjukfrånvaro över tid 1997-2011<br />
28<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Personalredovisning<br />
Målsättning och strategi<br />
Kommunens arbetsgivarpolitik ska utformas så att de politiska målen<br />
uppnås. Ytterst ansvarig för såväl verksamhet som organisation och personal<br />
är de förtroendevalda. För att kunna bedriva en bra verksamhet<br />
krävs att <strong>kommun</strong>en uppfattas som en attraktiv och konkurrenskraftig<br />
arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla, behålla och belöna kompetenta<br />
medarbetare. Det arbetsgivarpolitiska program som antogs av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige 2006 ligger till grund för strategiskt övergripande<br />
personalfrågor inom områdena ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning,<br />
mångfald och jämställdhet, lön, arbetsmiljö och hälsa.<br />
Under året har arbetet med strategisk kompetensförsörjning varit ett<br />
prioriterat området, därtill har arbetet med jämställdhetsfrågor fortsatt<br />
under <strong>2012</strong>.<br />
Ledarskap<br />
Under våren <strong>2012</strong> genomfördes en utbildning i grundläggande arbetsmiljöarbete<br />
och en internutbildning för <strong>kommun</strong>ens chefer i arbetsrätt.<br />
Forat för chefsinformation gjordes under <strong>2012</strong> om för att främja dialog,<br />
utveckling och möten över förvaltningsgränserna. De två chefer<br />
som under 2011 påbörjade utbildning inom toppledarprogrammet avslutade<br />
denna utbildning under <strong>2012</strong>.<br />
Under <strong>2012</strong> har nyanställda chefer erbjudits handledning under sin<br />
första tid. I uppföljande samtal framkommer det att handledningen har<br />
varit utvecklande för cheferna i sina yrkesroller.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> deltar sedan hösten 2009 i ett mentors- och<br />
adeptprogram. Under <strong>2012</strong> har fyra chefer deltagit, två som adept och<br />
två som mentor. De chefer som deltar från <strong>Bollebygd</strong> har i programmet<br />
utbyte med chefer från <strong>kommun</strong>al såväl som statlig sektor vilket<br />
ger möjlighet till samverkan och kunskapsinhämtning över organisationsgränser.<br />
Kompetensförsörjning<br />
Under året rekryterades totalt 48 personer till lediga tillsvidaretjänster i<br />
<strong>kommun</strong>en. Av dessa var 36 kvinnor och 12 män. Av de medarbetare<br />
som tillsvidareanställdes under året återfinns 21 på barn- och utbildningsförvaltningen,<br />
16 på omsorgsförvaltningen och 11 på <strong>kommun</strong> -<br />
styrelse-förvaltningen. Två chefer rekryterades under året, en förskolechef<br />
och en teknisk chef .<br />
Svårigheter att hitta efterfrågad kompetens har funnits vad gäller<br />
specialpedagoger med lärarbehörighet, fritidspedagoger, sjuksköterskor,<br />
skolsköterska, plan- och byggchef samt bygglovsarkitekt. Habiliterings-<br />
%<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
personal som behärskar såväl teckenspråk som talad svenska har också<br />
visat sig vara en svårrekryterad yrkesgrupp.<br />
Pensionspolicy<br />
I syfte att attrahera och behålla kompetent personal samt att öka möjligheterna<br />
till ett långsiktigt hållbart arbetsliv antogs en pensionspolicy<br />
under våren 2008. Äldre anställda har möjlighet att minska sin arbetstid<br />
med bibehållen tjänstepension enligt 80-90-100-modellen. Den anställde<br />
ska ha uppnått 61 års ålder och ha minst tio års<br />
sammanhängande anställningstid i <strong>kommun</strong>en i direkt anslutning till<br />
arbetstidsminskningen. Möjligheten erbjuds tillsvidareanställda som arbetar<br />
heltid eller deltid. Den heltidsanställde tillåts minska sin arbetstid<br />
från 100 till 80 procent. Lönen betalas ut med 90 procent och det fortsatta<br />
tjänstepensionsintjänandet behålls oförändrat. För deltidsanställda<br />
minskas arbetstiden med 20 procent, lönen med 10 procent och det<br />
fortsatta tjänstepensionsintjänandet behålls på deltidsnivån före arbetstidsminskningen.<br />
Arbetstiden efter arbetstidsminskningen måste vara<br />
minst 50 procent.<br />
Under <strong>2012</strong> omfattades 15 medarbetare av modellen, vilket är en<br />
person färre än under föregående år. Den sista december <strong>2012</strong> omfattades<br />
tio personer av modellen, då fem medarbetare under <strong>2012</strong> avgått<br />
med pension.<br />
Mångfald och jämställdhetsarbete<br />
<strong>2012</strong> var sista året för <strong>kommun</strong>ens jämställdhetsplan och under slutet<br />
av året påbörjades processen med att följa upp jämställdhetsplanen och<br />
arbetet med att ta fram en ny plan för 2013-2015 påbörjades.<br />
Hållbar jämställdhet<br />
Utbildningen inom ”gender budgeting”, som var en fortsättning på<br />
programmet Hållbar Jämställdhet, avslutades under början på <strong>2012</strong>.<br />
I arbetet med framtagandet av ny modell för styrning och ledning har<br />
det bestämts att delar av gender budgeting kommer att läggas in som<br />
en del i verksamhetsuppföljningen för att sedan användas i verksamhetsplaneringsprocessen.<br />
Lön<br />
Enligt de centrala löneavtalen ska ny lön gälla från och med 1 april.<br />
Årets löneöversyn motsvarade löneökningar med 3,7 procent. Den<br />
uppföljande lönekartläggningen som påbörjades under 2011 kunde<br />
inte slutföras under <strong>2012</strong> eftersom löneavtalsrörelsen drog ut på tiden.<br />
Lönekartläggningen kommer att slutföras i början på 2013.<br />
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
<strong>2012</strong>
Personalredovisning<br />
Sjukfrånvaro per kön och förvaltning i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid år 2008 – <strong>2012</strong><br />
Förvaltningsberättelse<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Förvaltning Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot<br />
Kommunstyrelseförvaltn. 3,3 0,7 2,1 4,2 3,5 3,9 4,0 3,5 3,8 2,6 1,9 2,3 3,6 1,6 2,7<br />
Barn- och utbildningsförvaltn. 6,1 1,3 5,5 6,4 0,6 5,8 6,6 1,0 6,0 4,9 4,3 4,9 7,1 5,2 6,8<br />
Omsorgsförvaltningen 7,6 2,3 6,5 7,9 1,0 7,3 5,6 3,7 5,4 6,0 3,4 5,8 7,5 2,6 7,0<br />
Totalt 6,2 1,3 5,3 6,7 2,0 6,0 6,0 2,8 5,5 5,1 3,3 4,8 6,6 3,4 6,3<br />
Arbetsmiljö och hälsa<br />
Sjukfrånvaro<br />
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid var<br />
5,3 procent. Sjukfrånvaron har minskat med 0,7 procentenheter sedan<br />
2011. Alla förvaltningar har minskat sin sjukfrånvaro, <strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen<br />
med 1,8 procentenheter, omsorgsförvaltningen med<br />
0,8 procentenheter och barn- och utbildningsförvaltningen med 0,3<br />
procentenheter.<br />
Sjukfrånvaro per åldersgrupp (procent)<br />
Åldersgrupp<br />
År 29 år och yngre 30 - 49 år 50 och äldre Totalt<br />
2007 3,8 5,8 8,3 6,8<br />
2008 5,8 5,4 7,4 6,3<br />
2009 3,6 4,2 5,5 4,8<br />
2010 3,4 4,0 7,2 5,5<br />
2011 3,0 4,7 7,8 6,0<br />
<strong>2012</strong> 2,8 4,1 7,2 5,3<br />
Relaterat till kön var sjukfrånvaron, liksom tidigare år, högst bland<br />
kvinnor. Sjukfrånvaron bland kvinnor var 6,2 procent att jämföra med<br />
1,3 procent bland män. Sjukfrånvaron bland män har minskat sedan<br />
2009. Sjukfrånvaron var liksom tidigare år högst i åldersgruppen 50 år<br />
och äldre.<br />
Andelen långtidssjuka har minskat med 10,4 procentenheter sedan<br />
2011, från 56 procent till 45,6 procent. Mest har andelen långtidssjuka<br />
minskat på <strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen, från 46,7 procent till 10,7<br />
procent. Av de 11 personer (18 personer 2011) som var långtidssjuka i<br />
december <strong>2012</strong> var fyra deltidssjukskrivna.<br />
Företagshälsovård – Personalvård<br />
De insatser som företagshälsovården gör är i huvudsak arbetsrelaterade.<br />
Under året var det 36 enskilda individärenden med olika insatser från<br />
företagssköterska, ergonom, företagsläkare samt beteendevetare. Två arbetsgrupper<br />
har fått handledning av beteendevetare. Vaccinationer för<br />
personal inom renhållningsverksamheten har skett. Alla anställda inom<br />
barn- och utbildningsförvaltningen har erbjudits föreläsning i stresshantering<br />
vid fyra tillfällen. Ergonomiutbildning för personal inom<br />
kost- och städ samt de flesta förskolor har genomförts. Under <strong>2012</strong> har<br />
en rehabcoach anlitats. Detta med anledning av den ökande sjukfrånvaron<br />
2011. Rehabcoachen är utbildad sjukgymnast och ergonom och<br />
anställd vid <strong>kommun</strong>ens företagshälsovård. En dag i veckan under<br />
<strong>2012</strong> har rehabcoachen funnits på plats i <strong>kommun</strong>en och arbetat med<br />
bland annat kartläggning av sjukfrånvaron, uppföljning av ”ont i kroppen”<br />
samt som operativt stöd för chefer i pågående rehabärenden.<br />
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)<br />
Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att systematiskt undersöka<br />
och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och<br />
olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås.<br />
Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i<br />
den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala<br />
förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.<br />
Under <strong>2012</strong> gjordes 10 anmälningar om arbetsskada till Försäkringskassan<br />
och 66 tillbud rapporterades in.<br />
Antalet arbetsskadeanmälningar är 17 färre än under 2011 då 27<br />
anmälningar gjordes. Fördelningen av de 10 arbetsskadeanmälningarna<br />
var: ett sjukdomsfall av psykosocial karaktär, två färdolycksfall på väg<br />
till/från arbetet, två olyckor på grund av fysisk överbelastning, en situation<br />
med fysiskt våld, en stickskada, en halkolycka, en hotfull situation<br />
samt en övrig olyckshändelse.<br />
Antalet anmälda tillbud <strong>2012</strong> är sju fler än under föregående år.<br />
Den största ökningen av anmälda tillbud återfanns på barn- och utbildningsförvaltningen,<br />
en ökning med tolv rapporter. Av barn- och utbildningens<br />
tillbudsrapporter gällde tolv upplevd stress hos personal i<br />
samband med utevistelse i förskolan. Av omsorgsförvaltningens 37 tillbudsrapporter<br />
gällde 35 stycken utåtagerande brukare. Anmälningsorsaker<br />
bland övriga tillbudsrapporter var till exempel klämskada, skärskada,<br />
halkskada, bitskada, hot från verksamhetsutövare, fall genom<br />
golv på grund av rötskada, plattor som föll ner från tak m m.<br />
Under <strong>2012</strong> påbörjades ett utvecklingsarbete med målsättningen att<br />
förenkla och förtydliga rapportering och uppföljning av tillbud och arbetsskador.<br />
Detta arbete kommer att slutföras och implementeras i<br />
verksamheterna under 2013.<br />
Ledarenkät<br />
Under <strong>2012</strong> genomfördes en ledarenkät där totala antalet chefer som<br />
omfattades av undersökningen var 24 st varav 23 svarade vilket ger<br />
svarsfrekvensen 95,8 %. De tydligaste förbättringsområden som framkom<br />
i enkäten gäller arbetsbelastningen i ledaruppdraget. På frågan om<br />
acceptabel arbetsbelastning har värdet minskat från 83 till 48 samt på<br />
frågan om man hinner med sina arbetsuppgifter har värdet sjunkit från<br />
67 till 34. Även inom frågeområdet delaktighet och ansvar har vissa<br />
försämringar noterats bl. a. gällande överensstämmelse mellan ansvar<br />
och befogenheter samt krav och resurser. Enkäten tog även upp frågan<br />
om kompetensutvecklingsbehov där enkäten visar på grupputveckling,<br />
ledarskap, samt verksamhetsspecifik kompetensutveckling som områden<br />
som kommer högt upp på vad cheferna efterfrågar.<br />
Sammanfattningsvis visar enkäten på att chefer anser <strong>Bollebygd</strong> vara<br />
en bra arbetsgivare och att man vid en helhetsbedömning känner sig<br />
nöjd med sin arbetssituation men att vissa områden försämrats sedan<br />
föregående undersökning.<br />
Personalbefrämjande åtgärder<br />
Möjligheten att använda 500 kr till friskvård har nyttjats av 240 medarbetare,<br />
vilket är 13 fler än föregående år. 194 motionskort har lämnats<br />
in under året. Flest kort i relation till antal anställda lämnades in<br />
av medarbetare från <strong>kommun</strong>kansliet. Massage har erbjudits till ett<br />
självkostnadspris motsvarande 75 kr. Kostnaden som arbetsgivaren stått<br />
för under året är 190 tkr. Liksom tidigare år har de flesta medarbetare<br />
nyttjat möjligheten till social samvaro genom att använda ”kulpengen”.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 29
30<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Personalredovisning<br />
Arbetad tid och frånvaro, tillsvidare- och visstidsanställda<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009<br />
Förvaltning Timmar % Timmar % Timmar % Timmar %<br />
Arbetstid enl avtal 955 944 100,0 926 837 100,0 913 713 100,0 899 132 100,0<br />
Semester/ferier 94 226 9,9 97 174 10,5 95 757 10,5 96 097 10,7<br />
Sjukfrånvaro 44 339 4,6 45 824 4,9 41 718 4,6 36 836 4,1<br />
Övrig frånvaro 94 680 9,9 119 755 12,9 117 041 12,8 99 630 11,1<br />
Nettoarbetstid 722 699 75,6 664 084 71,7 659 197 72,1 666 569 74,1<br />
Övertid/mertid 10 617 1,1 11 954 1,3 12 469 1,4 12 584 1,4<br />
Total arbetstid 733 316 76,7 676 038 73,0 671 666 73,5 679 153 75,5<br />
Personal<br />
Personalstatistiken baseras på uppgifter vid mättidpunkten den 1 november<br />
och avser såväl tillsvidare- som visstidsanställd personal. Redovisningen<br />
av personalkostnader, resursanvändning, arbetad tid och<br />
frånvaro avser kalenderåret och innefattar även timavlönade.<br />
Anställda – tillsvidare och visstid<br />
Antalet anställda har ökat från 505 till 516 personer från föregående år.<br />
Förklaringar till förändringen är volymökningar inom omsorgsförvaltningen<br />
med 11 personer, volymökning inom barn- och utbildningsförvaltningen<br />
med två. Antalet medarbetare vid<br />
<strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen var två personer färre än föregående år.<br />
Av de 516 anställda var 93 procent tillsvidareanställda vilket är en<br />
minskning med 1,9 procentenheter från år 2011. 271 medarbetare<br />
(52,5 procent) fanns inom barn- och utbildningsförvaltningen, 174<br />
personer (33,7 procent) fanns inom omsorgsförvaltningen och 71 personer<br />
(13,8 procent) fanns inom <strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen.<br />
Sysselsättningsgrad<br />
Av <strong>kommun</strong>ens alla anställda arbetade 76,4 procent heltid (73,8 procent<br />
av kvinnorna och 91,8 procent av männen). Andelen heltidsarbetande<br />
kvinnor har ökat med 8,7 procentenheter jämfört med 2011.<br />
Bland de tillsvidareanställda inom omsorgsförvaltningen var 27,1 procent<br />
anställda på deltid, motsvarande siffra inom barn- och utbildningsförvaltningen<br />
var 22,4 procent och inom<br />
<strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen var 13,2 procent.<br />
Ålder<br />
Medelåldern bland alla anställda har ökat något från 45,7 år till 46,0 år<br />
mellan år 2011 och <strong>2012</strong>. Under de senaste sex åren har medelåldern<br />
ökat från 45 år till 46 år. Av de anställda var 43,4 procent 50 år eller<br />
äldre och 11,1 procent var yngre än 29 år.<br />
Kön<br />
Av <strong>kommun</strong>ens anställda var 85,9 procent kvinnor. I jämförelse (år<br />
2011) med Västra Götalands län 81,3 procent, förorts<strong>kommun</strong>er till<br />
större städer 80,0 procent och alla <strong>kommun</strong>er 80,4 procent har <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong><br />
<strong>kommun</strong> hög andel kvinnor. Fördelningen av kvinnor och män<br />
varierar stort mellan olika förvaltningar. Omsorgsförvaltningen hade<br />
högst andel kvinnor med 92,0 procent, vilket beror på att ytterst få<br />
män arbetar inom <strong>kommun</strong>ens vårdyrken. Högst andel män, 40,8 procent,<br />
hade <strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen. Inom barn- och utbildningsförvaltningen<br />
är andelen kvinnor 88,9 procent. En förklaring till<br />
<strong>kommun</strong>ens kvinnodominans kan bero på den relativt stora förskoleverksamheten<br />
och att <strong>kommun</strong>en inte har ett gymnasium. Förskoleverksamheten<br />
sysselsätter som regel nästan enbart kvinnor och<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
gymnasier har vanligen en hög representation av män. Vid jämförelser<br />
bakåt i tiden har könsfördelningen varit relativt oförändrad<br />
Resursanvändning – arbetad tid och frånvaro<br />
Arbetstid enligt avtal är 955 944 timmar. Över- och mertid är 10 617<br />
timmar. Nettoarbetstiden har ökat med 3,9 procentenheter och den totala<br />
arbetstiden har ökat med 3,7 procentenheter jämfört med 2011,<br />
detta med anledning av minskad sjukfrånvaro, minskat uttag av semester,<br />
minskad övrig frånvaro samt ökat nyttjande av timavlönade. I nyckeltalet<br />
resursanvändning relateras sjukfrånvaro till ordinarie arbetstid<br />
enligt avtal. I sjukfrånvarotalet på 4,6 procent har inte ”viss övrig frånvaro”<br />
(ledighet utan lön) avräknats från arbetstid enligt avtal vilket görs<br />
under rubriken ”sjukfrånvaro”.<br />
I övrig frånvaro ingår bland annat tillfällig föräldraledighet (vård av<br />
barn) med 7 033 timmar, föräldraledighet med 45 881 timmar och övriga<br />
tjänstledigheter med 41 766 timmar.<br />
Kommunens totala arbetstid om 733 316 timmar motsvarar 431<br />
årsarbeten, vilket är en ökning från föregående år med 34 årsarbeten.<br />
Arbetad tid för timavlönade vikarier var 89 024 timmar, vilket motsvarar<br />
52,4 årsarbetare, en ökning med 9,6 årsarbetare jämfört med<br />
2011. Omsorgsförvaltningen har ökat nyttjandet av timavlönade vikarier<br />
med 5,8 årsarbetare, barn- och utbildningsförvaltningen med 3,2<br />
årsarbetare och <strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen med 0,4 årsarbetare. I<br />
sammanställningen ingår inte timavlönade som är anställda på PANavtalet<br />
(personlig assistent och anhörigvårdare).<br />
I omsorgsförvaltningen har hemtjänst och korttidsverksamhet haft<br />
en ökad verksamhetsvolym under året, något som har bidragit till att<br />
antalet timmar utförda av timavlönad personal har ökat.<br />
Se tabell ”Arbetad tid och frånvaro, tillsvidare- och visstidsanställda” ovan.<br />
Personalkostnader<br />
Redovisningen avser kostnader för all personal anställd i <strong>kommun</strong>en<br />
oavsett anställningsform.<br />
Löner och arvoden<br />
Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick<br />
till 222,3 mkr att jämföra med 209,2 mkr för år 2011. Detta motsvarar<br />
en kostnadsökning med 13 mkr. Lönekostnadens förändring<br />
(exkl. personalomkostnader) mellan år 2011 och <strong>2012</strong> var 6,2 procent<br />
att jämföra med 2,7 procent mellan år 2010 och 2011. Den procentuella<br />
lönekostnadsökningen förklaras dels av att antalet anställda har<br />
ökat från 505 anställda 2011 till 516 anställda under <strong>2012</strong>, dels av årlig<br />
löneökning. Politikerarvodena ökade med 493 tkr till 3 249 tkr.
