Judendom+Islam.pdf

Namn:_____________________________________
Klass:______________________________________

Judendom, islam och konflikten mellan Israel och Palestina
Inledning
Religion har varit centralt i människans liv sedan människans uppkomst. Många personer i
dagens samhälle finner tröst, styrka och förståelse i religion. Vi kommer de närmsta fyra
veckorna att arbeta med två av världsreligionerna – judendom och kristendom.
I kursplanen står det att skolan ska behandla följande centrala innehåll:
Religioner och andra livsåskådningar:
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam,
judendom, hinduism och buddhism.
Den grundläggande målsättningen med detta arbetsområde är att du skall:
Ha grundläggande kunskaper om religionernas historia,
Visat att du kan beskriva centrala tankegångar, urkunder, riter och symboler inom
judendom islam och kristendomen,
Förmåga att resonera om skillnader och likheter inom judendomen islam och
kristendom,
Visat att du kan förstå hur religion kan forma människors identitet.
Arbetssätt:
Föreläsningar (lyssna aktivt och för anteckningar)
Där tränar vi i att: Få kunskaper kring religionerna.
Grupparbete med texter och frågeställningar.
Där tränar vi i att: Kunna beskriva, sammanställa, urskilja, reflektera, förklara, analysera.
Test
Där tränar vi i att: Kunna beskriva, reflektera, förklara, analysera, se samband och dra
slutsatser.
Bedömning:
Vilka är kännetecknen för att eleverna nått arbetsområdets mål?
- Ha grundläggande kunskaper om religionerna
Eleven kan redogöra för hur judendomen samt islam har vuxit fram.
- Visat att du kan beskriva centrala tankegångar, urkunder, riter och symboler
inom judendomen samt islam
Eleven kan redogöra enskilt för judendomens och islams viktigaste innehåll

- Förmåga att resonera om skillnader och likheter inom judendomen samt islam
Eleven kan visa tydligt några skillnader och likheter inom judendomen och islam.
- Visat att du kan förstå hur religion kan forma människors identitet.
Eleven kan visa på exempel hur religionen kan påverka en människas vardagsliv.
Tillämpning:
Utvärderingen av detta arbetsområde kommer att innefatta såväl muntliga som skriftliga
inslag. Det kommer bland annat att röra sig om:
Tid:
Diskussioner
Enskilt test (läxa)
Redovisning av paruppgiften
Vi kommer att arbeta med området under fyra (4) veckor med start vecka 2 och avslutning
vecka 5 (fredag 1/2) med inlämning av uppgifterna.

Gemensamt:
Judendomen, kristendomen och islam är tre religionerna som har mycket gemensamt.
Alla tre har betytt mycket för utvecklingen av Europa och övriga världen. Eftersom alla
religionerna går tillbaka till Abraham i sina heliga texter så kallas judendomen,
kristendomen och islam för abrahamitiska religioner.
Abraham:
Abraham anses vara stamfader till judarna och muslimerna. Han slöt ett avtal med Gud
att hans efterlevande skulle få bo i ett eget land. Abraham hade fått ett löfte från Gud
att bli stamfader för ett stort folk om han valde att tro
på Gud som den enda guden. När Abraham inte fick
barn med sin fru Sarah fick han istället ett med sin
tjänstekvinna Hagar. Denna son, Ismael, skulle komma
att bli islams stamfader. När Abraham var 99 år
gammal fick han reda på att hans fru Sarah var gravid.
Nu skulle Guds löfte gå i uppfyllelse. Abraham fick
sonen Isak och han blev judendomens stamfar. I bibeln
framkommer det tydligt att båda sönerna var lika
viktiga och att både Ismael och Isak skulle leda två
stora folk.
Gud:
En självklar likhet är att alla tre religioner är monoteister och därför enbart tror på en
gud, de flesta troende inom religionerna hävdar att det är samma gud fast med olika
namn och än så länge finns det inga som protesterar mot detta. De har också samma
åsikter om att det var gud som skapade världen. Gud har olika namn inom de olika
religionerna, judarna kallar honom vanligtvis för Jahve(stavas JAVH). Kristna kallar
sin Gud för ”Gud” eller ”Herren” och inom islam så brukar man nämna sin gud vid
namnet Allah. En annan likhet mellan de tre religionerna är de egenskaper som gud
innehar, inom alla tre religioner är han en barmhärtig herre som förlåter sitt folk.
Urkunder/Heliga skrifter:
Ytterligare likhet finns i att alla de Abrahamitiska religionerna har en ”helig” bok. Inom
judendomen så är det Tanak som innehåller de heliga skrifterna, inom kristendomen så
är det Bibeln som innehåller de heliga skrifterna och inom islam så finns de heliga
skrifterna samlade i Koranen. Något som också ofta förekommer i de heliga böckerna är
profeter, dessa kan man alltså finna alla tre religioner. Eftersom det är gamla skrifter så
betyder det att texterna måsta tolkas så att de troende kan leva rätt. De personer som
tolkar texterna är experter på sin religion och kallas inom judendomen rabbin, i
kristendomen präst och i islam imam.