Personalredovisning<br />
Kostnad för sjukfrånvaro under perioden 2006-<strong>2012</strong><br />
Kostnad för löner och arvoden under perioden 2008-<strong>2012</strong><br />
tkr <strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Politikerarvoden 3 249 2 756 2 723 2 796 2 792<br />
Löner 157 407 147 726 143 861 138 318 134 368<br />
Personalomkostnader 61 599 58 760 56 862 56 684 57 036<br />
Totalt 222 255 209 242 203 446 197 798 194 133<br />
Övriga personalkostnader* 8 506 7 173 5 487 3 894 6 544<br />
Personalkostnader totalt 230 761 216 415 208 933 201 692 200 677<br />
* I övriga personalkostnader ingår traktamenten, bilersättningar, omkostnadsersättningar,<br />
pensionsutbetalningar, avgifter för kurser, företagshälsovård, platsannonser/rekryteringskonsult<br />
samt övriga personalkostnader.<br />
Semester och övertidsskuld<br />
Semester- och övertidsskuld består av ej uttagen semester- och ferielön<br />
samt ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Skulden har ökat med<br />
874 tkr från föregående år. Av den totala skulden, 13,1 mkr utgjorde<br />
12,4 mkr ej uttagen semester. År 2011 utgjorde 11,6 mkr ej uttagen semester-<br />
eller ferielön, vilket innebär att fler medarbetare än föregående<br />
år har innestående semester. Övertidsskulden utgör 694 tkr, att jämföra<br />
med 672 tkr år 2011.<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Förvaltning (tkr) <strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008 2007 2006<br />
Kommunstyrelseförvaltningen 160 377 416 169 174 202 165<br />
Barn- och utbildningsförvaltningen 1 108 1 121 1 013 852 1 094 989 1 038<br />
Omsorgsförvaltningen 982 969 884 890 816 835 794<br />
Total kostnad för sjukfrånvaro (tkr) 2 250 2 467 2 313 1 911 2 084 2 026 1 997<br />
Kostnad för sjukfrånvaro<br />
Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,7 procentenheter jämfört<br />
med föregående år. Kostnaden för sjukfrånvaron har minskat med 217<br />
tkr. Att kostnadsminskningen inte var större trots att sjukfrånvaron<br />
minskade med 0,7 procentenheter beror på att lönekostnaderna steg<br />
med 3,7 procent under <strong>2012</strong>.<br />
Pensioner<br />
Genom centrala kollektivavtal har <strong>kommun</strong>ens anställda rätt till tjänstepension<br />
grundad på anställning hos arbetsgivaren. Under året har 13<br />
personer gått i pension, vilket är fyra personer färre än föregående år.<br />
Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 166,7 mkr. Av denna<br />
skuld utgör 149,5 mkr pensioner som intjänats före 1998 och redovisas<br />
som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse har ökat med 1,9<br />
mkr under året. Dock förväntas ansvarsförbindelsen minska i framtiden<br />
allteftersom äldre medarbetare går i pension.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 31
32<br />
Kommunens verksamhet<br />
Kommunstyrelsen<br />
Nämndens verksamhetsområde<br />
Kommunstyrelsen ansvarar för teknisk verksamhet såsom gata, vattenoch<br />
avloppsförsörjning, renhållning, park, nybyggande och förvaltning<br />
av fastigheter. Vidare ansvarar <strong>kommun</strong>styrelsen för planerings- och exploateringsfrågor,<br />
kultur, fritid, kollektivtrafik, arbetsmarknadsfrågor,<br />
folkhälsa, näringslivsfrågor, flyktingmottagning samt <strong>kommun</strong>gemensam<br />
administration.<br />
Uppföljning av <strong>kommun</strong>fullmäktiges mål<br />
Kommunstyrelsen har med anledning av fullmäktiges prioriterade inriktningsmål<br />
formulerat följande effektmål:<br />
De <strong>kommun</strong>ala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer<br />
så att invånarnas delaktighet och påverkansmöjlig -<br />
heter ökar under mandatperioden.<br />
l Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid, har möjlighet<br />
att föra fram sina åsikter till politikerna i <strong>kommun</strong>en ska öka<br />
med minst 3 procentenheter<br />
l Andelen elever i år 8 som tror att deras framförda åsikter till politikerna,<br />
alltid/nästan alltid, skulle ge något resultat ska öka med minst 2<br />
procentenheter<br />
l Andelen ungdomar mellan 16-19 år i riket som upplever att de har<br />
stora/mycket stora möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i<br />
<strong>kommun</strong>en ska öka minst 1 procentenhet<br />
Målen är uppfyllda. Effektmål 1 och 2 mäts i elevenkäten till år 8.<br />
Resultatet från elevenkäten <strong>2012</strong> visar att andelen elever i år 8 som<br />
upplever att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter<br />
till politikerna i <strong>kommun</strong>en har ökat från 43 procent (2011) till 45<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
procent <strong>2012</strong>. Andelen elever i år 8 som tror att deras framförda åsikter<br />
till politikerna, alltid/nästan alltid, skulle ge något resultat har ökat från<br />
21 procent 2011 till 25 procent <strong>2012</strong>. Effektmål 3 mäts av Ungdomsstyrelsen<br />
i deras årliga ungdomsenkät. Resultatet presenteras i sammanställningen<br />
”Ung idag”, där indikatorer från olika myndigheter ger en<br />
beskrivning av ungas levnadsvillkor. År 2007 upplevde 11 procent att<br />
de har stora/mycket stora möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare<br />
i <strong>kommun</strong>en. Motsvarande siffra för 2009 och <strong>2012</strong> är 15 respektive<br />
17 procent.<br />
Kommunen arbetar sedan flera år tillbaka med att öka barn och<br />
ungas möjligheter till delaktighet och inflytande. En arbetsgrupp för<br />
ungdomsdemokrati träffas minst två gånger per år och består av ungdomar<br />
från ungdomsrådet och elevrådet för år 7-9 samt utsedda politiker<br />
och tjänstemän. Nämnderna har sedan 2011 i uppdrag av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att involvera ungdomar i minst två besluts- och planeringsprocesser<br />
per år. För <strong>kommun</strong>styrelsens del har barn och unga<br />
involverats i arbetet med <strong>kommun</strong>ens vision och översiktplanen. Under<br />
året genomfördes också den s.k. 100 000 kr - processen. Insatsen är ett<br />
sätt att få demokratiarbetet konkret för barn och unga. Ungdomsdemokratiarbetet<br />
är långsiktigt och det tar tid att i enkätsvaren utläsa en förändring.<br />
l Inkommen anmälan/ansökan till myndigheten skall inom 10 dagar besvaras<br />
med kontaktuppgifter till handläggare och förväntad handläggningstid<br />
Målet är delvis uppfyllt. Vid delårsrapport per augusti visade sig vid<br />
stickprovskontroller i <strong>kommun</strong>styrelsens diarium att få mottagningsbekräftelser<br />
var registrerade. Kommunstyrelseförvaltningen kommer att se<br />
över och ytterligare <strong>kommun</strong>icera rutinerna under 2013. Det kommer<br />
också att utarbetas en <strong>kommun</strong>gemensam rutin för synpunktshantering.<br />
Bildtext. FOTOGRAF: PETER ERDMAN
Kommunstyrelsen<br />
De <strong>kommun</strong>ala verksamheterna skall främja invånarnas<br />
hälsa och bidraga till att de känner trygghet.<br />
l Minska arbetslösheten i <strong>kommun</strong>en.<br />
Målet är ej uppfyllt. Arbetsförmedlingens statistik för <strong>2012</strong> visar att<br />
andelen arbetslösa i åldern 16-64 år var 2,45 procent den 31 december.<br />
Det är i princip oförändrat i jämförelse med samma tidpunkt 2011,<br />
2,42 procent. Däremot har arbetslösheten bland unga mellan 18-24 år<br />
ökat från 2,71 procent år 2011 till 3,97 procent år <strong>2012</strong>. Kommunen<br />
erbjuder arbetslösa och sjukskrivna coaching, arbetsstöd samt jobb -<br />
sökar- och hälsoaktiviteter. Verksamheten finansieras av medel från<br />
Sjuhärads samordningsförbund och Europeiska socialfonden (KRUTprojektet).<br />
Inom KRUT arbetar coacher från alla sjuhärads<strong>kommun</strong>erna<br />
med metodutveckling för att hitta de metoder och stöd som ger<br />
mest resultat för den enskilde. Kommunen har också berett åtgärder för<br />
samtliga anmälda arbetssökande från Arbetsförmedlingen. De åtgärder<br />
som har erbjudits är praktik, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsprövningar<br />
och anställningar i form av lönebidrag, trygghetsanställningar<br />
och nystartsjobb. Flera av de arbetssökande har efter avslutad åtgärd erbjudits<br />
jobb inom <strong>kommun</strong>en i form av timanställningar. Färre personer<br />
än tidigare år har erbjudits timanställningar, vilket kan vara en följd<br />
av projektet ”Rätt till heltid”.<br />
Målet är ej mätbart för perioden. Kontinuiteten i verksamheten har<br />
varit bristande på grund av sjukdom under ordinarie personals föräldraledighet.<br />
l Arbeta för att fortsatt tillhöra de tio tryggaste <strong>kommun</strong>erna i Sverige<br />
avseende få genomförda brott<br />
Målet är uppfyllt. I SKL:s öppna jämförelse ”Trygghet och säkerhet”<br />
presenteras statistik kring personskador, utvecklade bränder i byggnad,<br />
anmälda våldsbrott och anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Dessa indikatorer<br />
vägs samma och <strong>kommun</strong>erna rankas. <strong>Bollebygd</strong> rankades på<br />
plats fyra i <strong>2012</strong> års jämförelse. Under året har arbetet med avsiktsförklaringen<br />
Nolltolerans fortsatt. Antalet anslutna företag och föreningar<br />
uppgår till 115 stycken. Kommunen har för andra året i rad deltagit i<br />
insatsen ”Stoppa langningen” med Polisen, Länsstyrelsen och <strong>kommun</strong>erna<br />
i Västra Götaland. Kommunen har sedan 2010 en överenskommelse<br />
med polisen om samverkan i det brottsförebyggande och<br />
trygghetsskapande arbetet.<br />
l Det skall finnas säkra GC-vägar till skolor och andra viktiga mål -<br />
punkter för oskyddade trafikanter<br />
Målet är ej uppfyllt. Samhällsbyggnadsavdelningen har frågat alla<br />
skolbarn som går eller cyklar till skolan om vilken väg de tar och hur de<br />
upplever sin skolväg. Många har uppgett att de upplever vissa<br />
miljöer/avsnitt som otrygga. Sammanställning av materialet för att<br />
kunna använda det som underlag för prioritering av framtida åtgärder<br />
på gång- och cykelvägnätet pågår.<br />
l Tillsynsarbete inom miljö- och hälsoskydd samt livsmedel skall bedrivas<br />
sytematiskt, differentierat och miljömålsstyrt<br />
Målet är uppfyllt. De myndigheter som lämnar tillsynsvägledning<br />
enligt miljöbalken har enats om fyra grundprinciper, s.k. ”grundbul-<br />
Kommunens verksamhet<br />
tar”. Dessa används för att strukturera arbetet med operativ tillsyn och<br />
prioritera det som är viktigast. Förvaltningen har en 3-årig tillsynsplan<br />
där dessa grundbultar arbetats in. Det är ett lagstadgat krav på tillsynsplan<br />
för verksamheten. Dessa fyra punkter utgör grundpelarna i tillsynsarbetet.<br />
För att differentiera tillsynen har en risk- och resursbaserad<br />
taxa antagits både avseende miljö- och hälsoskyddstillsynen samt livsmedelskontrollen.<br />
Taxan premierar verksamheter som uppfyller lagstiftningen<br />
samt vidtar korrigerande åtgärder. Riskbedömningen gör också<br />
att förvaltningen kan lägga resurserna där de bäst behövs vilket också är<br />
god ekonomisk hushållning.<br />
Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och<br />
ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan.<br />
Kommunen ska också vara en förebild och genom<br />
planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för<br />
en god miljö.<br />
l Energianvändningen i <strong>kommun</strong>ens fastigheter skall minskas med 10<br />
procent till 2014.<br />
Målet är ej mätbart. Målet är satt till 2014 och kan därför inte utvärderas<br />
per <strong>2012</strong>. Arbetet fortskrider dock planenligt och med goda<br />
förutsättningar att nå målet 2014.<br />
l Vid nyproduktion och större ombyggnationer av <strong>kommun</strong>ens fastigheter<br />
skall VG-regionens krav på energianvändning följas.<br />
Målet är uppfyllt. Alla större ny- eller ombyggnader som påbörjats<br />
<strong>2012</strong> är utformade efter VG- regionens krav på energianvändning.<br />
l Barn och ungdomars lust att läsa ska öka så att de får förutsättningar<br />
att tillgodogöra sig information och påverka utvecklingen.<br />
Målet är uppfyllt. Antalet bibliotekslån per barn/ungdom i skolbiblioteksverksamheten<br />
ökade under <strong>2012</strong> till 14,5. Det kan jämföras med<br />
13,7 under 2011 och 13,2 under 2010.<br />
Mål för god ekonomisk hushållning<br />
l Elförbrukningen i <strong>kommun</strong>huset skall minska.<br />
Målet är uppfyllt. Kommunen deltar i projekt ”Klimatsmart” i syfte<br />
att minska elförbrukningen. Verksamheten deltar även i en energispartävling<br />
mellan <strong>kommun</strong>husen i Västra Götaland. Måluppfyllelsen mäts<br />
genom att elförbrukningen jämförs med föregående år. Elförbrukningen<br />
under den aktuella tiden minskade med 4 procent.<br />
l Kostnaderna för skadegörelse och sabotage skall minska.<br />
Målet är uppfyllt. Målet följs upp genom antalet polisanmälningar,<br />
antal utryckningar av vaktbolag, rapporterade händelser samt belastningen<br />
på <strong>kommun</strong>ens skadekonto. Måluppfyllelsen mäts dels genom att<br />
jämföra antalet utryckningar för vaktbolaget per år, dels genom att jämföra<br />
kostnaden för skadegörelse mellan år. Det totala antalet incidenter/<br />
avvikelser har minskat något under året, 295 jämfört med 308 föregående<br />
år. Antalet fall av skadegörelse har minskat både i polisens statistik<br />
och i de <strong>kommun</strong>ala verksamheterna, från 24 år 2011 till 17 år <strong>2012</strong>.<br />
Kommunens kostnad för skadegörelse har minskat med drygt 70 tkr<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 33
34<br />
Kommunens verksamhet<br />
Kommunstyrelsen<br />
mellan åren. Antalet uttryckningar för vaktbolaget på grund av larm<br />
har ökat från 17 år 2011 till 53 år <strong>2012</strong>, vilket stor del beror på tekniska<br />
fel. Kommunen arbetar för att minska skadegörelse och andra<br />
brott, dels genom avsiktsförklaringen Nolltolerans dels genom övrigt<br />
förebyggande säkerhetsarbete.<br />
l Inläckage i spillvattennätet i Olsfors och Hultafors skall minska.<br />
Målet är uppfyllt. Den nya ledningen har tagits i bruk i etapper i<br />
takt med färdigställandet under året. Inflödet har hittills minskat med<br />
10 procent baserat på årsvärden, men effekten kan inte läsas av fullt ut<br />
förrän den varit i bruk en längre tid, minst ett år, och intrimningen är<br />
klar.<br />
Ekonomiskt utfall<br />
Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktiges resultaträkning tkr<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Intäkter 53 415 49 996 3 419 47 516 48 640<br />
Personalkostnader -38 922 -39 003 81 -36 391 -32 314<br />
Köpt verksamhet -19 446 -16 319 -3 127 -15 756 -15 385<br />
Övriga kostnader -39 014 -39 085 71 -41 277 -42 606<br />
Kapitalkostnader -20 264 -19 984 -280 -17 887 -17 472<br />
Summa kostnader -117 646 -114 391 -3 255 -111 311 -107 777<br />
Nettokostnad -64 231 -64 395 164 -63 795 -59 137<br />
Budgetram 64 395 64 395 0 65 043 60 260<br />
Resultat 164 0 164 1 248 1 123<br />
Kommunfullmäktiges och <strong>kommun</strong>styrelsens resultat uppgår till<br />
164 tkr. I resultatet ryms kostnader för avetablering av förskolelokaler<br />
med -1 398 tkr. Resultatet uppnås framför allt till följd av överskott<br />
inom <strong>kommun</strong>chefens ansvar (1 513 tkr). Orsaker till detta är lågt<br />
antal ärenden avseende bostadsanpassning och därmed lägre kostnader<br />
än budgeterat (622 tkr) samt överskott i den nystartade kulturskolan<br />
med 240 tkr. Utöver detta har kostnaderna för förbrukningsmaterial<br />
varit lägre än budgeterat (200 tkr). Budgeterad buffert har ej behövt<br />
ianspråktagas med 300 tkr. När det gäller Kulturskolan, som är en köpt<br />
verksamhet, var förväntningarna att denna skulle komma igång i större<br />
omfattning än vad som skedde under hösten. Året präglades av besparingar<br />
och återhållsamhet inom alla områden, bl. a. segrade <strong>kommun</strong>en<br />
i en energispartävling för <strong>kommun</strong>hus.<br />
Intäkterna överstiger det budgeterade med 3 419 tkr. Detta utgörs<br />
av ej budgeterade intäkter avseende försäljning av skog (1 300 tkr), anslutningsavgifter<br />
VA (1 200 tkr) samt försäljning av konsulttjänster<br />
(1 000 tkr, kansliets fakturering av Sjuhärads samordningsförbund).<br />
Personalkostnaderna underskrider budget med 81 tkr. Kostnader för<br />
köpt verksamhet överskrider budget med – 3 127 tkr. – 2 700 tkr av<br />
överskridandet återfinns hos teknisk chef och avser gata (– 1 400 tkr),<br />
avfallshantering (– 800 tkr), VA (– 300 tkr) samt park (– 200 tkr) verksamheter.<br />
Övriga kostnader underskrider budget med 71 tkr.<br />
Kapitalkostnaderna överskrider budget med – 280 tkr. Överskridandet<br />
återfinns främst hos fastighetschef samt teknisk chef (gatu- och<br />
VA-verksamheterna).<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Årets resultat ligger på en väsentligt lägre nivå än föregående år. Det<br />
bör då påpekas att <strong>2012</strong> års resultat rymmer kostnader för avetablering<br />
av förskolelokaler med – 1 398 tkr. Dessa exkluderade skulle resultatet<br />
uppgå till 1 562 tkr vilket ligger på samma nivå som tidigare år. 2011<br />
var resultatet 1 248 tkr och orsakades av periodiseringseffekter avseende<br />
färdtjänst- och kollektivtrafikkostnader. 2010 års överskott (1 123 tkr)<br />
berodde huvudsakligen på markförsäljning.<br />
Nettokostnader – budget per verksamhetsområde, tkr<br />
Netto- Budget- Av- Netto- Nettokostnad<br />
ram vikelse kostnad kostnad<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
100 Nämnd- & styrelseverksamhet -2 607 -2 906 299 -2 436 -2 043<br />
110 Stöd till politiska partier -337 -346 9 -328 -338<br />
120 Revision -713 -729 16 -683 -693<br />
130 Övrig politisk verksamhet -1 403 -869 -534 -1 223 -958<br />
215 Fysisk tekn plan -5 006 -5 026 20 -3 926 -2 584<br />
220 Näringslivsfrämjande åtgärder -381 -296 -85 -389 -342<br />
225 Konsument- & energirådgivning -50 -50 0 -50 -50<br />
230 Turistverksamhet -85 -115 30 -44 -62<br />
249 Gator, vägar och parkering -6 390 -5 542 -848 -5 638 -7 036<br />
250 Parker -1 273 -2 049 776 -2 203 -1 654<br />
261 Miljö- & hälsoskydd, myndutövn -1 472 -1 219 -253 -1 195 0<br />
263 Miljö- hälsa & hållbar utveckling -420 -470 50 -457 -508<br />
270 Räddningstjänst -7 050 -6 900 -150 -6 844 -6 597<br />
275 Totalförsvar & samhällsskydd -55 -69 14 -12 -58<br />
300 Allmän fritidsverksamhet -1 760 -1 654 -106 -3 114 -1 558<br />
310 Stöd till studieorganisationer -190 -170 -20 -114 -152<br />
315 Allmän kulturverksamhet -229 -149 -80 -289 -188<br />
320 Bibliotek -3 928 -3 884 -44 -3 855 -3 711<br />
330 Musikskola/ kulturskola -560 -800 240 -335<br />
340 Idrotts- & fritidsanläggningar -107 -70 -37 -86 -122<br />
360 Kultursamordning -382 -406 24 -369 -495<br />
510 Vård & omsorg enl SOL & HSL -63 -64 1<br />
515 Bostadsanpassning -778 -1 400 622 -1 761 -1 227<br />
530 Färdtjänst/riksfärdtjänst -1 493 -1 469 -24 -828 -2 103<br />
600 Flyktingmottagande 68 0 68<br />
610 Arbetsmarknadsåtgärder -144 0 -144 -326 -206<br />
810 Kommersiell verksamhet 35 0 35 -23 24<br />
832 Buss, bil & spårbunden trafik<br />
865 Vattenförsörjning & avlopps-<br />
-114 -179 65 -1 590 -2 278<br />
hantering -2 080 -2 102 22 -2 567 -1 521<br />
870 Avfallshantering -610 -263 -347 -139 520<br />
910 Gemensamma lokaler -4 681 -4 218 -463 -2 905 -3444<br />
920 Gemensamma verksamheter -19 971 -20 981 1 010 -20 110 -19 753<br />
Summa -64 231 -64 395 164 -63 795 -59 137<br />
I det fall nettokostnaderna avviker betydligt från det budgeterade kommenteras<br />
detta nedan.<br />
– Verksamhet 130 Övrig politisk verksamhet skall ses tillsammans med<br />
verksamhet 100 nämnd och styrelseverksamhet. Avvikelsen för dessa<br />
uppgår sammantaget till -235 tkr. Orsak till överskridandet är bland<br />
annat längre fullmäktigemöten. Dessutom har <strong>kommun</strong>ens visionsarbete<br />
överskridit budget med -68 tkr.<br />
– Verksamhet 249 Gator, vägar och parkering överskrider budget med<br />
-848 tkr. Cirka -600 tkr av detta utgörs av ökade kostnader för snö -<br />
röjning, -1 000 tkr jämfört med budgeterade -400 tkr.<br />
– Verksamhet 250 Parker redovisar ett överskott med 776 tkr. Överskottet<br />
genereras intäkter för skogsförsäljning vilka ej budgeterats.