Judendom:
Judendomen är den äldsta och den minsta av de tre abrahamitiska religionerna. Det
finns ungefär 15 miljoner judar i världen. De flesta av dem bor i USA eller Israel. I
Europa har det funnits judar i mer än tusen år.
Judendomen är en mycket gammal religion med en mycket lång och komplicerad
historia bakom sig. Både kristendomen och Islam härstammar från judendomen.
Judendomen är en monoteistisk religion, d.v.s. att den endast har en gud. Denna guds
namn är dock så heligt att människan inte känner till hans namn, men det skrivs
JHWH.
Grundtankar:
Tanken att det bara finns en gud är så viktig att den är kärnan i den judiska
trosbekännelsen:
Hör Israel, Herren, vår Gud, Herren är en.
I Tanak, den judiska bibeln, kan man gång på gång läsa att det judiska folket och Gud
har slutet ett förbund. Ett förbund är ett slags avtal där Gud och det judiska folket har
skyldigheter och rättigheter mot varandra. Abraham och Gud sluter ett förbund där Gud
lovar Abraham att han ska bli stamfader för ett stort folk och han endast tro på en Gud.
Avtalet bekräftas av ett tecken – omskärelsen av pojkar. Omskärelse innebär att
förhuden på penis avlägsnas.
Det utlovade landet:
Senare ingår Gud ett förbund med Mose där Mose får läran –
Torah. Läran är huggen i sten och består främst av de tio
budorden vilket gör att läran är för evigt. Lidandet som det
judiska folket får utstå kommer från att folket har straffats för att
de inte har följt läran. Lycka och framgång ses som ett bevis på att
folket har följt förbundet och Guds vilja.
Judendomens traditioner växte fram i och kring Jerusalem. Där låg templet där Gud
hade sin tron. Även om Guds närvaro följt med judarna oavsett var de bott, så har just
denna plats en speciell betydelse inom judendomen. Under den judiska historien har
judar tvingats att leva utspritt i hela världen. Det judiska folket har lång erfarenhet att
leva i exil eller i diaspora (förskingring).
På sätt och vis har judarna bott på två
olika ställen samtidigt; dels i det land där
de faktiskt bor, dels i religionens mer
eller mindre symboliska land. De har följt
lagarna i det land de bott i men också de
gemensamma regler som vuxit fram i det
utlovade landet.