Kommunstyrelsen<br />
– Verksamheten 261 Miljö- och hälsoskydd redovisar ett överskridande av<br />
budget med -253 tkr. Av dessa återfinns -218 tkr inom miljöenheten till<br />
följd av att man inte nått budgeterade intäkter avseende enskilda avlopp.<br />
Detta beror på att startsträckan för att komma igång med inspektionerna<br />
var betydligt längre än förväntat.<br />
– Verksamhet 515 Bostadsanpassning redovisar ett överskott med 622 tkr<br />
till följd av att antalet ärenden varit lägre än beräknat och därmed kostnaderna<br />
lägre än budgeterat.<br />
– Verksamhet 910 Gemensamma lokaler överskrider budget med -463<br />
tkr. I överskridandet ryms kostnader för avetablering av förskolelokaler<br />
med -1 398 tkr.<br />
– Verksamhet 920 Gemensam verksamhet redovisar ett överskott med<br />
1 010 tkr. Av dessa återfinns 1 024 tkr hos ansvar 21000 <strong>kommun</strong>chef<br />
och avser till största delen den buffert som återfunnits under detta ansvar.<br />
Återstoden cirka 200 tkr återfinns hos ansvar 21100 kanslichef och<br />
är bl.a. följden av nedsättningar i tjänster.<br />
Avgiftsfinansierad verksamhet<br />
Vattenförsörjning och avloppshantering (VA-verksamhet)<br />
1 januari 2007 trädde den nya lagen om vattentjänster (2006:412) i<br />
kraft. Lagen skärper kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning<br />
genom att uttryckligen hänvisa till god redovisningssed samt krav på redovisning<br />
av särskilda resultat- och balansräkningar för VA-verksamheten.<br />
Ur redovisningen ska det även genom tilläggsupplysningar framgå<br />
hur gemensamma kostnader med andra verksamheter är fördelade.<br />
Lagen ger alltså ett uttalat krav på särredovisning. Motivet till ny lagstiftning<br />
är att tillgodose behovet av den information som krävs för att<br />
kontrollera, om de avgifter som tas ut, är korrekta.<br />
Totalt uppvisar VA-verksamheten i <strong>kommun</strong>en ett nollresultat efter<br />
det att ett överskott på 168 tkr i enlighet med regelverket förts vidare<br />
till kommande år. Resultatet rymmer fördelade gemensamma kostnader<br />
med 218 tkr. 22 tkr av kostnaderna återfinns inom barn- och utbildningsnämndens<br />
verksamhet och avser städning av lokaler vid Råssa<br />
återvinningscentral. Verksamheten uppnådde <strong>2012</strong> därmed en självfinansieringsgrad<br />
på 81 procent vilket är i enlighet med budget. Intäkterna<br />
och kostnader översteg budget med 263 tkr.<br />
VA-verksamheten Resultaträkning<br />
Belopp i mkr Not <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Verksamhetens intäkter 18 9,3 8,6 8,8<br />
Verksamhetens externa kostnader 19 -7,7 -7,5 -6,7<br />
Verksamhetens interna kostnader 20 -0,4 -0,4 -0,4<br />
Avskrivningar -1,6 -1,6 -1,6<br />
Verksamhetens nettokostnader -0,5 -0,9 0,1<br />
Finansiella kostnader 21 -1,7 -1,7 -1,6<br />
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -2,1 -2,6 -1,5<br />
Extraordinära poster - - -<br />
Resultat efter extraordinära poster -2,1 -2,6 -1,5<br />
Skattefinansiering enligt budget 22 2,1 2,1 1,2<br />
Årets resultat 0,0 -0,5 -0,3<br />
Det negativa resultatet för VA-verksamheten år 2010 och 2011 skattefinansieras till 100%.<br />
Kommunens verksamhet<br />
VA-verksamhetens Balansräkning<br />
Belopp i mkr Not <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar 23<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 54,0 53,6 55,1<br />
Maskiner och inventarier 3,3 2,2 2,1<br />
Pågående investeringar 12,0 8,3 1,9<br />
Summa anläggningstillgångar 69,2 64,2 59,1<br />
Omsättningstillgångar 24<br />
Upplupna intäkter - - -<br />
Kundfordringar 1,4 0,7 1,0<br />
Summa omsättningstillgångar 1,4 0,7 1,0<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 70,6 64,9 60,1<br />
Eget kapital<br />
Eget kapital - - -<br />
Årets resultat - - -<br />
Summa eget kapital 0,0 0,0 0,0<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för pensioner 25 0,0 0,0 0,0<br />
Summa avsättningar 0,0 0,0 0,0<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 26 63,7 60,7 57,0<br />
Kortfristiga skulder 27 5,5 4,3 3,1<br />
Summa skulder 69,2 65,0 60,1<br />
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR o SKULDER 69,2 64,9 60,1<br />
VA-verksamhetens noter<br />
Belopp i mkr<br />
Not 18 Verksamhetens intäkter <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Anslutningsavgifter 1,0 0,6 0,6<br />
Brukningsavgifter 8,3 8,0 8,2<br />
Förändring av kortfr skuld till abonnentkollektivet - - -<br />
Summa verksamhetens intäkter 9,3 8,6 8,8<br />
Not 19 Verksamhetens externa kostnader <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial -0,3 -0,3 -0,2<br />
Entreprenad och köp av verksamhet -1,3 -0,8 -1,4<br />
Konsulttjänster -0,2 -0,1 -0,3<br />
Personalkostnader -3,6 -3,0 -2,7<br />
Bränsle, energi och vatten -0,9 -1,4 -1,0<br />
Övriga kostnader -1,5 -1,8 -1,0<br />
Summa verksamhetens externa kostnader -7,7 -7,5 -6,7<br />
Fördelning av OH kostnader till VA-verksamheten<br />
Kostnad Nyckel Motiv %<br />
Kommunchef % på lönesumma Schablon på nyttjandegrad 2%<br />
Telefon/Reception % på lönesumma och schablon på nyttjandegrad<br />
per abonnemang och orsakslogik 2%<br />
Datakostnader % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2%<br />
Ekonomichef % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2%<br />
Förvaltningsekonom % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 10%<br />
Ekonomiassistent % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2%<br />
Personalchef % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2%<br />
Personalhandläggare % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 10%<br />
Löneassistent % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 5%<br />
Hälsocoach % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2%<br />
Arkivarie % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2%<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
35
36<br />
Kommunens verksamhet<br />
Kommunstyrelsen<br />
Not 20 Verksamhetens interna kostnader <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Lokalhyror -0,3 -0,3 -0,4<br />
Övriga kostnader -0,1 -0,1 0,0<br />
Summa verksamhetens interna kostnader -0,4 -0,4 -0,4<br />
Not 21 Finansiella kostnader <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Ränta på långfristiga lån -1,7 -1,6 -1,6<br />
Not 22 Skattefinansiering enligt budget <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Budget 2,1 2,1 1,2<br />
Från och med år 2009 har budgetmedel inkluderats avseende<br />
OH-kostnader och kapitalkostnader<br />
Not 23 Materiella anläggningstillgångar <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Fastigheter<br />
Ack anskaffningsvärden 63,7 63,6 63,6<br />
Nyanskaffningar 1,8 0,1 -<br />
Försäljningar - - -<br />
Ack avskrivningar -10,0 -8,5 -7,0<br />
Årets nedskrivningar - - -<br />
Årets avskrivningar -1,5 -1,5 -1,5<br />
Utgående bokfört värde 54,0 53,6 55,1<br />
Maskiner och inventarier<br />
Ack anskaffningsvärden 3,3 3,2 3,2<br />
Nyanskaffningar 0,7 0,1 -<br />
Försäljningar - - -<br />
Ack avskrivningar -0,7 -0,6 -0,6<br />
Årets nedskrivningar - - -<br />
Årets avskrivningar -0,1 -0,1 -0,1<br />
Utgående bokfört värde 3,3 2,2 2,2<br />
Pågående investeringsprojekt 12,0 8,3 1,9<br />
Summa materiella anläggningstillgångar 69,2 64,2 59,2<br />
Not 24 Omsättningstillgångar <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
VA-verksamheten har inte något separat bankkonto, vilket gör det svårt att urskilja VAverksamhetens<br />
tillgångar avseende kassa och bank.<br />
Not 25 Avsättningar pensioner <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Pensioner 0,0 0,0 0,0<br />
Löneskatt 0,0 0,0 0,0<br />
SUMMA 0,0 0,0 0,0<br />
Det har under år <strong>2012</strong> gjorts en uppbokning av årets förändring av pensionsskulden.<br />
VA-verksamhetens personal utgör 0,7% av <strong>kommun</strong>ens totala personalstyrka.<br />
Not 26 Långfristiga skulder <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Lån av <strong>kommun</strong> 63,7 60,7 57,0<br />
Summa långfristiga skulder 63,7 60,7 57,0<br />
Not 27 Kortfristiga skulder <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Leverantörsskulder 1,8 3,1 1,0<br />
Upplupna kostnader 0,2 0,0 0,4<br />
Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter 3,4 1,2 1,7<br />
Förutbetalda intäkter från VA-kollektiv 0,2 - -<br />
Summa kortfristiga skulder 5,5 4,3 3,1<br />
Avfallshanteringen<br />
Avfallshanteringen redovisar ett underskott på – 347 tkr. Cirka -160 tkr<br />
kan härledas till retroaktiva kostnader för höjning av tippavgift (2010<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
och 2011) och hushållsentreprenadens höjning 2011, som belastats<br />
<strong>2012</strong> års budget. Dessutom har det uppstått ökade kostnader för Råssa<br />
ÅVC jämfört med vad som budgeterats <strong>2012</strong>.<br />
Nettokostnad – Avfallshanteringen<br />
Utfall Budget Avvikelse<br />
Intäkter 9 128 8 450 678<br />
Kostnader -9 738 -8 713 -1 025<br />
Nettokostnad -610 -263 -347<br />
Årets verksamhet<br />
Flyktingmottagande<br />
Utredningen kring ett samordnat flyktingmottagande i Sjuhärad avslutades<br />
och <strong>kommun</strong>en beslutade att ansluta sig till den gemensamma<br />
flyktingmottagningen, Boråsregionens etableringscenter (BREC).<br />
Kommunfullmäktige beslutade också att ansvaret för de uppgifter inom<br />
flyktingmottagandet som kvarstår på <strong>kommun</strong>en överförs från <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
till omsorgsnämnden.<br />
Kollektivtrafik och färdtjänst<br />
Kommunen deltar i projektet Nya vägvanor som är ett samarbete mellan<br />
Västtrafik, Göteborgsregionens <strong>kommun</strong>alförbund och tio <strong>kommun</strong>er<br />
inom Västra Götalandsregionen.<br />
Under hösten startades aktiviteten ”Dialog med hushållen” med<br />
personlig reserådgivning och tips på hur man kan resa hållbart i vardagen.<br />
Färdtjänstområdet utökades till att gälla alla <strong>kommun</strong>er i Västra<br />
Götalandsregionen samt till och från Kungsbacka och Varberg. Beslutet<br />
innebär att de med färdtjänsttillstånd inte behöver ansöka om ett tillstånd<br />
för varje resa till det utökade området.<br />
Kultur och fritid<br />
Hösten 2011 tecknades ett samverkansavtal mellan <strong>Bollebygd</strong> och Härryda<br />
<strong>kommun</strong>er kring en kulturskola. Kulturskolans verksamhet startade<br />
vid höstterminens start och kurserna erbjuds i gitarr, bas, piano,<br />
dans och drama. Cirka 150 barn anmälde sitt intresse och ca 70 kunde<br />
erbjudas en plats.<br />
Kommunfullmäktiges beslut om borttagande av hyresfria lokaler för<br />
föreningar samt införande av en taxa för hyra av <strong>kommun</strong>ala lokaler<br />
och anläggningar utvärderades. Det medförde att taxan för idrottshallarna<br />
togs bort för de bidragsberättigade föreningarna.<br />
Kommunfullmäktige fastställde en ny modell för fördelning av<br />
<strong>kommun</strong>ens anslag till studieförbund. Modellen utgår från Västra Götalands<br />
bildningsförbunds rekommendation.<br />
Biblioteket har haft sagoklubb, rytmik, barnteater och lovverksamhet.<br />
Läsecirkeln ”Läsgänget” för barn mellan 10-12 år har utökats med<br />
en skrivargrupp. Biblioteket började med utlåning av e-böcker och<br />
strömmande böcker.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>ambassadör <strong>2012</strong> blev <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> kyrkokör. Kören genomförde<br />
en utomhuskonsert i biblioteksparken i september.<br />
Genom färdigställandet av <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolans matsal fick <strong>kommun</strong>en<br />
ytterligare en arena för kulturutbud.<br />
Internationellt arbete<br />
Kommunen beviljades medel från EU till ett Europa Direkt kontor i<br />
Sjuhärad. Beslutet gäller för perioden 2013-2017. Kontoret i <strong>Bollebygd</strong><br />
blir ett av totalt ca 500 i Europa. Uppdraget är att tillhandahålla enkel<br />
information till allmänheten om EU och EU:s politikområden. Det ska
Kommunstyrelsen<br />
också främja den lokala och regionala debatten och ge medborgarna<br />
möjlighet att tycka till om EU:s politik.<br />
Europa Direkt Sjuhärad kommer genom olika aktiviteter, främst<br />
riktade till unga människor, visa på möjligheterna att studera, arbeta<br />
och verka i Europa. Vidare kommer kontoret att arbeta för att höja<br />
kompetensen och medvetenheten om EU i regionens olika <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheter. Kontoret kommer att vara placerat i Krafthuset.<br />
Kommunen ansökte tillsammans med Vårgårda och Mellerud <strong>kommun</strong>er<br />
samt en region i Skottland om EU- medel inom det internationella<br />
programmet Ung och Aktiv för ett projekt kring Konventionen<br />
om barns rättigheter. Ungdomarna ska undersöka hur barnkonventionen<br />
fungerar i den egna <strong>kommun</strong>en. De ska också informera barn och<br />
unga om barnkonventionen. En internationell konferens inom projektet<br />
genomförs i Skottland den 18-21 april 2013.<br />
Folkhälsa<br />
Inom folkhälsa var fokusområdena delaktighet och inflytande, generellt<br />
föräldrastöd samt alkohol- och drogförebyggande arbete.<br />
Sjuhärads <strong>kommun</strong>alförbund har 2010-<strong>2012</strong> haft ett projekt för<br />
samverkan kring det generella föräldrastödet. I början av året anordnades<br />
en mässa i Krafthuset som riktade sig till organisationer och personer<br />
som arbetar med föräldrastöd, denna hade ca 100 besökare.<br />
Tilläggsmedel från Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 möjliggjorde att olika<br />
personalgrupper som arbetar med familjer och barn kunde gå utbildningen<br />
”Aktivt föräldraskap”. Arbetet med EFFEKT (f.d. ÖPP) fortsatte.<br />
Målet med programmet, som riktar sig till föräldrar till barn i<br />
skolans år 7-9, är att varje föräldrar ska få information vid fem tillfällen.<br />
Länsstyrelsen har tillsammans med <strong>kommun</strong>er och Polismyndighet<br />
sedan 2007 genomfört Insatser mot langning i syfte att uppmärksamma<br />
den illegala alkoholhandeln. Det görs genom att uppmärksamma<br />
föräldrar, allmänhet om langning och för att skapa diskussioner<br />
om langning, skapa en ökad vilja att lämna tips till polisen och att stimulera<br />
till en ökning av polisiära insatser mot langning. <strong>Bollebygd</strong><br />
beslutade att delta i årets insats och att uppmärksamma invånare,<br />
med ett särskilt fokus på äldre kompisar och syskon, på detta under<br />
skolavslutningsveckorna i maj och juni månad.<br />
Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 initierade dialog om nya folkhälsoavtal.<br />
Krisberedskap<br />
Länsstyrelsen följde upp <strong>kommun</strong>ens krisberedskapsarbete och måluppfyllelsen<br />
bedömdes som god. Krisledningsnämnden, krisledningsgruppen<br />
samt info- och analysgrupp utbildades och övades under<br />
hösten. Projektet med att förbättra <strong>kommun</strong>ens krisledningsförmåga<br />
slutfördes och <strong>kommun</strong>en har nu reservkraft till <strong>kommun</strong>hus och Bollegården<br />
samt anpassade lokaler och utrustning för att kunna bedriva<br />
ett effektivt krisledningsarbete.<br />
Delaktighet och inflytande<br />
Kommunens deltagande i SKL:s projekt kring medborgardialog fortsatte.<br />
Kommunfullmäktige beslutade att inrätta en tillfällig demokratiberedning<br />
med uppdrag att utreda om och i så fall hur <strong>kommun</strong>en kan<br />
arbeta med medborgardialog som en del av styrprocessen. Vid sammanträdet<br />
i mars gjordes en testsändning av sammanträdet på <strong>kommun</strong>ens<br />
hemsida. Bakgrunden var en motion om att sända<br />
sammanträdena på webben. Under hösten beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att sammanträdena från och med 2013 ska sändas.<br />
Kommunens verksamhet<br />
VA-verksamheten och avfallshantering<br />
Arbetet med omläggning av VA-ledningar i Hultafors har pågått under<br />
året. Arbetet med utredning av reservvattenförsörjning i <strong>Bollebygd</strong> och<br />
Olsfors/Hultafors och nytt vattenverk i Töllsjö har påbörjats.<br />
Under slutet av året konstaterades stora problem med vattenkvaliteten<br />
i Töllsjö och ett omfattande arbete med en åtgärdsplan startades.<br />
Nytt tillstånd för verksamheten vid Råssa ÅVC har erhållits viket innebär<br />
att en del åtgärder måste utföras för att minimera miljörisker.<br />
Fastighet, gata, park och planering<br />
Arbetena med förskolorna Krokdal och Eriksgården har färdigställts<br />
under året. Detsamma gäller den nya gruppbostaden på Hembygdsvägen<br />
och Söråns förskola i Olsfors. Stora oförutsedda kostnader uppstod<br />
i samband med avetablering av tillfälliga lokaler. Arbetet med att konvertera<br />
uppvärmningssystemet vid Örelundsskolan från olja till bergvärme<br />
har påbörjats.<br />
Köket på Odensgårdens förskola har renoverats. Arbete med energibesparande<br />
åtgärder pågår kontinuerligt inom enheten.<br />
Upphandling har genomförts för snöröjning vilken kom att medföra<br />
ökade kostnader. En lekplats har iordningställts vid Bäckaparken i<br />
Töllsjö. Arbetet med en ny skogsbruksplan har påbörjats.<br />
Hösten <strong>2012</strong> kom ett mycket efterlängtat beslut från regeringen då<br />
man fastslog att arbetet med den i många år omtalade Götalandsbanan<br />
skall påbörjas. Bland de första etapperna finns då bandelen <strong>Bollebygd</strong> –<br />
Mölnlycke med färdigställande till 2025.<br />
På plansidan i övrigt har arbete varit intensivt. Arbetet med en ny<br />
översiktsplan har påbörjats, liksom den fördjupade översiktsplanen för<br />
stationsområdet. Planen för stationsområdet genomförs inom ramen<br />
för det s.k. BOHÄM-samarbetet.<br />
Detaljplanearbeten pågår för Malmgården, Lyckebo och Skattegården<br />
i centrala <strong>Bollebygd</strong>. Detaljplanen för Bergadalen har överklagats,<br />
men Länsstyrelsen har givit ett förordnande att de oomtvistliga delarna<br />
av planen kan ianspråktas. Därutöver har arbete pågått med detaljplan<br />
för området vid f.d. sanatoriet i Hultafors m.fl.<br />
Bostadsbyggandet har varit intensivt och drygt 100 nya bostäder i<br />
hyresrätt har färdigställts av olika exploatörer. Efterfrågan på hyresrätter<br />
har konstaterats vara stor.<br />
I slutet på året avslog regeringen som sista instans alla överklaganden<br />
för Tyftet vilket medför att exploateringen av ca 50 tomter kan påbörjas.<br />
Personalutveckling<br />
Sjukfrånvaro<br />
Sjukfrånvaron inom <strong>kommun</strong>styrelseförvaltningen har minskat från<br />
3,9 procent till 2,1 procent. Förändringen är en kombination av såväl<br />
lägre korttidsfrånvaro som långtidssjukskrivna. Korttidssjukfrånvaron<br />
minskar såväl bland männen som kvinnorna och hamnar på 0,7 procent<br />
respektive 3,3 procent. Minskningen är klart mindre bland männen<br />
än kvinnorna, detta kan till stor del förklaras av att antalet män är<br />
lägre än antalet kvinnor. Enskilda fall ger då stort utslag procentuellt.<br />
Andelen långtidssjukskrivna har under året minskat från 49,3 procent<br />
till 10,7 procent. Minskningen av sjukfrånvaron beror till del på projektet<br />
”Ont i kroppen”. Det gjordes en omfattande kartläggning på in-<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 37
dividnivå om arbetets orsaker till värk och smärtor som kunde anses<br />
vara arbetsrelaterade. Efter detta har åtgärder vidtagits på såväl individsom<br />
gruppnivå för att minska bl a belastnings- och förslitningsskador.<br />
Rehabiliteringsarbete<br />
Inom <strong>kommun</strong>styrelsen stöttar personalavdelningen <strong>kommun</strong>ens chefer<br />
i rehabiliteringsprocessen. Personalavdelningen arbetar med att följa<br />
upp korttidsfrånvaro och därmed förhindra att denna leder till långtidssjukskrivningar.<br />
Som regel är att efter fem korttidssjukfrånvarotillfällen<br />
under den senaste 12-månadersperioden, eller efter fyra veckors<br />
sammanhängande sjukskrivning, skall respektive chef ha ett samtal med<br />
berörd medarbetare. På detta sätt startas rehabiliteringsprocessen i ett<br />
tidigt skede samtidigt som inga längre sjukskrivningar förbises. Under<br />
sommarperioden genomförde personalavdelningen en utbildning i<br />
praktiskt rehabiliteringsarbete för <strong>kommun</strong>ens chefer, då sjukfrånvaroökningen<br />
under 2010 fortsatte in på 2011. Efter genomförd utbildning<br />
kan det konstateras att sjukfrånvaron börjat minska. Denna minskning<br />
kan delvis tillskrivas utbildningen men minskningen beror även på att<br />
sjuktalen normalt är lägre under andra halvåret.<br />
Sjukfrånvaro<br />
i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid, 2010-<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Kommunstyrelsen totalt 2,1 3,9 3,8<br />
Kvinnor 3,3 4,5 4,0<br />
Män 0,7 3,3 3,5<br />
Hela <strong>kommun</strong>en 5,3 5,9 5,5<br />
Kvinnor 6,2 6,7 6,0<br />
Män 1,3 2,0 2,8<br />
Långtidssjuka i procent<br />
andel sjuka 60 dagar eller mer 2010-<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 Antal*<br />
Kommunstyrelsen Totalt 10,7 49,3 63,3 1<br />
Hela <strong>kommun</strong>en 45,6 56,0 46,9 11<br />
38<br />
Kommunens verksamhet<br />
Kommunstyrelsen<br />
*Antal personer sjuka mer än 60 dagar den 31/12 <strong>2012</strong><br />
Rehabiliteringsarbete<br />
Inom <strong>kommun</strong>styrelsen stöttar personalavdelningen <strong>kommun</strong>ens chefer<br />
i rehabiliteringsprocessen. Personalavdelningen arbetar aktivt med<br />
att följa upp korttidsfrånvaro och därmed förhindra att denna leder till<br />
långtidssjukskrivningar. Som regel är att efter fem korttidssjukfrånvarotillfällen<br />
under den senaste 12-månadersperioden, eller efter fyra veckors<br />
sammanhängande sjukskrivning, skall respektive chef ha ett samtal<br />
med berörd medarbetare. På detta sätt startas rehabiliteringsprocessen i<br />
ett tidigt skede samtidigt som inga längre sjukskrivningar förbises.<br />
Under året har <strong>kommun</strong>en i samarbete med företagshälsovården haft<br />
en rehabcoach anställd på halvtid.<br />
Rekryteringsläge<br />
Liksom tidigare år har tillgången på arbetskraft i huvudsak varit god.<br />
Det finns dock vissa bristyrken inom samhällsbyggnadsavdelningens<br />
ansvarsområde där rekryteringen varit svårare. Under året har tio rekryteringar<br />
genomförts på <strong>kommun</strong>styrelsens avdelningar. En av dessa rekryteringar<br />
var chefsrekrytering, åtta av rekryteringarna tillhörde<br />
samhällsbyggnadsavdelningen. Tre av rekryteringarna kan hänföras till<br />
pensionsavgångar, en är utökning och övriga sex ersättning. Utöver<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
detta har tre visstidsanställningar genomförts relaterade till ordinarie<br />
personals barnledigheter. Det finns en tendens att specialistbefattningar<br />
och områden där vi har väldigt få anställda är på väg att bli svårare att<br />
rekrytera. Det finns också en tendens att personalrörligheten inom specialistbefattningar<br />
och befattningar med krav på högskoleutbildning är<br />
ökande. Detta område bör bevakas och såväl attraktiviteten som rekryteringsprocessen<br />
bör ses över.<br />
Kompetensutveckling<br />
För <strong>kommun</strong>styrelsens chefer har utbildning i arbetsmiljö genomförts.<br />
Brand- och hjärt- lungräddningsutbildning har genomförts för cirka en<br />
tredjedel av personalen. Myndighetsutövningen och stora delar av samhällsbyggnadsavdelningen<br />
har genomgått en tvådagars bemötandeutbildning.<br />
Två förvaltningschefer har genomfört toppledarprogrammet.<br />
Inom <strong>kommun</strong>styrelseförvaltningens ansvarsområde finns många<br />
special- och unika befattningar en stor del av arbetstagarna deltar därför<br />
i riktade utbildningar och kurser.<br />
Inom vissa avdelningar har vi genomfört grupp- och chefsutvecklingsinsatser.<br />
Vi har ett utarbetat chefs- mentorsprogram som genomförs<br />
med externa aktörer. För enskilda chefer och medarbetare varierar<br />
således kompetensutvecklingen under året.<br />
Kommunen deltar också i ett regionalt mentorsprogram som är<br />
upprättat inom hela den offentliga sektorn.<br />
Den totala kostnaden för <strong>kommun</strong>styrelsens kompetensutveckling<br />
under året uppgår till 702 tkr vilket medför en genomsnittlig kompetensutvecklingskostnad<br />
om 9 887 kr per anställd.<br />
Jämställdhet<br />
Under hösten 2011 påbörjade avdelningarna på <strong>kommun</strong>styrelsen arbetet<br />
med frågan om fysiska arbetsförhållanden. Denna fråga återfinns i<br />
jämställdhetsplanen då jämställdhetsenkäten från 2009 visade att nästan<br />
hälften av kvinnorna och 20 procent av männen i <strong>kommun</strong>en upplevde<br />
att de fick ont i kroppen av sitt arbete. Detta arbete, som<br />
inkluderar kartläggning och planering av åtgärder, var klart under<br />
våren. Åtgärder har vidtagits såväl mot enskilda som arbetsgrupper och<br />
förhoppningsvis återspeglas det i de lägre sjukskrivningstalen.<br />
Under hösten 2011 påbörjades även arbetet med uppföljningen av<br />
lönekartläggning 2010. Syftet med den uppföljande kartläggningen är<br />
att upptäcka, åtgärda och förhindra att det finns osakliga löneskillnader<br />
mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Arbetet<br />
med kartläggningen samt upprättande av handlingsplan för att korrigera<br />
osakliga löneskillnader genomfördes under första kvartalet <strong>2012</strong> i<br />
samband med löneöversynen för <strong>2012</strong>.<br />
Under året genomfördes utbildning med representanter från ekonomi-<br />
och personalavdelningen inom gender budgeting. Denna utbildning<br />
är en del i <strong>kommun</strong>styrelsens arbete för en jämställd budget.<br />
Gender budgeting fanns med med tre exempel i budgetprocessen inför<br />
2013. Ett resultat blir att vi kommer att ha könsuppdelad statistik.<br />
Revidering av jämställdhetsplan är genomförd under året och en ny<br />
finns från 2013.<br />
Framtiden<br />
Kommunstyrelsen kommer under året att fortsätta arbetet med implementering<br />
av den nya styrmodellen i hela organisationen. Med detta<br />
avses styrkedjan från fullmäktige till enskild medarbetare. Under året<br />
kommer enhetsplan och medarbetarplaner att tas fram. Kommunstyrelsen<br />
avser att tydligare ta ansvar för tillsyn, samordning och övergripande<br />
styrning. Under arbetet med styrmodellen blev avsaknaden av en
Kommunstyrelsen<br />
<strong>kommun</strong>gemensam värdegrund tydlig. Arbete för att ta fram och implementera<br />
en sådan kommer att starta under hösten. I styrmodellsarbetet<br />
identifierades också att behovet av att tydliggöra rollfördelningen<br />
mellan politiker och tjänstemän.<br />
I <strong>kommun</strong>ens vision ingår en befolkningsökning motsvarande en<br />
procent. Detta uppnåddes under <strong>2012</strong> och berodde främst på att det i<br />
<strong>kommun</strong>en färdigställdes drygt 100 hyreslägenheter. För dessa fanns<br />
uppenbarligen en marknad. Detta område behöver bevakas noggrant<br />
avseende marknad, lånebild, tillgång på bostäder, trängselavgifter och<br />
kollektivtrafikens påverkan.<br />
Under året kommer tjänstemannaorganisationen att utredas. Syftet<br />
är bl.a. att identifiera och rätta till eventuella brister exempelvis i samordning<br />
mellan förvaltningar för att på så sätt kunna höja kvalitén i arbetet.<br />
BoHäM-samarbetet kommer att fördjupas. Den antagna visionen<br />
skall förverkligas och <strong>kommun</strong>styrelsernas presidier skall ta fram en<br />
handlingsplan för fördjupat samarbete.<br />
Kommunalförbundet har tagit fram målsättningar syftande till att<br />
fördjupa samarbetet mellan <strong>kommun</strong>erna. En projektledare har tillsatts<br />
för att ta fram nyckeltalsjämförelser i syfte att belysa utvecklingen inom<br />
Sjuhärad. Arbetet med ett nytt tillväxtprogram kommer att intensifieras.<br />
Kommunens verksamhet<br />
Arbetet med fördjupad översiktsplan över stationen och det<br />
omkringliggande området kommer att intensifieras under året. Arbetet<br />
som berör tre <strong>kommun</strong>er (BoHäM) kommer att ske i samverkan där<br />
Härryda och Mark ingår såväl i en styr- som arbetsgrupp. I infrastrukturpropositionen<br />
är sträckan Mölnlycke- <strong>Bollebygd</strong> utpekad för byggnation<br />
2017-2025. Detta innebär att arbetet för en station i <strong>Bollebygd</strong><br />
kommer att ha hög prioritet.<br />
De administrativa lokalerna i <strong>kommun</strong>en behöver ses över. Idag är<br />
ett flertal verksamheter utlokaliserade. Möjligheten att skapa fler arbetsplatser<br />
i <strong>kommun</strong>huset är begränsad. Det finns f n några alternativ<br />
vilka förvaltningen kommer att arbeta vidare med. Inte minst behöver<br />
samhällsbyggnadsavdelningen samlokaliseras.<br />
Lokalprogram för F-6 skola i <strong>Bollebygd</strong> är framtaget och beslut<br />
kommer att tas under året.<br />
Samhällsbyggnadsavdelningen kommer att ta ett helhetsgrepp om<br />
<strong>kommun</strong>ens lokaler.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 39
40<br />
Kommunens verksamhet<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
Nämndens verksamhetsområde<br />
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar enligt reglemente antagen av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige 2010-11-18 § 159 för samtliga skolformer enligt<br />
skollagen. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden är ansvarig<br />
för <strong>kommun</strong>ens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, det offentliga<br />
skolväsendet för barn och ungdomar samt gymnasieskola, gymnasiesärskola,<br />
komvux, särvux och svenska för invandrare. Barn- och<br />
utbildningsnämnden ansvarar också för kost- och städverksamheten<br />
samt pedagogisk omsorg som inte är en skolform. Barn- och utbildningsnämnden<br />
ansvarar även för vårdnadsbidraget i enlighet med Lag<br />
(2008:307) om <strong>kommun</strong>alt vårdnadsbidrag.<br />
Uppföljning av <strong>kommun</strong>fullmäktiges mål<br />
Barn- och utbildningsnämnden har med anledning av fullmäktiges<br />
prioriterade inriktningsmål formulerat effektmål.<br />
De <strong>kommun</strong>ala verksamheterna ska utveckla sådana arbetsformer<br />
så att invånarnas delaktighet och möjlighet att påverka<br />
ökar.<br />
l Eleverna ska uppleva att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till<br />
politikerna.<br />
Målet är delvis uppfyllt. Det är två processer som har varit grund för<br />
måluppfyllelsen, den s k 100 000 kr processen och processen att ta<br />
fram en ny översiktsplan. I brukarenkäten framkom att 45 procent av<br />
eleverna i årskurs 8 upplever att de har möjlighet att föra fram sina<br />
åsikter till politikerna. Eleverna upplever inte i så hög grad att de kan<br />
föra fram sina åsikter.<br />
Eleverna ska fortsättningsvis involveras i fler processer för att känna<br />
möjligheterna att påverka. Planerade processer är framtagandet av ny<br />
översiktsplan och byggnationen av <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan F-6. Det finns en<br />
ide från ungdomsdemokratigruppen att möta elever i varje skola exempelvis<br />
under lunchen vilket kan bli en naturlig mötesplats för politik<br />
och elever.<br />
De <strong>kommun</strong>ala verksamheterna ska främja invånarnas hälsa<br />
och bidraga till att de känner trygghet.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
l Alla barn och elever ska vara trygga och känna ett stort förtroende för<br />
de vuxna i verksamheten.<br />
Målet är uppfyllt. <strong>2012</strong> svarade 95 procent av eleverna i årskurs 5<br />
och 8 att de känner sig trygga i skolan. Målet för verksamheterna är att<br />
alla barn och elever skall känna sig trygga. 95 procent är en mycket hög<br />
andel men det innebär inte att verksamheterna kan vila i nöjdhet utan<br />
arbetet måste ständigt utvecklas. Alla i förskola och skola ska främja<br />
barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion<br />
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning<br />
samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och<br />
kränkande behandling. En plan tas fram på varje enhet och det sker ett<br />
aktivt arbete med att alla elever och barn ska känna sig trygga. Nya allmänna<br />
råd är framtagna som styrdokument i likabehandlingsarbetet.<br />
Verksamheterna arbetar med värdegrunden, rutiner och arbetsformer<br />
för att stärka arbetet med att förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier<br />
och kränkande behandling.<br />
Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och<br />
ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan.<br />
Kommunen ska också vara en förebild och genom<br />
planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för<br />
en god miljö.<br />
l Öka andelen ekologiska livsmedel.<br />
Målet är uppfyllt. <strong>2012</strong> var 12,36 procent av årets kostnader för<br />
livsmedel ekologiska livsmedel såsom mjölk, frukt, vitkål, morötter,<br />
pasta och kaffe. Det sker ett fortsatt målinriktat arbete kring sök av<br />
möjligheter att köpa ekologiska livsmedel. Målet för 2013 är att 15<br />
procent av kostnader för livsmedel ska vara för ekologiska livsmedel.<br />
Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska präglas av<br />
pedagogisk mångfald så att barn och ungdomar tar till sig<br />
kunskap samt utvecklar sin sociala kompetens, framtidstro<br />
och självständighet.