Identiteten:
För många judar är identiteten, uppfattningen om vem man är, starkt knuten till
religionen. Det är naturligt eftersom det judiska folket levt utspritt över olika delar av
världen. För att bevara kunskapen om sitt ursprung han man behövt känna till
religionen och vara med i det religiösa livet. Djupt inne i den judiska identiteten ligger
också tanken på att det judiska folket utvaldes av Gud för att hjälpa honom att fullborda
sin skapelse, människan är ”Guds händer”. Därför är det viktigt att man följer Torah.
Viktiga personer:
Abraham är stamfadern och den som slöt det första förbundet med Gud. Abraham är
den förste att tro på en enda Gud. Hans son Isak gifte sig med Rebecka och de fick
tvillingsönerna Esau och Jakob. Jakob, som kallades Israel, blev sedan far till 12 söner
som blev fäder till Israels tolv stammar, som också kallas Israels folk.
Mose är den viktigtaste personen när judarna blev befriade från förtrycket i Egypten.
Israeliterna, som det judiska folket kallades vid den tiden, hade blivit slavar åt farao.
Gud gav Mose i uppdrag att leda sitt folk tillbaka till Abrahams land. På berget Sinai
slöt Gud ett förbund med Mose. Gud gav Mose Torah, läran. Mose litade på den ende
guden och betraktas som en stor profet och en religiös förebild.
Profeten Elia försökte tolka Guds vilja och försökte få folket att följa den. Elia
fördömde Israels kung när han ansåg att denne behandlade sina undersåtar på ett
omoraliskt sätt. När det var dags för Elia att dö sände Gud en vagn av eld med hästar av
eld att hämta honom. Långt senare började judar föreställa sig att Elia ska komma
tillbaka som ett första tecken på att Messias var på väg. Med Messias menas inom
judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för Israels folk. I det
gamla Israel kallades kungen "Herrens smorde", eftersom han invigts till sitt ämbete
genom att smörjas.
Rabbiner och rättfärdiga:
De personer som tolkar vad som står i Tanak och Torah kallas för skriftlärd. Ett annat
namn på skriftlärda är rabbiner. Judendomen har alltid lagt stor vikt vid kunskap och
förståelse. Därför har rabbinerna varit personer som respekterats och beundrats. En
zaddik, en rättfärdig måste inte vara skriftlärd. En zaddik är en person som inta bara
följer guds lag utan gör mer gott än vad den kräver. Mycket få människor anses ha den
förmågan, men de behöver inte nödvändigtvis vara judar. Till exempel har män och
kvinnor som med fara för sitt eget liv hjälpte judar att fly eller gömma sig under
Förintelsen under andra världskriget, hedrats som rättfärdiga.
Rit & högtider:
Sabbaten, vilodagen, firas varje vecka. Då vilar man på
samma sätt som Gud vilade på den sjunde dagen när han
skapade världen. Sabbaten ska vara ett avbrott i vardagen.
Den är till för själen och dess utveckling. Sabbaten ska
påminna om att människan inte bara är till för att arbeta.

Sabbaten inleds på fredagen med en gudstjänst i synagogan. I hemmet tänds
sabbatsljusen. Därefter äter familjen en god middag tillsammans. Bröd och vin finns
alltid på bordet. Maten välsignas genom böner. På lördagsmorgonen är det gudstjänst i
synagogan där berättelser från den judiska historian läses upp.
Pesach, den judiska påsken, firas under en vecka på våren till minne av det judiska
folkets befrielse ur Egypten. Under veckan får judarna till exempel inte äta bröd som
har jäst. Detta som en påminnelse av att judarna hade bråttom ut ur Egypten.
Måltiderna är ofta symboliska och visar ofta på det lidande som judarna har fått utstå.
Men alla maträtter påminner inte om lidandet utan det finns även hopp inför den
messianska tiden som skall komma.
Jom kippur, försoningsdagen, infaller på hösten och här ska judarna tänka tillbaka på
det gångna året. De ska förlåta de som gjort dem illa och be Gud om förlåtelse för de fel
de själva gjort. Jom kippur infaller tio dagar efter rosh hashana, det judiska nyåret.
Jom Kippur är en fastedag, från solnedgång dagen innan till solnedgång på
försoningsdagen får vuxna inte äta eller dricka. En annan viktig del är bidrag till
fattiga.
Andra högtider är purim – lottfesten, sukot – lövhyddefesten och chanukka –
tempelinvigningen.
Bar Mitzvah & Bat Mitzvah
Vid 13 års ålder blir en judisk pojke ”religiöst myndig”. Detta kallas Bar Mitzvah. Det
innebär att han blir fullvärdig medlem i den judiska församlingen. På sabbaten efter
födelsedagen brukar han få stiga fram i synagogan och läsa ur Torah. En judisk flicka
blir automatiskt religiöst myndig vid 12 års ålder. Detta kallas Bat Mitzvah.
Olika riktningar
Inom judendomen finns det olika riktningar. Man brukar skilja på ortodox judendom och
icke-ortodox judendom. Inom den ortodoxa judendomen försöker man leva enligt
reglerna i Torah och håller därför fast vi de judiska traditionerna. Ordet ortodox betyder
”rätt lära”, det vill säga leva på rätt sätt. Man kan påstå att det är viktigare att leva rätt
än att ha rätt tro. De icke-ortodoxa judarna vill förändra judendomen. De vill bland
annat tillåta kvinnliga rabbiner och att gudstjänsten ska hållas på det språk som talas i
landet. De ortodoxa judarna anser att gudstjänsten ska hållas på hebreiska.
Det dagliga livet:
Livet och religionen är inte åtskilda, religionen ingår i det dagliga livet. Tanken på
förbundet innebär att varje handling ses som något som bidrar till det goda eller till det
onda i världen. Inom judendomen har det vuxit fram regler om vad som är tillåtet eller
inte tillåtet att göra. De handlar exempelvis om hur människorna ska vara mot
varandra, men också vad som är tillåtet att äta (kosher). Mat som är tillåten att äta är
kor, höns, får & fisk vidare får man inte blanda kött och mejeriprodukter i en och samma
måltid.