Barn- och utbildningsnämnden<br />
l Alla barn och elever ska uppleva höga och positiva förväntningar. Alla<br />
elever ska ges möjlighet att uppnå goda kunskapsresultat.<br />
Målet är uppfyllt. <strong>2012</strong> uppger 92 procent av eleverna i årskurs 5<br />
och 8 att lärarna har höga förväntningar på dem. Höga förväntningar<br />
är en framgångsfaktor för måluppfyllelsen i skolan och det är viktigt att<br />
eleverna känner att de förväntas nå så långt som det är möjligt. Barn<br />
och elever ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd genom strukturerad<br />
undervisning i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar<br />
för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås. I förskolan<br />
arbetas för att lärande och omsorg skall bilda en helhet. Förskolan utvecklar<br />
uppdraget att lägga grunden för ett livslång lärande. Verksamheterna<br />
skall arbeta med ett fortsatt utvecklingsarbete kring måluppfyllelsen<br />
och en fokusering på skolans och förskolans lärandeuppdrag.<br />
l Alla barn och elever ska ha en god digital kompetens för att vara rustade<br />
för framtiden.<br />
Målet är uppfyllt. Elever i årskurs 7 och 8 har fått en egen dator.<br />
Alla lärare har fortbildats i att arbeta med datorn som ett pedagogiskt<br />
verktyg och alla lärare i grundskolan har från och med hösten <strong>2012</strong><br />
egna bärbara datorer. Skolan bedömer att pedagogerna på <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan<br />
7-9 har god kvalitet på sin utbildning med utgångspunkt i satsningen<br />
en-till-en. Datorn är ett verktyg, som för eleverna är en<br />
självklarhet idag. Här gäller det att skolan har kunskaper och tid att<br />
satsa rätt i framtiden. Eftersom alla skolor har en IKT-pedagog finns<br />
förutsättningar för en hög kvalitet på undervisning med IKT.<br />
l Alla barn och elever ska få det stöd som de behöver. Alla elever ska ges<br />
möjlighet att minst nå kunskapskraven.<br />
Målet är uppfyllt. Meritvärdet för <strong>2012</strong> beräknas till 213 poäng och<br />
alla elever i årskurs 9 på <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan var behöriga att söka till de<br />
nationella programmen i gymnasieskolan. Resultaten är mycket goda,<br />
men det finns en rad utvecklingsområden. Bland annat finns en stor<br />
skillnad mellan pojkar och flickors resultat. Det sker ett fortsatt arbete<br />
med formativ bedömning samt utveckling av den strukturerande undervisningen.<br />
Uppföljning av <strong>kommun</strong>fullmäktiges mål<br />
för god ekonomisk hushållning<br />
l Kostnaden för sjukfrånvaron ska vara låg.<br />
Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron har minskat från 5,8 procent 2011<br />
till 5,5 procent <strong>2012</strong>. Arbetet med att följa upp sjukfrånvaron samt det<br />
förebyggande arbetet har gett effekt.<br />
l Kostnaden för barn och elever som väljer förskola/grundskola i annan<br />
<strong>kommun</strong> ska vara låg.<br />
Målet är ej uppfyllt. Barn och elever som valt att gå i annan förskola<br />
och skola har ökat. 2011 var det 18 barn som valde att gå i förskola i<br />
annan <strong>kommun</strong> jämfört med 26 barn år <strong>2012</strong>. Det var 55 elever i<br />
grundskolan som valde att gå i skola i annan <strong>kommun</strong> 2011, vilket ska<br />
Kommunens verksamhet<br />
jämföras med 76 elever <strong>2012</strong>. De <strong>kommun</strong>ala skolorna måste bli bättre<br />
på att visa upp de goda resultaten och marknadsföra sig som de bra<br />
skolor de är. Som huvudman för den <strong>kommun</strong>ala skolan finns en skyldighet<br />
att tillse att den skolan är ett attraktivt alternativ. Den nybyggnation<br />
som planeras för <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan och Örelundskolan kan ha<br />
stor betydelse.<br />
l Kostnaden för elever med förlängd undervisning i gymnasieskolan ska<br />
vara låg.<br />
Målet är uppfyllt. Det är ett lägre antal elever med förlängd undervisning<br />
och det är färre antal elever på introduktionsprogrammet än vad<br />
som tidigare år gått på IV-programmet. Det är färre elever som har avbrutit<br />
sin gymnasieundervisning <strong>2012</strong> jämfört med tidigare år. Detta<br />
beror troligtvis på ny gymnasieorganisation med större krav på eleverna<br />
för att kunna byta program. För att förbättra måluppfyllelsen ytterligare<br />
ska barn- och utbildningsförvaltningen ställa krav på att få ta del<br />
av informationen som finns för de elever som har förlängd undervisning<br />
på gymnasiet. Den absolut viktigaste insatsen är en väl avslutad<br />
grundskola som gör eleverna förberedda för fortsatt studier samt en god<br />
studie- och yrkesvägledning.<br />
Ekonomiskt utfall<br />
Barn- och utbildningsnämndens resultaträkning, tkr<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Intäkter 25 563 22 221 3 342 22 020 21 488<br />
Personalkostnader -108 890 -106 222 -2 668 -105 875 -100 926<br />
Köpt verksamhet -70 091 -67 398 -2 693 -67 037 -63 339<br />
Övrigt -34 983 -35 218 235 -32 116 -31 344<br />
Kapitalkostnader -1 109 -1 000 -109 -939 -1 266<br />
Summa kostnader -215 073 -209 838 -5 412 -205 965 -196 874<br />
Nettokostnader -189 510 -187 617 -1 893 -183 946 -175 387<br />
Budgetram 187 617 187 617 0 178 138 173 474<br />
Resultat -1 893 0 -1 893 -5 808 -1 913<br />
Barn- och utbildningsnämndens resultat för år <strong>2012</strong> uppgår till<br />
-1 893 tkr.<br />
Det negativa resultatet förklaras delvis av ökade kostnader med anledning<br />
av ökat antal köpta platser inom förskola, grundskola, grundsärskola<br />
och fritidshem. Förvaltningens kostnader för personal och<br />
lokaler har ej kunnats reduceras i samma takt som antalet köpta platser<br />
ökat. Detta har medfört ökade kostnader med -800 tkr. Vuxenutbildningen<br />
redovisar ett underskott med -800 tkr, vilket beror på en ökad<br />
tillströmning av elever. Resultatet påverkas även av ökade kostnader för<br />
återställande av hyrda lokaler -200 tkr. Semesterlöneskuldsförändringen<br />
har medfört en kostnad motsvarande -200 tkr som inte varit budgeterad.<br />
Under året har kost- och städverksamheten haft ökade personalkostnader<br />
-300 tkr som förklaras av ökat nyttjande av timvikarier<br />
jämfört med vad som budgeterats. Ökade kostnader för skolskjuts till<br />
följd av ny upphandling, vilken inkluderade friskolan Gadden, bidrog<br />
till resultatet med -200 tkr. Resultatet förbättras av ett överskott inom<br />
egen grundskola och förskola på sammanlagt 600 tkr. Överskottet är<br />
följd av vakanser inom elevvård/elevhälsa (100 tkr), vårdnadsbidrag<br />
som inte förbrukats (200 tkr) samt ej förbrukade övriga kostnader<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 41
42<br />
Kommunens verksamhet<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
(300 tkr). Barn- och utbildningsnämndens resultat för år <strong>2012</strong> är negativt<br />
(-1 893 tkr). En likhet med föregående år är det kostnaden för köpt<br />
förskole- och grundskoleverksamhet som ökar. Detta beror på att fler<br />
barn och elever väljer barnomsorg eller skola i annan <strong>kommun</strong>. Det<br />
som skiljer <strong>2012</strong> års resultat från tidigare år är att det negativa resultatet<br />
inte kan förklaras av att det har varit fler barn eller elever i verksamheten<br />
totalt än vad som budgeterats. En annan skillnad är det stora underskottet<br />
inom vuxenutbildningen under <strong>2012</strong>.<br />
Nettokostnader - budget per verksamhetsområde, tkr<br />
Netto- Av- Netto- Nettokostnad<br />
Budget vikelse kostnad kostnad<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Nämndverksamhet -491 448 -43 -529 -357<br />
Övrig politisk verksamhet -358 350 -8 0 0<br />
Förskola -49 615 48 905 -710 -46 126 -41 014<br />
Pedagogisk omsorg -960 1 309 349 -1 200 -1 366<br />
Fritidshem -9 319 9 102 -217 -6 843 -7 125<br />
Förskoleklass -3 746 3 812 66 -2 983 -3 153<br />
Grundskola -78 581 78 014 -567 -78 462 -74 591<br />
Grundsärskola -5 198 4 783 -415 -5 116 -5 619<br />
Gymnasiet -34 276 34 724 448 -36 167 -35 389<br />
Gymnasiesärskola -4 471 4 697 226 -4 710 -4 797<br />
Vuxenutbildning -1 845 1 047 -798 -1 116 -1 000<br />
Kostverksamhet ÄO -649 426 -223 -694 -976<br />
Summa -189 510 187 617 -1 893 -183 946 -175 387<br />
Nämndverksamheten visar ett underskott på -43 tkr avseende arvodeskostnader.<br />
Det har under året varit fler politiska möten, utöver<br />
nämndsmöten, vilket medfört att ökade kostnader.<br />
Förskoleverksamheten genererar under år <strong>2012</strong> ett underskott motsvarande<br />
-710 tkr. Underskottet förklaras av ökade vistelsetider och<br />
ökad efterfrågan av barnomsorg i annan <strong>kommun</strong>. Den pedagogiska<br />
omsorgen visar ett positivt resultat motsvarande 349 tkr. Överskottet<br />
förklaras av en minskad efterfrågan på vårdnadsbidrag än vad som budgeterats,<br />
samt en fortsatt låg efterfrågan på pedagogisk omsorg i <strong>kommun</strong>en.<br />
Verksamheterna fritidshem, förskoleklass och grundskola visar ett<br />
negativt resultat med -718 tkr. Underskottet förklaras av ökad efterfrågan<br />
av skola och fritidshem i annan <strong>kommun</strong> och att anpassningar av<br />
kostnaderna för den egna verksamheten inte har gjorts i samma takt.<br />
Grundsärskolans resultat -415 tkr högre jämfört med budget och<br />
detta beror på att kostnaderna för köpt verksamhet är högre på grund<br />
av förändrat behov.<br />
Gymnasieverksamhetens (inklusive gymnasiesärskolan) nettokostnader<br />
är 674 tkr lägre än budgeterat. Detta beror på färre gymnasieelever<br />
än budgeterat, en något lägre kostnadsökning än vad som prognostiserats<br />
samt att fördelningen mellan gymnasiet och gymnasiesärskolan har<br />
förändrats beroende på att det är färre gymnasiesärskoleelever.<br />
Vuxenutbildningen har <strong>2012</strong> ett underskott motsvarande -798 tkr<br />
och detta beror på en ökad efterfrågan.<br />
Kostverksamheten för äldreomsorgen har -223 tkr högre nettokostnader<br />
än vad som budgeterats, vilket förklaras av ökade personalkostnader,<br />
främst vikariekostnader, jämfört med vad som budgeterats.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Prestationer<br />
Prestationer<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Antal elever F-9 i <strong>kommun</strong>ens skolor<br />
Köpta platser år f-9 i andra <strong>kommun</strong>er/<br />
813 834 -21 810 818<br />
friskolor 74 50 24 51 42<br />
Köpta platser år f-6 i friskolan Gadden 150 151 -1 155 154<br />
Antal elever fritidshem 418 418 0 387 370<br />
Antal barn förskola 514 509 5 496 464<br />
Antal barn i familjedaghem 8 10 -2 10 11<br />
Antal gymnasieelever/köpta platser 335 334 1 372 380<br />
Antal elever IV-programmet 3 5 -2 14 16<br />
Antal gymnasiesärelever/köpta platser 13 15 -2 17 21<br />
Antal elever i särskola i egen <strong>kommun</strong> 8 10 -2 11 14<br />
Köpta platser särskola i annan <strong>kommun</strong> 2 1 1 1 0<br />
Årets verksamhet<br />
Under året har <strong>kommun</strong>en haft invigning av nya fräscha lokaler på<br />
Eriksgårdens förskola, Krokdals förskola och ny matsal.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>skolan har mycket goda resultat i årskurs 9. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan<br />
är en av de unika skolorna i Sverige som har 100 procent behöriga<br />
elever till gymnasieskolans yrkesprogram, estetiska programmet,<br />
ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapliga programmet. Betygen<br />
är ett resultat av det arbete som pedagogerna i <strong>Bollebygd</strong> genomfört<br />
på ett bra sätt från förskolan och upp genom grundskolan.<br />
Det har under året skett en samverkan med Kulturskolan i Härryda<br />
och exempelvis har Dans och Drama varit en del på samtliga skolor.<br />
Även den frivilliga musikundervisningen har tagit fart.<br />
Flera möten med föräldragruppen Bollebarn har skett under <strong>2012</strong><br />
med många frågeställningar om personaltäthet, gruppstorlek, prognoser,<br />
ekonomi, resursfördelning, personalfrågor och arbetsmiljö. Föräldragruppen<br />
lämnade ett medborgarförslag till Kommunfullmäktige.<br />
Torsdagen den 15 mars besökte utbildningschef och förskollärare<br />
från Malå <strong>kommun</strong> <strong>Bollebygd</strong>. De berättade om hur de arbetar med<br />
”stämpelklocka” och timtaxa i Malå med anledning av en motion av<br />
Margareta Malmsjö (M) som antogs i december. Det innebär att ett<br />
försök med stämpelur görs under 2013.<br />
Det har under året skett en upphandling av ny skolskjuts utifrån att<br />
eleverna beviljats skolskjuts till Gaddenskolan. Nytt avtal finns från och<br />
med hösten <strong>2012</strong>.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan 7-9 har deltagit i Commeniusprojektet "The salty<br />
sweetness of the sea pouring in similar diversity to our clothing and<br />
nutrition through the time". Förutom <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan så är det skolor<br />
från Grekland, Portugal, Italien, Spanien och Turkiet. Det är både lärare,<br />
rektorer och framför allt elever inblandade i projektet som sträcker<br />
sig fram till och med 2013.<br />
<strong>Bollebygd</strong> var <strong>2012</strong> en föregångare med gott exempel utifrån första<br />
året i det fyraåriga avtalet mellan lärarorganisationerna och SKL (4.5<br />
procent).<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> är med i kompetensutvecklingsprojektet SKY<br />
(Stark Kompetens och Yrkesstolthet) som är finansierat av EU och riktar<br />
mot 13 västsvenska <strong>kommun</strong>ers kvinnodominerade serviceverksamheter<br />
och omfattar ca 2 115 deltagare. Projektet har som mål att rusta<br />
deltagande kvinnor och män inom kost och lokalvård med god kompetens,<br />
bra självförtroende, stark yrkesstolthet och förutsättningar till ett<br />
fortsatt informellt lärande i den egna verksamheten. Validering av koc-
Barn- och utbildningsnämnden<br />
kar kommer även att genomföras för att styrka deltagarnas reella kompetens<br />
och stärka deras positioner på arbetsmarknaden.<br />
För första gången (på länge) har det satts betyg i årskurs 6 och 7.<br />
Det har föregåtts av ett aktivt arbete med betyg och bedömning bland<br />
lärarna i deras kompetensutveckling.<br />
Lokalprogram för <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan F-6 och för Öreslundsskolan är<br />
framtaget och arbetet är genomfört i god samverkan med samhällsbyggnadsavdelningen.<br />
Samtliga enheter har arbetet om sina planer vad gäller arbetet mot<br />
diskriminering och kränkande behandling. Nya allmänna råd har kommit<br />
under året som syftar till att stödja och synliggöra verksamheternas<br />
arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter<br />
samt för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier<br />
och kränkande behandling.<br />
Personalutveckling<br />
Sjukfrånvaro<br />
Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen har minskat<br />
men är ett strategiskt viktigt område att analysera och finna åtgärder för<br />
att motverka. Den totala sjukfrånvaron var 5,5 procent, en minskning<br />
med 0,3 procentenheter sedan 2011. Bland olika yrkeskategorier är<br />
sjukfrånvaron högst bland barnskötare samt köks- och städpersonal.<br />
Andelen långtidssjuka har minskat med 4,9 procentenheter under året,<br />
från 48,6 procent till 43,7 procent. Relaterat till kön var sjukfrånvaron,<br />
liksom tidigare år, högst bland kvinnor. Sjukfrånvaron bland kvinnor<br />
var 6,1 procent att jämföra med 1,3 procent bland män. Den 31 december<br />
<strong>2012</strong> var fem personer långtidssjukskrivna inom förvaltningen,<br />
vilket är 5 personer färre än vid samma tidpunkt 2011. Av de fem långtidssjukskrivna<br />
är två helt sjukskrivna, en är sjuk på 75 procent och en<br />
är sjuk på 25 procent. Det har gjorts satsningar under året med anledning<br />
av resultatet från medarbetarenkäten (arbetets mängd och innehåll<br />
samt ”ont i kroppen”). Det har erbjudits föreläsning i stresshantering<br />
vid fyra tillfällen för samtliga anställda inom barn- oh utbildningsförvaltningen.<br />
Ergonomiutbildning för personal inom kost- och städ samt<br />
de flesta förskolor har genomförts.<br />
Sjukfrånvaro<br />
i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid, 2010-<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Barn- och utbildningsnämnden totalt 5,5 5,8 6,0<br />
Kvinnor 6,1 6,4 6,6<br />
Män 1,3 0,6 1,0<br />
Hela <strong>kommun</strong>en 5,3 5,9 5,5<br />
Kvinnor 6,2 6,7 6,0<br />
Män 1,3 2,0 2,8<br />
Långtidssjuka i procent<br />
andel sjuka 60 dagar eller mer 2010-<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 Antal*<br />
Barn- och utbildningsnämnden totalt 43,7 48,6 50,6 5<br />
Hela <strong>kommun</strong>en 45,6 56,0 46,9 11<br />
*Antal personer sjuka mer än 60 dagar den 31/12 <strong>2012</strong><br />
Rehabarbete<br />
Det pågår rehabiliteringsarbete i förvaltningen för att möjliggöra för<br />
sjukskrivna att återgå i arbete. Det optimala är att bli så duktiga att<br />
sjukskrivning aldrig blir realitet. Det är viktigt att det sker i ett nära<br />
Kommunens verksamhet<br />
samarbete med den berörde. Det är ansvarig chef som har befogenheter<br />
och resurser i ärendet som har ansvaret för rehabarbetet. Det har under<br />
året getts en föreläsning angående rehabiltering av rehabcoach till chefer.<br />
Det har dessutom som stöd under året funnits tillgång till rehabcoach<br />
från företagshälsovården.<br />
Rekryteringsläge<br />
Det har gjorts 26 tillsvidarerekryteringar i barn- och utbildningsförvaltningen<br />
under <strong>2012</strong> och dessa består av förskollärare (18 st), fritidspedagog,<br />
specialpedagog/speciallärare (2 st), skolsköterska, husmor,<br />
städsamordnare, slöjdlärare, kock/kokerska, och förskolechef.<br />
I nuläget finns svårigheter att rekrytera fritidspedagoger och det har<br />
varit svårt att rekrytera specialpedagog med lärarbehörighet. Lärare<br />
med rätt kompetens för grundsärskola och fritidspedagoger kommer att<br />
vara svårrekryterat i framtiden. Även en brist av legitimerade förskollärare<br />
kan bli möjlighet. Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare<br />
för att kunna stå sig i konkurrensen om dessa yrkesgrupper. På<br />
längre sikt kan det bli svårigheter att rekrytera NO-lärare då det är<br />
mycket få som utbildar sig inom de ämnena.<br />
Kompetensutveckling<br />
Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört flera utbildningsinsatser<br />
för personalen under <strong>2012</strong>. Exempelvis har förskolan ägnat tid åt<br />
att diskutera pedagogisk dokumentation och även tittat på tekniskt<br />
stöd i processen. Samtlig personal i årskurs 1-9 var på en föreläsning<br />
med Christian Lundahl, professor i pedagogik, med bedömning för lärande<br />
som sitt forskningsområde. Fyra lärare har under året gått en<br />
kurs på högskolan i Borås riktat mot bedömning och betygsättning i<br />
årskurs 6. Kursen har varit på uppdrag av Skolverket som en del i deras<br />
implementeringsstöd.<br />
Samtliga lärare i årskurs 1-6 har fått en dator som ett verktyg i sitt<br />
dagliga arbete. Under en dag genomfördes workshops med stöd av Mediapoolen<br />
för att få tips och idéer om vad som kan göras i ett klassrum<br />
med en dator och kanon.<br />
Några lärare har gått Lärarlyft II som pågår mellan <strong>2012</strong>-2015 och<br />
ska öka ämnesbehörigheten hos lärare i grundskolan, gymnasieskolan,<br />
vuxenutbildningen och särskolan.<br />
Två rektorer går den statliga rektorsutbildningen som omfattar 30<br />
högskolepoäng.<br />
Framtiden<br />
Regeringen föreslår att två nya karriärsteg för lärare införs:<br />
– Yrkesskickliga lärare ska kunna bli förstelärare som i allt väsentligt<br />
ska fortsätta undervisa, men också ska kunna coacha kollegor, arbeta<br />
med att förbättra undervisningen, vara huvudlärare i ett ämne eller<br />
ansvara för lärarstuderande.<br />
– Personer med lägst licentiatexamen i ett ämne eller ämnesdidaktik<br />
ska kunna bli lektorer. Lektorer ska utöver undervisning kunna<br />
sprida ämneskunskaper till andra lärare eller bedriva forskning som<br />
gynnar undervisningen.<br />
<strong>Bollebygd</strong> bör vara med i den satsningen.<br />
Det har tagits fram två lokalprogram under <strong>2012</strong> för <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan<br />
F-6 och Olsfors förskola/skola. Barn- och utbildningsnämnden är<br />
mån om att det arbetet fortskrider enligt plan för att kunna erbjuda ändamålsenliga<br />
lokaler i undervisningen. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan 7-9 är nästa<br />
projekt för förvaltningen att påbörja för att säkerställa att skolbyggnaderna<br />
i <strong>kommun</strong>en håller god kvalitet. Om den planerade utbyggnaden<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 43
44<br />
Kommunens verksamhet<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
av bostäder i Hultafors blir verklighet så måste frågan om etablering av<br />
en ny förskola i detta område aktualiseras.<br />
Det bör ska ske en fortsatt utveckling och strukturering av det systematiska<br />
kvalitetsarbetet. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet<br />
inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen.<br />
Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt<br />
och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande<br />
till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla<br />
utbildningen.<br />
Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan<br />
och att möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete<br />
eller studier. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera<br />
elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid.<br />
Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kontakter och<br />
social gemenskap. I <strong>Bollebygd</strong> är personaltätheten låg och elevgrupperna<br />
stora. Det finns en låg andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning<br />
i verksamheten. Det krävs ett strategiskt planerat arbete<br />
för att arbeta med organisationen och uppdraget.<br />
För att stimulera <strong>kommun</strong>erna att i ökad omfattning erbjuda omsorg<br />
på kvällar, nätter och helger avser regeringen att införa ett riktat<br />
statsbidrag. <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> bör överväga om <strong>kommun</strong>en skall<br />
söka bidraget och ordna omsorg på kvällar, nätter och helger.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Den minsta totala undervisningstiden för matematik i grundskolan<br />
och grundsärskolan, ska öka med 120 timmar. Skolverket gör bedömningen<br />
att en utökning av undervisningstiden bör fördelas med en<br />
timme i veckan i årskurserna 1–3 för att få den önskade effekten. Det<br />
innebär att elevernas garanterade undervisningstid kommer att öka.<br />
För att behålla den nivå som <strong>kommun</strong>en haft de senaste åren för<br />