Sverige:
I Sverige var det förbjudet för judar att bosätta sig innan slutet på 1700-talet. 1782
tilläts judarna att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Malmö. Judar kunde inte bli
svenska medborgare innan 1870. 1910 bodde det 6 000 judar i landet men under andra
världskriget ökande invandringen på grund av nazisternas förföljelse och förintelse. Idag
bor det cirka 20 000 judar i Sverige.
Antisemitism:
Antisemitism är fördomar och hat mot judar.
Judar har under en stor del av sin historia
tvingats att fly undan förföljelser och våld.
Judehatet liknar hatet mot andra grupper men
judehatet har också en särskilt lång historia
och uttrycks ofta på ett särskilt sätt. Precis som
andra grupper som utsatts och utsätts för
fördomar och förföljelse har judar beskrivits
som underlägsna och mindre värda. Men det
finns också en viktig skillnad. Judar har också
beskrivits som överlägsna och mäktiga. I den nazistiska propagandan finns båda dessa
bitar. Judarna beskrivs som en underlägsen ras samtidigt som de anklagas för att styra
världen.
Under början av 1900-talet började en hatskrift mot judar spridas. Den hette Sions vises
protokoll och i den spreds myten om en judisk konspiration som försöker ta över hela
världen. De moderna ideologierna påstods vara några av judarnas uppfinningar för att
kunna nå världsherravälde. Trots att Sions vises protokoll har avslöjats som en
förfalskning har den spridits och fortsätter att spridas än idag. Sions vises protokoll
spelade en viktig roll i de tyska nazisternas propaganda på 30- och 40-talet. Nazisterna
såg USA, Storbritannien och Sovjetunionen som styrda av en judisk världskonspiration.
Nazisternas antisemitism ledde fram till mördandet av sex miljoner judar mellan åren
1941 - 45 i så kallade förintelseläger. De mest kända förintelselägren är Auschwitz, och
Treblinka. Mellan 1942 – 44 mördades en miljon människor i Auschwitz.

Islam:
Islam är en religion som har runt en miljard anhängare. De flesta bor i Asien och Afrika
men även i Europa och i Amerika finns många muslimer. Islam är precis som
judendomen en monoteistisk religion. Ordet Allah är inte namnet på muslimernas gud
utan betyder Gud på arabiska.
Grundtankar:
Det finns ingen Gud utom Gud – så lyder de första orden i den muslimska
trosbekännelsen. Gud är en, han är god, barmhärtig och allsmäktig. Gud har skapat
världen och därmed människorna. Människorna är hans ställföreträdare på jorden. För
att kunna leva rätt måste människorna veta vad Gud vill och följa hans vilja. De måste
ha rätt tro och handla rätt. Tron är nödvändig för att förstå meningen med världen och
människans plats i den.
Sharia – vägen:
Att leva rätt, att ha rätt tro och kunna handla efter den kallas i islam för sharia –
vägen. Sharia omfattar alla delar av en människas liv. Det finns inget som inte ”angår”
Gud. Gud vill att hela livet ska vara en ”gudstjänst”. Sharia hjälper en muslim att förstå
vilka handlingar som är goda och vilka som är dåliga. När en människa följer guds vilja
blir världen bättre. Ordet islam betyder ”lydnad”, men det ska vara en lydnad som
bygger på kärlek och förtroende. Ordet islam är släkt med ordet för fred – salam. Sharia
sammanfattas av muslimer som att lydnaden mot Gud är ett sätt att skapa fred på
jorden. Livet som muslim sammanfattas i de fem pelarna:
Trosbekännelsen
De fem dagliga bönerna
Fastan i månaden Ramadan
Allmosan, som går till de fattiga
Vallfärden till Mecka
Dessa handlingar ses inte som något tvång, utan som en hjälp att utveckla sin tro. De
ska utföras för att de ger hjälp och bara av de som är i stånd att göra det. Gud kräver
inget omöjligt av människorna. Han förlåter alla som ångrar sina misstag.
Koranen:
Koranen är islam heliga skrift. Muslimer anser att Koranen alltid har funnits, den
ursprungliga Koranen finns i himlen. Koranen blev känd för människorna via profeten
Muhammeds uppenbarelser. I Koranen finns Guds vilja förklarad. Koranen är skriven
på arabiska och många muslimer lär sig arabiska för att kunna läsa den. Koranen är
svår att förstå, därför finns det personer som vikt sitt liv åt att lära andra att läsa och
förstå den.