vuxenutbildningen som i princip är full behovstäckning krävs budgetförstärkning<br />
för verksamheten. Det finns osäkerheter då regering aviserar<br />
i budgetpropositionen att åter öka bidragen för Yrkesvux. För att<br />
möta den svaga konjunkturutvecklingen avser regeringen att skapa fler<br />
tillfälliga utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Under lågkonjunkturen<br />
har yrkesvuxsatsningen varit en viktig åtgärd för att minska<br />
arbetslöshet och utanförskap. För att möta den svaga konjunkturen och<br />
det osäkra läget på arbetsmarknaden bedömer regeringen att det krävs<br />
ytterligare satsningar. Även om regeringen satsar så innebär det att vissa<br />
kostnader måste finansieras av <strong>kommun</strong>en.<br />
Föräldrar och lekande barn vid <strong>kommun</strong>ens nya förskola Krokdal. FOTOGRAF: EMELIE LARSSON
Omsorgsnämnden<br />
Nämndens verksamhetsområde<br />
Omsorgsnämnden ansvarar för verksamhetsområdena vård och omsorg,<br />
område funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg.<br />
Uppföljning av <strong>kommun</strong>fullmäktiges<br />
inriktningsmål <strong>2012</strong><br />
Omsorgsnämnden har med anledning av fullmäktiges prioriterade inriktningsmål<br />
formulerat effektmål.<br />
De <strong>kommun</strong>ala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer<br />
så att invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka<br />
ökar.<br />
l Brukarnas delaktighet skall öka. Minst 75 procent av brukarna skall ha<br />
kännedom om innehållet i omsorgsnämndens servicedeklarationer.<br />
Minst 70 procent av brukarna skall vara nöjda med personalens bemötande.<br />
Mätning sker genom förvaltningens brukarenkät och svarsfrekvensen<br />
ska uppgå till 70 procent.<br />
Målet är uppfyllt. Brukarnas delaktighet säkerställs genom genomförandeplaner<br />
som upprättas i samråd med brukare och anhöriga. Arbetssättet<br />
är väl utvecklat inom hemtjänsten och biståndshandläggning.<br />
Arbete pågår med att fastställa servicedeklarationer för de enheter där<br />
det saknas. Under <strong>2012</strong> har lokala värdighetsgarantier fastställts för särskilt<br />
boende. Dessa är att jämställa med servicedeklarationer. Brukarenkät<br />
inom hemtjänsten visar på att 94 procent är nöjda eller mycket<br />
nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. 80 procent av brukarna<br />
vet vad de kan förvänta sig av hemtjänsten (servicedeklarationen).<br />
Svarsfrekvensen var 67 procent.<br />
Kommunens verksamhet<br />
l Ökad valfrihet för brukarna. <strong>Bollebygd</strong> ska uppnå minst 145:e plats<br />
bland Sveriges <strong>kommun</strong>er, avseende andelen brukare på äldreboende<br />
som är nöjda med möjligheten att få komma ut när de vill. Grund för<br />
bedömning av måluppfyllelse är Socialstyrelsens Öppna jämförelser.<br />
Målet är ej uppfyllt. Mätresultat avseende målet saknas i Öppna<br />
jämförelser. Genomförda åtgärder bedöms leda till full måluppfyllelse,<br />
men svarsunderlaget i Öppna jämförelser var för lågt för att resultat ska<br />
kunna redovisas.<br />
Under 2013 kommer en brukarundersökning på gruppbostäderna<br />
att genomföras, i syfte att få en uppfattning om brukarnas upplevelse av<br />
kvaliteten. Inom särskilt boende har möjligheten till utevistelse ökat för<br />
dem som önskar och individuellt vald aktivitet erbjuds två gånger per<br />
vecka. Förbättrad planering har införts kring aktiviteter på gruppbostäderna<br />
vilket medfört fler genomförda aktiviteter, inklusive utevistelser.<br />
l Det ska erbjudas minst två alternativa maträtter per måltid inom<br />
äldreomsorgen.<br />
Målet är uppfyllt. Från och med oktober <strong>2012</strong> erbjuds två alternativa<br />
maträtter.<br />
De <strong>kommun</strong>ala verksamheterna skall främja invånarnas<br />
hälsa och bidraga till att de känner trygghet.<br />
l Ökad rättssäkerhet. Minst 75 procent av brukarna har kännedom om<br />
<strong>kommun</strong>ens klagomålshantering. Minst 90 procent av alla domar avseende<br />
överklagan ska falla till <strong>kommun</strong>ens fördel. Minst 80 procent av<br />
den beviljade tiden ska utföras. Grund för bedömning utgörs av brukarenkät<br />
inom hemtjänsten, statistik över avkunnade domslut samt statistik<br />
över tid inom hemtjänsten.<br />
Under våren ibruktogs <strong>kommun</strong>ens första gruppboende för personer med funktionsnedsättning. FOTOGRAF: PETER ERDMAN<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 45
46<br />
Kommunens verksamhet<br />
Omsorgsnämnden<br />
Målet är uppfyllt. 85 procent av brukarna inom hemtjänsten uppger<br />
sig ha kännedom om <strong>kommun</strong>ens klagomålshantering. 92 procent av<br />
domarna är till bifall för <strong>kommun</strong>en.100 procent av de beviljade insatserna<br />
i form av dagverksamhet, särskilt boende samt korttidsverksamhet<br />
är utförda. Inom hemtjänsten har minst 74 procent av den<br />
beviljade tiden utförts enligt statistiken. Omsorgsförvaltningens bedömning<br />
är att minst 80 procent av den beviljade tiden har utförts.<br />
Anledningen till differensen mellan beviljad och utförd tid är oftast väl<br />
tilltagna schablontider.<br />
l Yrkeskompetensen bland medarbetarna ska öka. Minst 90 procent av<br />
medarbetarna deltar vid obligatoriska utbildningar.<br />
Målet är uppfyllt. Yrkeskompetensen bland medarbetarna har ökat<br />
bland annat genom de utbildningar som genomförts. Deltagandet varierar<br />
men uppgår till i genomsnitt 90 procent.<br />
Flera utbildningar her genomförts för personalen under <strong>2012</strong>, exempelvis:<br />
upprätta genomförandeplaner, konflikthantering, etik, teckenspråk,<br />
förflyttningsteknik, medarbetarskap, värdegrund, brand,<br />
krisberedskap, trivsam måltid, läkemedelshantering, drogprevention,<br />
Active parenting. Planering av utbildningstillfällen har skett samordnat<br />
och utbildningar för äldreomsorgen schemaläggs och planeras med<br />
minst sex veckors framförhållning.<br />
Omsorgsnämndens verksamhet skall bygga på respekt, del -<br />
aktighet och integritet. Förebyggande arbete och insatser skall<br />
prioriteras.<br />
l Det förebyggande arbetet inom ungdomsenheten ska öka. Andelen ungdomar<br />
som besöker ungdomsgårdens verksamhet ska öka med 10 procent.<br />
Grund för bedömning utgörs av statistik över antal besökare.<br />
Målet är ej mätbart. Ungdomsenheten har under <strong>2012</strong> påbörjat<br />
mätning av antalet besökare vid ungdomsgården. Jämförelsesiffror saknas<br />
för tidigare år. Då det totala antalet ungdomar 13-16 år har minskat<br />
i <strong>kommun</strong>en de senaste åren är det inte troligt att antalet besökare<br />
vid ungdomsgården ökar.<br />
l Ökat ansvarstagande för verksamheternas uppdrag. Minst 90 procent av<br />
medarbetarna skall ha kännedom om innehållet i omsorgsnämndens<br />
verksamhetsplan <strong>2012</strong> och minst 90 procent av medarbetarna skall ha<br />
använt värdegrunden i sin yrkesutövning.<br />
Målet är uppfyllt. Under hösten <strong>2012</strong> beslutade förvaltningen att,<br />
som grund för måluppfyllelse, använda <strong>kommun</strong>ens medarbetarenkät.<br />
Med anledning av att denna endast genomförs vartannat år bygger bedömningen<br />
av måluppfyllelse på en sammanvägning av tidigare resultat<br />
och genomförda aktiviteter under <strong>2012</strong>. Reviderad värdegrund har delats<br />
ut och diskuterats i arbetsgrupperna under hösten. Medarbetarna<br />
har fått information om och har diskuterat verksamhetsplan och värdegrund.<br />
Resultat från 2011 års medarbetarenkät: 89 procent av personalen<br />
hade kännedom om innehållet i verksamhetsplanen. 94 procent<br />
använde värdegrunden i sin yrkesutövning.<br />
l Arbetsmiljön i grupperna ska vara anpassad för både kvinnor och män.<br />
Minst 90 procent av medarbetarna skall uppleva att deras arbetsmiljö<br />
är anpassad för både kvinnor och män.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Målet är uppfyllt. Grund för bedömning är förvaltningens uppskattning<br />
och tidigare års resultat i medarbetarenkät. Medarbetarenkät<br />
genomfördes ej <strong>2012</strong>. I medarbetarenkäten för 2011 angav 97 procent<br />
av omsorgsförvaltningens medarbetare att arbetsmiljön är anpassad för<br />
män och kvinnor. Omklädningsrum för män har <strong>2012</strong> iordningsställts<br />
på Bollegården.<br />
l Minskad ohälsa. Andelen medarbetare som får ont i kroppen av sitt arbete<br />
ska minska med 50 procent och andelen medarbetare som upplevt<br />
kränkande särbehandling ska minska med 60 procent.<br />
Målet är ej uppfyllt. Förvaltningens bedömning är att vidtagna åtgärder<br />
kommer att leda till en viss minskning av andelen medarbetare<br />
som uppger att de får ont i kroppen av sitt arbete. Däremot är det inte<br />
sannolikt att andelen kommer att minska så mycket som 50 procent.<br />
Enligt medarbetarenkäten 2011 anger 52 procent att de får ont i kroppen<br />
av sitt arbete, samtidigt som 92 procent anger att de har de tekniska<br />
hjälpmedel de behöver.<br />
Vidare anger 83 procent att arbetsbelastningen är acceptabel och 74<br />
procent hinner med sina arbetsuppgifter. 98 procent anger att de trivs<br />
med sina arbetskamrater. Medarbetarenkäten besvarades av 71 procent<br />
av medarbetarna. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med de<br />
åtgärder som påbörjats. Arbetet måste vara långsiktigt och förebyggande.<br />
Personalens eget ansvar för träning och motion har också betydelse.<br />
Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och<br />
ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan.<br />
Kommunen ska också vara en förebild och genom<br />
planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för<br />
en god miljö.<br />
l Ökad medvetenhet om miljöpåverkan. Förvaltningens förbrukning av<br />
drivmedel i förhållande till antalet körda kilometer ska minska med 5<br />
procent. Detta skall uppnås genom utbildning i sparsam körning (hemtjänst)<br />
och införande av Falck Sirius GPS-system och genom hemtagning<br />
av boende inom område funktionsnedsättning. Energiförbrukningen<br />
inom förvaltningen ska minska med 10 procent. Detta skall ske<br />
genom att utbilda energiombud i verksamheterna, beställa ekologiska<br />
produkter från restaurangen när det är möjligt samt källsortera där det<br />
är möjligt.<br />
Målet är ej uppfyllt. Grund för bedömning utgörs av statistik över<br />
energiförbrukning samt statistik från mätsystem i bilarna. Effekt av insatserna<br />
avseende förbrukningen av drivmedel har noterats, men då insatserna<br />
genomförts under andra halvan av året gav de inte full effekt<br />
<strong>2012</strong>. Insatserna kommer att följas upp under 2013 och förvaltningens<br />
bedömning är att det leder till måluppfyllelse under året. Hemtagning<br />
av boende inom område funktionsnedsättning har minskat antalet<br />
körda mil och reducerat kostnader för resor med 70 procent.<br />
Energiförbrukningen för Bollegården minskade mellan 2011 och<br />
<strong>2012</strong> med -7 procent.<br />
Utfallet för året är positivt men inte i nivå med den målsättning<br />
som angivits. Resultatet beror sannolikt på en kombination av ökad<br />
medvetenhet hos medarbetare och chefer samt gynnsamma väderleksförhållanden.
Omsorgsnämnden<br />
Ekologiska varor har köpts in motsvarande drygt 12 procent enligt<br />
barn- och utbildningsnämnden som driver Bollegårdens restaurang.<br />
Förvaltningen avser att fortsätta arbetet med påbörjade insatser i<br />
syfte att uppnå måluppfyllelse.<br />
Uppföljning av Kommunfullmäktiges mål<br />
för god ekonomisk hushållning<br />
l Effektiviteten ska öka i verksamheterna Kostnaderna för den förvaltningens<br />
gemensamma administration ska minska med fem procent.<br />
Målet är uppfyllt. Kostnaderna för den gemensamma administrationen<br />
har minskat med 6 procent från 13 041 tkr till 12 258 tkr under<br />
<strong>2012</strong>.<br />
l Resurshushållningen inom verksamheterna ska öka. Kostnaderna per<br />
utförd timme i hemtjänsten ska minska med 80 kronor till 408 kronor<br />
(enligt KPB). Dygnskostnaderna per brukare inom LSS daglig verksamhet<br />
ska minska med 200 kronor, till 874 kronor (enligt KPB). Dygnskostnaderna<br />
för särskilt boende ska minska med 150 kronor, till 1 593<br />
kronor (enligt KPB.<br />
Målet är ej mätbart. Siffror avseende <strong>2012</strong> presenteras först senare i<br />
vår. Senast tillgängliga material avser Kostnad Per Brukare 2011. Kostnaderna<br />
per utförd timme i hemtjänsten minskade i denna mätning<br />
med -18 kronor till 453 kronor. Dygnskostnaderna per brukare inom<br />
LSS daglig verksamhet ökade med 70 kronor, till 1 144 kronor. Dygnskostnaderna<br />
för särskilt boende minskade med -206 kronor, till 1 537<br />
kronor.<br />
Daglig verksamhet har fortsatt uppbyggnaden och hemtagningen av<br />
brukare vilket leder till lägre kostnad per brukare. Daglig verksamhet<br />
har haft extra personal för att säkerställa god arbetsmiljö för såväl brukare<br />
som anställda.<br />
Effekterna av de åtgärder som vidtagits <strong>2012</strong> kommer att återspeglas<br />
i kommande KPB som presenteras under våren 2013.<br />
l Överensstämmelse mellan prestationer och kostnader. Kostnaderna per<br />
prestation ska uppgå till maximalt 100 procent av budgeterad kostnad.<br />
Minst 90 procent av medarbetarna har kännedom om sin enhets ekonomi.<br />
Målet är uppfyllt. Grund för bedömning är ekonomisk statistik och<br />
medarbetarenkät.<br />
Kostnaden per månad daglig verksamhet uppgick <strong>2012</strong> till 14 493<br />
kr jämfört med budgeterade 17 723 kr.<br />
Kostnaden per dygn särskilt boende <strong>2012</strong> till 806 kr jämfört med<br />
budgeterade 818 kr.<br />
Kostnaden per dygn gruppboende uppgick <strong>2012</strong> till 984 kr jämfört<br />
med budgeterade 943 kr.<br />
I 2011 års medarbetarenkät uppgav 82 procent att de har kännedom<br />
om sin enhetsekonomi. Medarbetarenkäten genomfördes ej<br />
<strong>2012</strong>.<br />
Ekonomiskt utfall<br />
Omsorgsnämndens resultaträkning, tkr<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Intäkter 14 320 11 621 2 699 13 532 13 371<br />
Personalkostnader -79 501 -77 677 -1 824 -72 192 -71 500<br />
Köpt verksamhet -21 362 -21 903 541 -21 351 -21 090<br />
Övrigt -26 076 -25 334 -742 -26 751 -23 232<br />
Kapitalkostnader -967 -966 -1 -903 -1 049<br />
Summa kostnader -127 906 -125 880 -2 026 -121 198 -116 871<br />
Nettokostnader -113 586 -114 259 673 -107 666 -103 500<br />
Budgetram 114 259 114 259 0 106 785 101 765<br />
Resultat 673 0 673 -881 -1 735<br />
Omsorgsnämndens resultat för <strong>2012</strong> är 673 tkr. Orsaken till överskottet<br />
återfinns framför allt inom individ- och familjeomsorg samt<br />
gruppbostad Lss. Orsaken till överskottet inom individ- och familjeomsorgen<br />
är lägre volym och dygnskostnader avseende köpta platser, än<br />
budgeterat. Överskottet avseende gruppbostaden förklaras främst av att<br />
den inte har bemannats i planerad omfattning enligt anpassning till<br />
behov.<br />
Intäkterna överstiger budget med 2 699 tkr och detta beror främst<br />
på att ökade volymer ger ökade intäkter samt ett ej budgeterade statsbidrag.<br />
Personalkostnaderna överskrider budget med<br />
-1 824 tkr totalt men skiljer sig mellan de olika verksamheterna.<br />
Inom IFO återfinns ett överskott på grund av sjukfrånvaro som inte<br />
har ersatts och lägre personalkostnader inom Lss på grund av senarelagd<br />
start av gruppboende. Ökade personalkostnader inom hemtjänsten<br />
är en effekt av den ökade verksamhetsvolymen. Personalkostnaderna<br />
har dock hållits nere genom effektivisering, vilket gett en lägre kostnad<br />
per hemtjänsttimme. Ökade kostnader för personalen inom nattbemanningen<br />
för gruppboendet på Bollegården beror på ökat vårdbehov<br />
bl.a. inom den palliativa vården. Köpt verksamhet visar ett överskott<br />
med 541 tkr, beror på att IFO visar ett överskott, men inom övriga<br />
verksamheter visar man negativa siffror beroende bl.a. på ökade kostnader<br />
för matleveranser på grund av ökade volymer.<br />
Övriga kostnader visar ett underskott på -742 beroende på att hyreskostnader<br />
budgeterats netto, ej brutto.<br />
Omsorgsnämndens resultat är positivt för <strong>2012</strong> (673 tkr) till skillnad<br />
från 2011 (-881) och 2010 (- 1 735 tkr). Totalt sett en förbättring<br />
med 1 464 tkr jämfört med förgående års resultat och beror på positivt<br />
resultat för gemensam administration, IFO och Lss.<br />
Resultat per verksamhet<br />
Kommunens verksamhet<br />
Nettokostnader – budget per verksamhetsområde, tkr<br />
Netto- Av- Netto- Nettokostnad<br />
Budget vikelse kostnad kostnad<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Nämnd -683 -579 -104 -751 -471<br />
Gem administration -12 258 -13 041 783 -12 879 -11 316<br />
IFO -19 586 -20 556 970 -20 295 -18 860<br />
LSS -26 080 -26 536 456 -22 729 -21 193<br />
Hemtjänst -12 746 -12 059 -687 -11 685 -12 356<br />
Hemsjukvård, Rehab -10 561 -10 631 70 -9 885 -10 789<br />
Särskilt boende -31 672 -30 857 -815 -29 445 -28 515<br />
Summa -113 586 -114 259 673 -107 669 -103 500<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 47
48<br />
Kommunens verksamhet<br />
Omsorgsnämnden<br />
Gemensamma administrationen har minskat med -621 tkr under<br />
<strong>2012</strong>, vilket motsvarar minskning med 5 procent. IFO redovisar ett<br />
överskott på 970 tkr som beror på lägre kostnad köpt verksamhet än<br />
budgeterat. Lss visar ett överskott på 456 tkr som till vissa delar beror<br />
på lägre volym avseende 20-timmarsansvaret än budgeterat, samt senarelagd<br />
start av gruppboendet.<br />
Hemtjänsten uppvisar negativt resultat beroende på en kraftig volymökning<br />
sedan 2:a kvartalet <strong>2012</strong>. Det är ett underskott inom särskilt<br />
boende som även tidigare under året prognostiserat ett negativt<br />
resultat. Underskottet beror på en ökad volym på korttidsboendet och<br />
ett ökat behov av palliativ vård med ökade personalkostnader som<br />
följd.<br />
Prestationer och nyckeltal<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Barn och ungdomar i familjehem<br />
- Antal vårddygn 56 0 56 181 730<br />
- Kostnad/vårddygn<br />
Barn och ungdomar på institution<br />
1 500 0 1 500 1 252 1 227<br />
- Antal vårddygn 1 109 1 095 14 982 782<br />
- Kostnad/vårddygn<br />
Barn och ungdomar på stödboende<br />
1 955 2 009 -54 2 250 853<br />
- Antal vårddygn 689 720 -31 720 0<br />
- Kostnad/vårddygn<br />
Vuxna missbrukare i familjehem<br />
1 850 1 847 3 1750 0<br />
- Antal vårddygn 978 720 258 444 365<br />
- Kostnad/vårddygn<br />
Vuxna missbrukare på institution<br />
1 750 1 847 -97 1 750 1 750<br />
- Antal vårddygn 982 1 095 -113 1014 821<br />
- Kostnad/vårddygn<br />
Vuxna missbrukare på stödboende<br />
1 750 1 735 15 1 985 1 341<br />
- Antal vårddygn 0 0 0 162 365<br />
- Kostnad/vårddygn<br />
Försörjningsstöd<br />
0 0 0 1 175 520<br />
- Antal personer 206 220 1 201 209<br />
- Utbetalt kr per hushåll 26 299 24 800 1 968 26 968 25 498<br />
- Tot bidragssumma, tkr 5 417 5 456 39 5 969 5 382<br />
Äldreomsorg<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Hemtjänst<br />
- Antal timmar (SoL) 29 654 27 300 2 354 25 171 28 503<br />
- Snittkostnad<br />
Korttidsvård<br />
368 375 -7 404 371<br />
- Antal dygn 4 922 4 380 542 3 611 3 471<br />
- Snittkostnad<br />
Särskilt boende<br />
821 820 1 983 797<br />
- Antal dygn 10 563 10 220 270 11 019 10 316<br />
- Snittkostnad<br />
Gruppboende<br />
806 872 -66 747 797<br />
- Antal dygn 12 677 12 469 208 13 265 12 685<br />
- Snittkostnad 984 1020 -35 900 973<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Funktionsnedsättning<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Studentboende<br />
- Antal dygn 1095 1 095 1 088 1 642<br />
- Snittkostnad<br />
Boende vuxna servicebostad<br />
2 832 2 684 148 2 504 1 682<br />
- Antal dygn 1 095 730 365<br />
- Snittkostnad<br />
Boende vuxna gruppbostad<br />
1 747 2 652 905<br />
- Antal dygn 823 1095 -272<br />
- Snittkostnad<br />
Boendestöd SoL**<br />
4 311 *<br />
- Antal brukare 8 11 -3 7<br />
- Snittkostnad<br />
Korttidsboende<br />
108 585 82 364 -26 221 1 921<br />
- Antal dygn 309 396 -87 415 626<br />
- Snittkostnad<br />
Daglig verksamhet<br />
5 040 4 570 470 3 723 3 539<br />
- Antal månader 168 144 24 136 124<br />
- Snittkostnad 14 493 17 723 -3 230 14 624 18 974<br />
*Verksamhet startades våren <strong>2012</strong><br />
** Osäker nedtrappning: 11 vid årets början, 6 under hösten. Verksamheten flyttades till<br />
psykiatrin fr.o.m. årsskiftet. Öppen, ej biståndsbedömd, verksamhet har bedrivits 2 dagar<br />
per vecka, vilket medfört minskat vårdbehov<br />
Årets verksamhet<br />
Äldreomsorg<br />
Året som gått har präglats av stora volymökningar främst inom hemtjänst,<br />
korttidsverksamheten samt äldreboende. Det är fler antal äldre<br />
men också äldre med mer omfattande insatser som ökar Från och med<br />
den 1 november <strong>2012</strong> har undersköterskor och vårdbiträden som arbetar<br />
i <strong>kommun</strong>ens hemtjänst, särskilt boende, demensboende och i äldreomsorgens<br />
korttidsverksamhet rätt till heltid. Det innebär att all<br />
personal vid dessa verksamheter är heltidsanställda med möjlighet att<br />
utifrån eget önskemål arbeta deltid. Personalen som har rätt till heltid<br />
kommer under 2013 att börja arbeta med flytande tid. Genom att erbjuda<br />
rätt till heltid blir omsorgsförvaltningen i <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong><br />
en mer attraktiv arbetsgivare, något som är centralt då det framtida behovet<br />
av utbildade undersköterskor kommer att öka samtidigt som allt<br />
färre väljer att utbilda sig inom omsorgsyrken.<br />
Hemtjänstpersonal har varit delaktig i projektet hemrehabilitering<br />
som syftar till att effektivisera och förenkla rehabilitering i ordinärt boende,<br />
genom samarbete mellan rehabiliteringspersonal och hemtjänst.<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Antalet vårddygn för barn och ungdomar i familjehem minskade väsentligt<br />
under <strong>2012</strong>, medan antalet vårddygn för samma målgrupp i institutionsvård<br />
ökade. Vården av vuxna missbrukare i familjehem ökade,<br />
medan institutionsvården avseende samma målgrupp minskade. Fortfarande<br />
har dock <strong>kommun</strong>en liten volym av placeringar utanför <strong>kommun</strong>en<br />
och därmed låga kostnader för köpt vård i jämförelse med andra<br />
<strong>kommun</strong>er.<br />
Under året har utbildning i ESTER-bedömning ägt rum, som syftar<br />
till att underlätta, systematisera och strukturera bedömning och dokumentation<br />
av risker, skydd, och insatser till unga i risk för eller med<br />
normbrytande beteende. Bedömningsinstrumentet fokuserar på några<br />
av de mest betydelsefulla och praktikrelevanta forskningsbaserade riskoch<br />
skyddsfaktorerna för normbrytande beteende bland unga.