Viktiga personer:
Muhammed är den viktigaste personen inom islam. Han är den sista profeten och i
trosbekännelsen står att läsa – ”Det finns ingen Gud utom Gud och Muhammed är hans
sändebud”. Han fullkomnar Guds budskap till människorna genom sin förmedling av
Koranen. Muhammed föddes på den arabiska halvön omkring år 570 v.t. Han blev tidigt
föräldralös och uppfostrades av en farbror. Muhammeds kallelse till profet och
uppenbarelserna av Koranen började när han var i 40 år gammal. Muhammed bodde i
Mecka som var ett religiöst centrum. Muhammed
var monoteist och kritiserade andra människor för
att de hade andra gudar. 622 v.t. kom Muhammed i
konflikt med ledarna i Mecka och han tvingades fly
till Medina. Detta år är utgångspunkten för islamsk
tideräkning, alltså är det år 1. I Medina var han
välkommen och ansågs vara en klok ledare. Tiden i
Medina ses som ett föredöme för ett gott och rättvist
samhälle inom islam. 630 v.t. erövrade Muhammed
tillsammans med sina anhängare. 632 dör
Muhammed.
Muhammeds liv och handlingar är centrala för islam. Hans sätt att leva har skrivits ner,
hadith, och dessa berättelser tillsammans kallas sunna - sedvänjor.
Fatima var dotter till Muhammed och Khadidja. Hon var Muhammeds enda
överlevande barn och är ansedd som den främsta av kvinnor inom islam. Fatima anses
kunna skydda mot onda krafter.
Rit och högtider:
Shahada, trosbekännelsen som lyder ”Det finns ingen Gud utom Gud och Muhammed
är hans sändebud”.
Salat, de fem dagliga bönerna, är utspridda under dagen.
Bönen ska utföras på en speciell bönematta. På så sätt
markerar man att mötet med gud är något utöver det
vanliga. Innan bönen tvättar muslimen sina händer och
fötter. Under bönen vänder sig muslimerna mot Mecka, där
islams heligaste plats Kaba finns. Det symboliserar att alla
muslimer har en gemensam plats som utgör världens
mittpunkt. Bönerna är en hjälp i den dagliga kampen för det
goda – mot det onda. Denna dagliga kamp för det goda kallas
för jihad – vilket betyder strävan. Fredagsbönen är den
viktigaste bönen då samlas många i en moské och ber
tillsammans. Bönen leds av en imam.

Sawm, fastan under fastemånaden Ramadan. Då avstår vuxna, friska muslimer från
mat och dryck under dagtid.
Zakat, allmosan som ges till de fattiga vid fastans slut.
Hajj, en gång i livet ska varje muslim som har möjlighet
vallfärda till Mecka. Under vallfärden ska muslimen bland
annat gå sju varv runt Kaba samt besöka Arafat där Adam och
Hawwa (Eva) mötte varnadra efter fördrivandet från
paradiset.
Högtider som firas inom islam är bland annat id al fitr & id al-adja.
Islam delas:
När Muhammed dog 632 v.t. hade han enat alla araber. Hans vän Abu Bakr valdes till
ledare, kalif, för den muslimska staten. Efter Abu Bakrs död blev Umar kalif. Han
besegrade bland annat Persien, Syrien, Palestina och Egypten. En del ansåg att det var
Muhammeds kusin Ali som skulle efterträda honom. Ur denna tvist uppstod två
grupper, sunni och shia.
Shiamuslimer – runt 10 % av världens muslimer tillhör shia som är statsreligion i
Iran. Enligt shiitisk tradition är det Ali som ska efterträda Muhammed. Inom den
shiitiska traditionen används titeln Ayatollah om personer som är särskilt duktiga på
att tolka Koranen och sunna. Andra länder som har stora delar shiamuslimer i
befolkningen är Irak och Bahrain.
Sunnimuslimer – av alla muslimer i världen är cirka 90 % sunniter. De anser att de
fyra första kaliferna är lika betydelsefulla eftersom de alla levde nära Muhammed.
Sunniterna anser att man ska följa sunna. De länder i världen som har en övervägande
del sunnimuslimer är till exempel Saudiarabien, Algeriet, Turkiet och Egypten.