Omsorgsnämnden<br />
Under året har omsorgsförvaltningen ansvarat för mottagande av två<br />
asylsökande ungdomar. Under året upphörde avtalet mellan Sjuhärads<strong>kommun</strong>erna<br />
och migrationsverket om ett gemensamt mottagande av<br />
asylsökande barn och ungdomar i Sjuhärad.<br />
Funktionsnedsättning<br />
Inom område funktionsnedsättning har volymerna ökat men inte i<br />
samma omfattning som äldreomsorgen. De volymökningar som ägt<br />
rum inom område funktionsnedsättning har främst varit inom insatsen<br />
bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad<br />
för vuxna. Inom denna insats är det främst gruppbostadsplatser<br />
som ökat mest. Även inom daglig verksamhet har volymökningar skett.<br />
Område funktionsnedsättning har under de senaste åren hanterat<br />
stora volymökningar samt byggt upp verksamheter, som tidigare verkställdes<br />
i andra <strong>kommun</strong>er, inom <strong>kommun</strong>en. Detta har medfört ett<br />
behov av förstärkning av ledningsorganisationen inom omsorgsförvaltningen.<br />
Under april månad utökades område funktionsnedsättning<br />
med en tillförordnad enhetschef för att klara den ökade arbetsbelastningen.<br />
Tjänsten utlystes under december månad och tillsattes under<br />
januari 2013.<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>s har invigt sin första gruppbostad inom Lss.<br />
Detta har medfört att man, till skillnad från tidigare år har kunnat erbjuda<br />
personer med större funktionsnedsättningar möjlighet att få en<br />
egen bostad i sin hem<strong>kommun</strong>.<br />
Ny filial för daglig verksamhet med inriktning på serviceuppdrag<br />
har startats i lokaler på Bollegården.<br />
Personalutveckling<br />
Sjukfrånvaro<br />
Sjukfrånvaron inom förvaltningen har minskat från 7,3 procent 2011<br />
till 6,5 procent <strong>2012</strong>. Andelen kvinnor är 7,6 procent och män 2,3<br />
procent. Andelen långtidssjukskrivna i förvaltningen har minskat från<br />
68,9 procent 2011 till 53,8 procent. Fem personer var långtidssjukskrivna<br />
den 31 december <strong>2012</strong>, varav en på 19 procent.<br />
Sjukfrånvaro<br />
i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid, 2010-<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Omsorgsnämnden totalt 6,5 7,3 5,4<br />
Kvinnor 7,6 7,9 5,6<br />
Män 2,3 1,0 3,6<br />
Hela <strong>kommun</strong>en 5,3 5,9 5,5<br />
Kvinnor 6,2 6,7 6,0<br />
Män 1,3 2,0 2,8<br />
Långtidssjuka i procent<br />
andel sjuka 60 dagar eller mer 2010-<strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 Antal*<br />
Omsorgsnämndenn totalt 53,8 68,9 36,2 1<br />
Hela <strong>kommun</strong>en 45,6 56,0 46,9 11<br />
*Antal personer sjuka mer än 60 dagar den 31/12 <strong>2012</strong><br />
Rehabarbete<br />
Omsorgsförvaltningen följer gällande rutiner kring rehabarbete. Rehabiliteringssamtal<br />
har genomförts med samtliga långtidssjukskrivna.<br />
Rekryteringsläge<br />
Under <strong>2012</strong> har omsorgsförvaltningen rekryterat 16 tillsvidareanställda<br />
enligt Offentliga jobb. Det totala antalet tillsvidare- och visstidsanställda<br />
ökade under året från 163 till 165 personer. De volymökningar<br />
omsorgsförvaltningen haft under <strong>2012</strong> återspeglas i att antalet timmar<br />
utförda av timanställda ökade från 45 029 till 55 994 motsvarande 24<br />
procent.<br />
Expansionen inom område funktionsnedsättning har medfört rekryteringsbehov<br />
av personal med kunskaper i teckenspråk och talad<br />
svenska, vilket är en svårrekryterad yrkesgrupp.<br />
Kompetensutveckling<br />
Omsorgsförvaltningen har genomfört flera utbildningar för personalen<br />
under <strong>2012</strong>, exempelvis: upprätta genomförandeplaner, konflikthantering,<br />
etik, teckenspråk, förflyttningsteknik, medarbetarskap, värdegrund,<br />
brand, krisberedskap, trivsam måltid, läkemedelshantering,<br />
drogprevention, leda Active parenting.<br />
Jämställdhet<br />
Under november månad infördes Rätt till heltid inom omsorgsförvaltningen.<br />
En viktig anledning till detta var jämställdhetsperspektivet. Ca<br />
95 procent av omsorgsförvaltningens anställda är kvinnor. Från omsorgsnämndens<br />
sida betonades att en så kvinnodominerad verksamhet<br />
ska ha minst samma villkor och förutsättningar avseende sysselsättningsgrad<br />
som mansdominerade verksamheter d.v.s. heltidsanställning<br />
Under våren genomfördes en lönekartläggning avseende osakliga<br />
skillnader i lönesättningen mellan kvinnor och män. Genomlysningen<br />
kunde inte belägga eller upptäcka osakliga skillnader i lönesättningen.<br />
Framtiden<br />
Kommunens verksamhet<br />
Efterfrågan<br />
Psykisk ohälsa<br />
Regeringen beslutade i maj <strong>2012</strong> om en handlingsplan för riktade insatser<br />
inom området psykisk ohälsa. Prioriterade målgrupper är: barn<br />
och unga samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk<br />
problematik. Mot bakgrund av detta har staten och Sveriges <strong>kommun</strong>er<br />
och landsting (SKL) ingått en överenskommelse som syftar till att åstadkomma<br />
en förbättrad och tillgänglig vård och omsorg och en bättre<br />
livssituation för de berörda. Sannolikt behöver omsorgsförvaltningen<br />
prioritera arbetet inom socialpsykiatrins område för att kunna arbeta<br />
enligt regeringens intentioner.<br />
Lagändring angående barns möjlighet att få vård<br />
Den 1 maj <strong>2012</strong> trädde en lagändring i kraft som innebar att, om den<br />
ena vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet,<br />
får socialtjänsten besluta att åtgärden ändå får vidtas om det krävs med<br />
hänsyn till barnets bästa. Således kan antalet beviljade insatser till barn<br />
öka inom individ- och familjeomsorgen, vilket tar både personella och<br />
ekonomiska resurser i anspråk.<br />
Volymökningar inom äldreomsorg<br />
Antalet äldre som får omfattande insatser från hemtjänsten kommer<br />
sannolikt att öka och så ser det ut i hela riket. Det är framförallt perso-<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 49
50<br />
Kommunens verksamhet<br />
Omsorgsnämnden<br />
ner i åldersintervallet 80 år och äldre som är i störst behov av omfattande<br />
hemtjänstinsatser och det mesta pekar mot utbyggd hemtjänst<br />
med koncentration på insatser/resurser till dem som har störst omsorgsbehov.<br />
Det särskilda boendet (Bollegården) har under året haft en hög beläggning<br />
och inledningen av 2013 indikerar ett fortsatt tryck i efterfrågan<br />
på särskilda boendeplatser. Detta visar på ett behov av utbyggnad<br />
av mellanboenden.<br />
Hemsjukvård<br />
Inom <strong>kommun</strong>en blir det allt vanligare att vårda människor med allt<br />
komplexare vård och omsorgsbehov. Genom en allt skickligare sjukvård<br />
överlever fler människor idag än tidigare vilket innebär att <strong>kommun</strong>ens<br />
hemsjukvård och övrig vårdpersonal måste hantera helt andra vårdbehov<br />
än tidigare. Detta medför också ett utökat behov av resurser; personellt,<br />
kompetens och teknisk.<br />
Expansion inom verksamheten för funktionsnedsatta<br />
I <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> pågår en uppbyggnad av verksamheten för funktionsnedsatta<br />
(Lss) som omfattar såväl daglig verksamhet som olika former<br />
av boende.<br />
Behovet av fortsatt uppbyggnad bedöms som stort med tanke på<br />
den stora gruppen 90-talister som enligt lagstiftningen Lss har rätt till<br />
boende och sysselsättning sannolikt kommer att ansöka om dessa insatser<br />
inom de närmaste åren.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Ändrat ansvar<br />
Sedan 1 januari 2013 ingår <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> i en överenskommelse<br />
om ett gemensamt flyktingmottagande i Sjuhärad, BREC, Boråsregionens<br />
etableringscenter. BREC kommer att utföra de flesta av de uppgifter<br />
<strong>kommun</strong>erna har att arbeta med sedan etableringslagen trädde i<br />
kraft. Det finns dock kvarvarande uppgifter som <strong>kommun</strong>erna ska ansvara<br />
för på lokal nivå, vilka inte är helt definierade för närvarande. För<br />
individ- och familjeomsorgen innebär detta sannolikt en ökad arbetsbelastning<br />
på flera funktioner.
Byggnads- och miljönämnden<br />
Ekonomiskt utfall<br />
Byggnads- och miljönämndens resultaträkning, tkr<br />
Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall<br />
<strong>2012</strong> <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Intäkter 0 0 0 0 0<br />
Personalkostnader -328 -347 19 -417 -369<br />
Köpt verksamhet 0 0 0 0 0<br />
Övrigt -15 0 -15 0 0<br />
Kapitalkostnader 0 0 0 0 0<br />
Summa kostnader 0 0 0 -417 -369<br />
Nettokostnader -343 -347 4 -417 -369<br />
Budgetram -347 -347 0 -342 -335<br />
Resultat 4 0 4 -75 -34<br />
Byggnads- och miljönämndens resultat för <strong>2012</strong> är 4 tkr. Detta är<br />
att betrakta som ett nollresultat.<br />
Personalkostnaderna underskrider det budgeterade med 19 tkr.<br />
Kostnaderna för övrigt uppgår till 15 tkr vilket ej budgeterats.<br />
Kommunens verksamhet<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 51
52<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> – stiftelse<br />
Förvaltningsberättelse Bollebo<br />
Stiftelsens uppdrag<br />
Ändamålet med Stiftelsens verksamhet är att inom ramen för den <strong>kommun</strong>ala<br />
kompetensen främja bostadsförsörjningen i <strong>kommun</strong>en. Den<br />
<strong>kommun</strong>ala kompetensen innebär bl a att verksamheten skall bedrivas<br />
utan vinstsyfte. Detta hindrar emellertid inte att Stiftelsen drivs med<br />
vinst som används till att konsolidera stiftelsen och höja dess soliditet.<br />
Affärsidé<br />
Stiftelsen skall ha ett varierat utbud av bostäder i små områden med<br />
trivsamma gårdsmiljöer. Bostäderna skall enbart avse hyresrätter utan<br />
egen kapitalinsats. Valmöjligheter avseende standard och service-grad<br />
ska erbjudas kunderna. Förvaltningen ska ske miljömedvetet och nära<br />
kunden.<br />
Marknaden<br />
I <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> finns totalt ca 3 200 hushåll. Kommunen har en<br />
positiv befolknings-utveckling och efterfrågan på bostäder är stor,<br />
främst i <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> tätort.<br />
Fastighetsbeståndet<br />
Totalt förvaltar Stiftelsen 315 lägenheter och 11 lokaler. Därutöver ägs<br />
och förvaltas ett äldreboende som i sin helhet hyrs av <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Den totala bostadsytan, exkl. äldreboendet uppgår till 22 800 m2<br />
och lokalytan uppgår till 1 049 m2. Äldreboendets yta uppgår till 8<br />
278 m2. Stiftelsens fastighetsbestånd består av ett 10-tal bostadsområden<br />
med varierande antal lägenheter. Flertalet lägenheter är markbostäder,<br />
typ radhusboende. Utav beståndet finns 267 lägenheter i<br />
<strong>Bollebygd</strong>, 40 lägenheter i Olsfors och 9 lägenheter i Töllsjö<br />
Lägenhetsfördelning<br />
Bostäder<br />
Särskilt<br />
boende Totalt<br />
1 rok 26 81 107<br />
2 rok 137 2 139<br />
3 rok 104 104<br />
4 rok 48 48<br />
Summa 315 83 398<br />
Investering<br />
Nyproduktion<br />
Byggnation av 16 nya hyreslägenheter på Östra Hedängsvägen i <strong>Bollebygd</strong><br />
färdigställdes<br />
Slutkostnaden för projektet blev 23 186 tkr. Samtliga lägenheter<br />
hyrdes ut omgående.<br />
Skattegårdstomten<br />
Plankostnadsavtal med <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> avseende Skattegårdstomten<br />
finns sedan tidigare. Under året har detaljplanen varit utställd för<br />
yttranden.<br />
Kråktorp 1:14<br />
Avstyckning har skett av 11 enheter från fastigheten Kråktorp 1:14. Avstyckningen<br />
slutfördes den 31 januari <strong>2012</strong>. Av de avstyckade enheterna<br />
återstår två att avyttra.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong><br />
Hyresutveckling<br />
Den 1 januari 2013 höjdes hyrorna för bostäder med i snitt 1,40 procent.<br />
Väsentliga lokalhyreskontrakt<br />
Tre större hyreskontrakt är tecknade med <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Kommun med en<br />
total årshyra på 11 934 tkr.<br />
Uthyrning<br />
Hyresbortfall på grund av outhyrt uppgår till 50 tkr.<br />
Lägenhetsbeståndet fördelat<br />
efter byggnadsår<br />
Av stiftelsens bostäder är 163 st uppförda under åren 1963-1985. 184<br />
st under åren 1986-1993, 35 st under åren 2003-2010 och 16 st <strong>2012</strong>.<br />
Bokfört värde<br />
Fastigheternas bokförda värde uppgick per den 31 december <strong>2012</strong> till<br />
183 591 tkr. Av totalt bokfört värde hänför sig 76 086 tkr till Bollegårdens<br />
Äldreboende.<br />
Försäkring<br />
Samtliga fastigheter är försäkrade till fullvärde.<br />
Lån och finansiering<br />
Låneskulden uppgår till 167 000 tkr. Som säkerhet för lånen finns<br />
<strong>kommun</strong>al borgen. Ökning av banklån har under året gjorts med<br />
7 000 tkr för att finansiera investering i fastighet.<br />
Underhåll<br />
Stiftelsens inriktning på verksamheten är att ha hög servicenivå och väl<br />
underhållna fastigheter. Företaget tillämpar hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll<br />
(HLU). Årets underhållskostnader uppgår till totalt 4 023 tkr<br />
varav 828 tkr avser Bollegårdens Äldreboende.<br />
Miljöarbete<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Hyresbostäder är sedan 2001 certifierade enligt<br />
ISO 14001. Vi bedriver ett aktivt miljöarbete som syftar till, att ur miljösynpunkt<br />
på bästa möjliga sätt hushålla med resurser, för att bidra till<br />
en långsiktig hållbar utveckling. Miljöarbetet redovisas som särskild bilaga<br />
till <strong>årsredovisning</strong>en.<br />
Miljöfarlig verksamhet.<br />
Följande delar av företagets verksamhet är anmälningspliktiga enligt<br />
Miljöbalken:<br />
l Större kyl- och frysanläggningar (Bollegårdens Äldreboende)<br />
l Drift av större värmepumpar på Vinkelvägen 1-7
Förvaltningsberättelse Bollebo / Resultaträkning<br />
Ekonomi<br />
Stiftelsen har en hög skuldsättningsgrad vilket medför en hög ränterisk.<br />
Genomsnittsräntan år <strong>2012</strong> var 2,63 procent (2,77 procent 2011). Den<br />
genomsnittliga underhållskostnaden under den kommande femårsperioden<br />
bedöms ligga i intervallet 5 000-6 000 tkr per år.<br />
Resultat och ställning (tkr)<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 20098<br />
Nettoomsättning 36 528 31 631 27 598 31 127<br />
Res. efter fin. poster 8 096 1 591 -5 091 4 229<br />
Balansomslutning 200 400 190 923 180 369 170 290<br />
Justerat eget kapital 25 523 17 494 15 976 20 369<br />
Soliditet 12,7% 9,2% 8,9% 12,0%<br />
Medeltal anställda 6 6 6 6<br />
Resultaträkning<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Hyresbostäder – Funktionsindelad – Resultaträkning<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> – stiftelse<br />
Belopp i kr <strong>2012</strong> 2011<br />
Nettoomsättning<br />
Hyresintäkter 32 550 947 31 584 413<br />
Övriga rörelseintäkter 15 451 47 078<br />
Vinst avyttring byggnad/mark 3 961 669 0<br />
Summa nettoomsättning 36 528 067 31 631 491<br />
Fastighetskostnader<br />
Driftskostnad -11 280 869 -10 786 636<br />
Underhållskostnad -4 022 908 -6 804 322<br />
Fastighetsskatt -440 695 -311 620<br />
Planenliga avskrivningar<br />
Inventarier, verktyg och installationer -498 491 -528 136<br />
Byggnader -5 301 306 -5 077 382<br />
Summa fastighetskostnader -21 544 269 -23 508 095<br />
Bruttoresultat 14 983 798 8 123 396<br />
Centrala adminstrations- och försäljningskostnader -2 445 739 -2 180 423<br />
Rörelseresultat 12 538 059 5 942 972<br />
Resultat från finansiella poster<br />
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 150 757 92 277<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter -4 592 526 -4 444 245<br />
-4 441 769 -4 351 968<br />
Resultat efter finansiella poster 8 096 290 1 591 004<br />
Bokslutsdispositioner<br />
Förändring av ackumulerad överavskrivning -359 300 -260 000<br />
Avsättning till periodiseringsfond 0 0<br />
Upplösning av periodiseringsfond<br />
Resultat före skatt 7 736 990 1 331 004<br />
Skatt på årets resultat 0 -21<br />
Årets resultat 7 736 990 1 330 983<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 53
54<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> – stiftelse<br />
Balansräkning<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Hyresbostäder – Balansräkning<br />
Belopp i kr <strong>2012</strong>-12-31 2011-12-31<br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Byggnader 176 299 632 163 872 399<br />
Mark 7 290 751 6 799 438<br />
Pågående nybyggnad 433 663 9 707 025<br />
Inventarier, verktyg och installationer 2 646 771 3 104 229<br />
186 670 817 183 483 091<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Andra långfristiga värdepappersinnehav 50 000 50 000<br />
Obligationer 3 000 000 0<br />
Summa anläggningstillgångar 189 720 817 183 533 091<br />
Omsättningstillgångar<br />
Varulager m.m.<br />
Råvaror och förnödenheter 92 194 159 868<br />
Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 147 591 53 219<br />
Fordran <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Kommun 0 1 820 820<br />
Skattefordran 0 4 054<br />
Övriga fordringar 202 071 331 248<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 180 560 215 140<br />
Summa kortfristiga fordringar 530 222 2 424 481<br />
Kassa och bank 10 056 422 4 805 484<br />
Summa omsättningstillgångar 10 678 838 7 389 833<br />
Summa tillgångar 200 399 655 190 922 924<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong>
Balansräkning<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Hyresbostäder – Balansräkning<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> – stiftelse<br />
Belopp i kr <strong>2012</strong>-12-31 2011-12-31<br />
EGET KAPITAL OCH SKULDER<br />
Eget kapital<br />
Bundet eget kapital<br />
Grundfond 1 000 000 1 000 000<br />
Reservfond 6 971 860 6 971 860<br />
7 971 860 7 971 860<br />
Fritt eget kapital<br />
Balanserat resultat 8 571 051 7 240 067<br />
Årets resultat 7 736 990 1 330 983<br />
16 308 041 8 571 051<br />
Summa eget kapital 24 279 901 16 542 911<br />
Obeskattade reserver<br />
Ackumulerade överavskrivningar 1 680 568 1 321 268<br />
Periodiseringsfond 0 0<br />
Summa obeskattade reserver 1 680 568 1 321 268<br />
Långfristiga skulder<br />
Skulder till kreditinstitut 167 000 000 160 000 000<br />
Summa långfristiga skulder 167 000 000 160 000 000<br />
Kortfristiga skulder<br />
Leverantörskulder 1 285 871 7 335 269<br />
Skatteskulder 66 404 0<br />
Skuld till <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Kommun 746 318 0<br />
Övriga skulder 1 954 631 2 005 563<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 385 962 3 717 913<br />
Summa kortfristiga skulder 7 439 186 13 058 745<br />
Summa eget kapital och skulder 200 399 655 190 922 924<br />
Ställda säkerheter<br />
Fastighetsinteckningar 61 000 61 000<br />
Ansvarsförbindelser<br />
Fastigo, ansvarsbelopp 39 518 39 551<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 55
56<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> – stiftelse<br />
Kassaflödesanalys<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Hyresbostäder – Kassaflödesanalys<br />
Belopp i kr <strong>2012</strong> 2011<br />
Den löpande verksamheten<br />
Rörelseresultat 12 538 059 5 942 972<br />
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet<br />
Avskrivningar 5 799 797 5 605 518<br />
Erhållen ränta m m 150 757 92 277<br />
Erlagd ränta -4 592 526 -4 444 245<br />
Skatt 0 -21<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 13 896 087 7 196 501<br />
Förändring i rörelsekapital<br />
Ökning(-)/Minskning av varulager 67 674 -28 349<br />
Ökning(-)/ minskning av fordringar 1 894 259 -944 714<br />
Ökning(+)/ minskning av kortfristiga skulder -5 619 559 5 962 888<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 238 460 12 186 327<br />
Investeringsverksamheten<br />
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -14 018 054 -12 479 720<br />
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -5 000 000 0<br />
Försäljning av anläggningstillgångar 7 510 033 0<br />
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 508 021 -12 479 720<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Ökning(+)/ minskning av långfristiga skulder 7 000 000 3 000 000<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7 000 000 3 000 000<br />
Förändring av likvida medel 5 730 439 2 706 607<br />
Likvida medel vid årets början 4 805 483 2 098 877<br />
Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar vid årets slut 10 535 922 4 805 483<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong>
Sammanställd redovisning och analys av stiftelsens ekonomi<br />
Sammanställd redovisning<br />
Den sammanställda redovisningen omfattar <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> och<br />
Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> Hyresbostäder (Bollebo). Stiftelsens bokslut redovisas<br />
i särskilt avsnitt samt i särskild <strong>årsredovisning</strong>. I den sammanställda<br />
redovisningen har interna transaktioner mellan <strong>kommun</strong>en och<br />
stiftelsen eliminerats.<br />
Resultaträkning<br />
Koncernens sammanlagda resultat uppgår till 10,2 mkr, vilket är en<br />
förbättring av resultatet med 7,3 mkr jämfört med föregående år<br />
(2,9 mkr).<br />
Koncernens nettokostnader minskade med -0,3 mkr mellan 2011<br />
och <strong>2012</strong> att jämföra med en ökning på 7,0 mkr (2 procent) mellan<br />
2010 och 2011.<br />
De finansiella nettointäkterna ökade med 7,2 mkr (2,0 procent), att<br />
jämföra med 9,8 mkr (2,8 procent) mellan 2010 och 2011. Bostads -<br />
stiftelsens redovisade resultat är 7,7 mkr och <strong>kommun</strong>ens 2,3 mkr.<br />
<strong>2012</strong> påverkades koncernens resultat med -0,7 mkr p g a gjorda interna<br />
elimineringar.<br />
Investeringar<br />
Under året har 16 nya hyreslägenheter på Östra Hedängsvägen i <strong>Bollebygd</strong><br />
färdigställts.<br />
I juni <strong>2012</strong>. 23,2 mkr blev slutkostnaden för projektet. Samtliga<br />
lägenheter hyrdes ut omgående.<br />
Stiftelsens investeringar uppgick 2011 till 14,0 mkr medan<br />
<strong>kommun</strong> ens investeringsvolym (inkl exploateringar) uppgick till<br />
45,3 mkr. Kommunens största investeringar under året avsåg nya förskolor<br />
på Erikstorp och vid Vita villan samt nytt kök och matsal vid<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong>kolan. Projekten uppgick <strong>2012</strong> sammanlagt till 25,4 mkr.<br />
Koncernens investeringsvolym har minskat med -35,1 mkr från<br />
94,4 mkr 2011 till 59,3 mkr <strong>2012</strong>.<br />
Finansieringsanalys<br />
Finansieringsanalysen visar hur koncernen fått in medel och hur de använts<br />
under året.<br />
Högre skatteintäkter än beräknat, tillfälliga intäkter, nyupptagna lån<br />
samt försenade investeringsprojekt medverkade till ett positivt kassa -<br />
flöde med 37,7 mkr inom <strong>kommun</strong>en.<br />
Stiftelsen kunde genom ökade långfristiga skulder och ett positivt<br />
resultat uppnå ett positivt kassaflöde med 5,7 mkr. Koncernen hade ett<br />
positivt kassaflöde med 43,4 mkr.<br />
Balansräkning<br />
Interna fordringar och skulder samt stiftelsens grundfondkapital på<br />
1,0 mkr har eliminerats i den sammanställda balansräkningen. Den totala<br />
balansomslutningen ökade med 71,9 mkr till 610,2 mkr. Orsak till<br />
denna kraftiga ökning är <strong>kommun</strong>ens omfattande investeringar. Omsättningstillgångarna<br />
ökade med 38,3 mkr varav 36,1 skedde inom<br />
<strong>kommun</strong>en och handlar om att likviditeten förstärktes kraftigt under<br />
året. Stiftelsens egna kapital (inkl obeskattade reserver) ökade genom<br />
det positiva resultatet till 26,0 mkr. Koncernens sammanlagda egna<br />
kapital (inkl obeskattade reserver) ökade med 10,2 mkr till 182,7 mkr.<br />
De långfristiga skulderna ökade med 51,5 mkr. Ökningen skedde nästan<br />
helt inom <strong>kommun</strong>en (45 mkr) och innebar att <strong>kommun</strong>ens långfristiga<br />
lån uppgår till 157,0 mkr. De kortfristiga skulderna ökade med<br />
2,8 mkr, uteslutande inom <strong>kommun</strong>en (8,3 mkr).<br />
Sammanställd redovisning<br />
Analys av Stiftelsen <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong><br />
Hyres bostäders ekonomi<br />
Stiftelsens ekonomi och <strong>kommun</strong>ens ekonomi är sammanflätade<br />
genom bl a att <strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> gått i borgen för stiftelsens lån.<br />
Borgensåtagandet har ökat med 7,0 mkr mellan åren och uppgår till<br />
167,0 mkr.<br />
För de bostäder som <strong>kommun</strong>en hyr av stiftelsen täcker <strong>kommun</strong>en<br />
underskottet i förvaltningen.<br />
Underskottet motsvarar mellanskillnaden mellan blockhyran och<br />
hyresintäkterna från de boende.<br />
Stiftelsen sköter hyresdebiteringen. På <strong>kommun</strong>ens bruttohyra har<br />
erhållits 18 procent bidrag från <strong>kommun</strong>kontosystemet (det s.k. ”Ludvikasystemet”).<br />
Stiftelsens räntekostnader har i princip varit oförändrade jämfört<br />
med 2011. Räntekostnaderna ökade med endast 0,1 mkr. Räntekostnaderna<br />
uppgick <strong>2012</strong> till 4,6 mkr. Den genomsnittliga räntan var 2,75<br />
procent <strong>2012</strong> att jämföra med 2,77 procent 2011<br />
Samtliga av stiftelsens lån (167,0 mkr) är tagna via Kommuninvest.<br />
Av stiftelsens lån har 86,0 mkr rörlig ränta endera per 3 månader eller<br />
varje dag. Av lånen förfaller 86 mkr inom 12 månader. Stiftelsen är<br />
oberoende av räntebidrag.<br />
<strong>2012</strong> redovisar stiftelsen ett positivt resultat med 7,7 mkr. I resultatet<br />
ryms vinst från avyttring av mark med 4,0 mkr. Resultatet innebär<br />
en kraftig förbättring jämfört med år 2011 (1,3 mkr). Resultatet avviker<br />
positivt mot en lång rad av år med svaga resultat. En annan bidragande<br />
orsak till det förbättrade resultatet är lägre underhållskostnader<br />
än föregående år. 2011-års resultat innehöll underhållskostnader med<br />
6,8 mkr att jämföra med 4,0 mkr 2011. Det har tidigare angetts att genomsnittliga<br />
underhållskostnader under kommande femårsperiod<br />
kommer att ligga i intervallet 5-6 mkr per år.<br />
Stiftelsen har en hög skuldsättningsgrad vilket medför hög ränterisk.<br />
Under <strong>2012</strong> har räntevillkoren liknat de som rådde 2011 samtidigt<br />
som skulderna ökade något (7,0 mkr). Stiftelsens ekonomi kommer<br />
under överskådlig tid och i hög grad påverkas av rådande räntenivå. En<br />
ökning av räntenivån med ytterligare en procentenhet skulle för stiftelsen<br />
medföra ökade kostnader med 1,7 mkr.<br />
I grunden kvarstår problemet med att stiftelsen trots mycket hög uthyrningsgrad,<br />
vid normala räntenivåer, och underhåll som uppgår till<br />
uttalad ambitionsnivå har svårigheter att finansiera verksamheten.<br />
<strong>2012</strong>-års resultat uppnås i hög grad genom vinst vid avyttring av fastigheter<br />
samt låga underhållskostnader.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 57
58<br />
Sammanställd redovisning<br />
Koncernen – Resultaträkning<br />
Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen Koncernen<br />
Belopp i mkr <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010 2009<br />
Verksamhetens intäkter 36,5 83,1 74,0 74,4 76,2<br />
Verksamhetens kostnader (exkl avskrivningar) -18,7 -408,6 -400,8 -394,0 -375,0<br />
Avskrivningar -5,3 -18,4 -17,4 -17,6 -17,6<br />
Verksamhetens kostnader -24,0 -427,0 -418,2 -411,6 -392,5<br />
Verksamhetens nettokostnader 12,5 -343,9 -344,2 -337,2 -316,3<br />
Skatteintäkter 341,0 329,4 322,1 319,5<br />
Generella statsbidrag och utjämning 26,4 25,2 18,4 6,0<br />
Finansiella intäkter 0,2 0,6 0,7 0,2 0,5<br />
Finansiella kostnader -4,6 -13,6 -7,9 -2,8 -4,1<br />
Summa finansiering -4,4 354,5 347,3 337,8 321,9<br />
Resultat före extraordinära poster 8,1 10,5 3,1 0,6 5,6<br />
Extraordinära intäkter/kostnader<br />
Bokslutsdispositioner (Bollebo) -0,4 -0,4 -0,3 2,5 -2,2<br />
Årets resultat 7,7 10,2 2,9 3,1 3,4<br />
Koncernen – Finansieringsanalys<br />
Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen<br />
Belopp i mkr <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010<br />
Den löpande verksamheten<br />
Årets resultat 8,1 11,3 7,5 2,6<br />
Justering för av - och nedskrivningar 5,8 18,9 17,4 17,6<br />
Justering för gjorda avsättningar 7,1 -3,4 -1,3<br />
Justering för ianspråkragna avsättningar<br />
Justering för ej likviditetspåverkande poster<br />
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 13,9 37,3 21,5 18,9<br />
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 1,9 3,0 -15,8 -0,4<br />
Ökning/minskning förråd och lager 0,1 0,5 4,1 -8,7<br />
Ökning/minskning kortfristiga skulder -5,6 2,6 6,2 -10,4<br />
Kassaflöden från den löpande verksamheten 10,2 43,4 16,1 -0,7<br />
Investeringsverksamheten<br />
Investering i immateriella tillgångar<br />
Försäljning av immateriella tillgångar 7,5 7,5<br />
Investering i materiella tillgångar -14,0 -59,8 -98,5 -32,4<br />
Försäljning av materiella tillgångar<br />
Investering i finansiella tillgångar -5,0 -5,0 -1,0 -1,6<br />
Försäljning av finansiella tillgångar 5,7<br />
Kassaflöden från investeringsverksamheten -11,5 -51,5 -99,5 -34,0<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Nyupptagna lån 7,0 51,5 73,6 16,0<br />
Amortering av skuld<br />
Ökning av långfristiga fordringar<br />
Minskning av långfristiga fordringar<br />
Kassaflöden från finansieringsverksamheten 7,0 51,5 73,6 16,0<br />
Årets kassaflöde 5,7 43,4 -9,9 -18,7<br />
Likvida medel vid årets början 4,8 14,0 23,9 42,5<br />
Likvida medel vid årets slut 10,5 57,4 14,0 23,9<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong>
Koncernen – Balansräkning<br />
Sammanställd redovisning<br />
Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen Koncernen<br />
Belopp i mkr <strong>2012</strong> <strong>2012</strong> 2011 2010 2009<br />
Tillgångar<br />
Anläggningstillgångar 189,7 500,3 467,2 385,1 368,8<br />
Omsättningstillgångar 10,7 110,0 71,1 69,0 77,3<br />
Summa tillgångar 200,4 610,2 538,3 454,0 446,1<br />
Eget kapital, avsättningar och skulder<br />
Obeskattade reserver (Bollebo) 1,7 1,7 1,3 1,1 1,1<br />
Grundfond i Bollebo 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Eget kapital vid årets början 15,5 171,2 168,3 164,9 163,4<br />
Årets resultat 7,7 10,2 2,9 3,1 3,4<br />
Eget kapital 26,0 183,1 172,5 169,1 167,9<br />
3,5<br />
Avsättningar<br />
Avsättning för pensioner 0 17,2 15,2 14,2 13,8<br />
Avsättning resultat 5,0<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 167 324,0 272,5 198,9 182,9<br />
Kortfristiga skulder 7,4 80,9 78,1 71,9 81,5<br />
S:a avsättningar och skulder 174,4 427,2 365,8 285,0 278,2<br />
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 200,4 610,2 538,3 454,0 446,1<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 59
60<br />
Övrigt<br />
Ekonomisk utveckling under 10 år<br />
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong> <strong>kommun</strong> – Ekonomisk utveckling under 10 år<br />
Belopp i mkr <strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003<br />
RESULTATRÄKNING<br />
Verksamhetens intäkter 67,5 57,2 59,6 57,0 54,0 47,6 51,2 48,3 45,8 49,9<br />
Verksamhetens kostnader -410,0 -395,6 -380,6 -366,7 -359,1 -338,2 -322,8 -309,4 -311,3 -308,7<br />
Avskrivningar -13,1 -11,8 -12,4 -13,1 -11,8 -10,1 -10,3 -10,9 -11,6 -10,2<br />
Verksamhetens nettokostnader -355,7 -350,1 -333,5 -322,8 -316,9 -300,6 -281,9 -272,0 -277,1 -269,0<br />
Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 367,4 354,5 340,4 325,5 324,2 314,7 296,2 282,5 271,2 265,4<br />
Finansnetto -8,5 -2,8 -1,0 -0,7 -1,2 -0,5 -0,6 -0,7 -0,9 -1,2<br />
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 3,2 1,5 6,0 2,0 6,1 13,6 13,7 9,8 -6,8 -4,8<br />
Extraordinära poster<br />
Årets resultat 3,2 1,5 6,0 2,0 6,1 13,6 13,7 9,8 -6,8 -4,8<br />
Bruttoinvesteringar -48,6 -82,1 -12,5 -12,1 -34,4 -28,8 -16,3 -9,4 -7,1 -20,9<br />
FINANSIERINGSANALYS<br />
Förändring av rörelsekapitalet 27,9 -2,1 4,7 15,6 -17,0 5,6 4,8 15,7 -4,5 -8,9<br />
Rörelsekapital vid årets slut 26,6 -1,3 0,8 -3,9 -19,5 -2,4 -8,0 -12,8 -28,5 -24,0<br />
Balansräkning<br />
Anläggningstillgångar 311,5 284,6 209,4 207,8 207,9 183,3 171,3 165,3 169,2 173,7<br />
Omsättningstillgångar 100,2 64,0 65,9 70,8 35,1 55,2 40,6 41,8 18,7 21,6<br />
Summa tillgångar 411,7 348,7 275,3 278,5 243,0 238,5 212,0 207,1 187,9 195,3<br />
Eget kapital 158,9 155,7 154,1 148,1 146,2 140,1 126,5 112,7 102,9 110,6<br />
Avsättningar och skulder 252,8 193,0 121,1 130,4 96,9 98,5 85,5 94,4 85,0 84,7<br />
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 411,7 348,7 275,3 278,5 243,0 238,5 212,0 207,1 187,9 195,3<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong>
Begreppsförklaring<br />
Ansvarsförbindelser är förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda<br />
panter och liknande. Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet.<br />
Avskrivningar är planmässig värdeminskning på anläggningstillgångarna.<br />
Avsättningar är ekonomiska förpliktelser enligt åtagande, vars storlek<br />
eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd.<br />
Balanslikviditet är omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga<br />
skulder.<br />
Driftsredovisning omfattar kostnader och intäkter för den löpande<br />
verksamheten ställd mot budget.<br />
Eget kapital är <strong>kommun</strong>ens förmögenhet. Den utgörs av skillnaden<br />
mellan tillgångar och skulder. Består dels av anläggningskapital och dels<br />
av rörelsekapital. De visar hur stor del av anläggningstillgångarna respektive<br />
omsättningstillgångarna som finansierats med egna medel.<br />
Exploateringsverksamhet är åtgärder för att anskaffa, bearbeta och<br />
iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller<br />
industrier.<br />
Kassaflödesanalys visar hur medel har tillförts och använts för löpande<br />
verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringen.<br />
Internränta är ersättning för nedlagt kapital i de anläggningar som används<br />
i verksamheterna. Kostnaden bokförs på verksamheterna och intäkterna<br />
på finansförvaltningen.<br />
Investeringsredovisningen omfattar investeringar i fastigheter och anläggningar,<br />
maskiner och inventarier.<br />
Kapitalkostnader består av avskrivningar samt internränta.<br />
Kassalikviditet är ett mått på <strong>kommun</strong>ens betalningsstyrka på kort sikt.<br />
Vid 100 % täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel, kortfristiga<br />
fordringar och kortfristiga placeringar.<br />
Övrigt<br />
Omsättningstillgångar är de tillgångar som innehas kortare tid än ett år.<br />
Nettokostnadsandel anger hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag<br />
som använts för att finansiera verksamhetens nettokostnader.<br />
Nettolåneskuld är saldot mellan likvida medel och långfristiga skulder<br />
Pension Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen<br />
som innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas<br />
som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld<br />
upparbetad från och med 1998 redovisas som en avsättning. Beviljade<br />
garantipensioner redovisas som en avsättning från och med 1998 även<br />
om beslut tagits tidigare.<br />
Periodisering innebär att kostnader och intäkter hänförs till rätt redovisningsperiod.<br />
Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga<br />
skulder.<br />
Självfinansieringsgrad beskriver hur stor del av årets nettoinvesteringar<br />
som finansierats med egna medel.<br />
Skattekraft är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare.<br />
Skatteunderlag är totalsumman av <strong>kommun</strong>medborgarnas beskattningsbara<br />
inkomst dividerad med 100.<br />
Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) dels långfristiga.<br />
Soliditet är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Anger betalningsstyrka<br />
på lång sikt.<br />
Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t ex likvida medel, kortfristiga<br />
fordringar och förråd/lager) del anläggningstillgångar (t ex fastigheter,<br />
inventarier och långfristiga fordringar.<br />
Utdebiteringen anger hur stor del av intjänad hundralapp som skall erläggas<br />
i <strong>kommun</strong>alskatt.<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 61
62<br />
Övrigt<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong>
Övrigt<br />
<strong>Bollebygd</strong> – Årsredovisning <strong>2012</strong> 63
<strong><strong>Bollebygd</strong>s</strong><br />
Kommun<br />
Kommunkansliet, 517 83 <strong>Bollebygd</strong> Telefon: 033 – 23 13 00 Fax: 033 – 23 14 28.<br />
E-post: info@bollebygd.se Webbplats: www.bollebygd.se