Det dagliga livet:
Precis som inom judendomen är livet och religionen är inte åtskilda, religionen ingår i
det dagliga livet. Reglerna om vad man får och inte får äta finns nedskrivet i Koranen
och sunna. Den mat som är bra för kroppen är tillåten att äta. Denna mat kallas halal.
Den mat som inte är tillåten kallas haram och är bland annat kött från svin och
alkohol.
Omskärelse sker inom islam men nämns inte i Koranen men i sunna finns det skrivet
att det är obligatoriskt för pojkar. Det finns inget om kvinnlig omskärelse i sunna men
det är vanligt i flera länder i Afrika.
Koranen talar om att män och kvinnor har olika roller och talar om hur kvinnor ska
vara klädda. Orsaken till detta är att kvinnan inte ska kunna fresta män genom
utmanande klädsel. Bland annat nämns slöja som ett lämpligt plagg för kvinnor.
Muhammed tyckte inte om att man använde bilder som föreställde djur eller människor.
I Koranen står det inget om att bilder är förbjudna men i många muslimska länder
undviker man bilder på Muhammed och inom religionen.
Israel och Palestina – två folks heliga land
Konflikten mellan Israel och palestinierna har pågått under flera generationer. En stor
del av orsaken till konflikten är att Israel är judiskt och Palestina är muslimskt. Men
den största orsaken är grundandet av den judiska staten Israel 1948. Efter andra
världskriget blev nazisternas ofattbara grymheter mot judarna känt för alla. Länderna
som segrade i kriget, USA, Storbritannien, Frankrike & Sovjetunionen, tillsammans
med Förenta Nationerna började prata om att judarna måste kompenseras efter
förintelsen. Lösningen som togs fram var att dela Palestina i två delar. 55 % av landet
skulle tillfalla judarna och 45 % till araberna. De arabiska länderna motsatte sig
förslaget som genomfördes.

1948 utropades den nya staten Israel. En
miljon palestinier tvingades fly landet.
Grannländerna såg detta som ett svek mot
palestinierna och Egypten, Irak, Jordanien,
Libanon och Syrien anföll Israel. Kriget
rasade i två år och Israel besegrade sina
motståndare. Efter kriget ockuperade Israel
stora delar av landet som palestinierna hade
fått av FN. Palestina upphörde att existera
som ett eget land. Egypten tog Gaza och
Jordanien ockuperade den så kallade Västbanken. Många palestinier flydde till
flyktingläger på Västbanken och Gaza och i grannländerna Jordanien, Syrien och
Libanon.
I det så kallade sexdagarskriget år 1967 tog Israel Gazaremsan och Sinaiöknen från
Egypten, Västbanken med Öst-Jerusalem från Jordanien och delar av
Golanhöjderna från Syrien. Efter sexdagarskriget ockuperade Israel därmed hela
Palestina, detta gjorde att ungefär en miljon palestinier som var bosatta på Västbanken
och i Gaza kom under israeliskt styre.
1964 hade en palestinsk frigörelseorganisation grundats. Organisationen namn är PLO
och dess ledare blev Yassir Arafat. Målet var att ett fritt Palestina skulle bildas. Deras
väg att nå målet var att använda terror, bland annat flygkapningar, mot det judiska
folket. 1974 beslöt FN att PLO skulle vara deras officiella lagliga representant. 1988
förbjöd Arafat avvändandet av terror och Israel & PLO började förhandla om en
självständig palestinsk stat. Samtidigt utropades Det Palestinska nationalrådet som
många länder erkände. 1994 fick palestinierna möjligheten att rösta fram
representanter till nationalrådet. Samtidigt började palestinska och israeliska
myndigheter förhandla om en fredlig lösning. Vid mitten av 1990-talet slöts ett avtal i
Oslo om att en palestinsk stat skulle bildas i maj 1999. Detta avtal bröts dock upp av
Israel 1994 då den israeliske statsministern Rabin mördades och hans efterträdare
Benjamin Netanyahu ökade kontrollen över Gaza och Västbanken. Användandet av våld
ökade i konflikten igen.
2002 ockuperade Israel Västbanken och byggde
en säkerhetsmur. Muren går igenom hela
Västbanken och ska förhindra palestinska
självmordsbombare att nå Israel. Muren har
fördömts av FN och den internationella
domstolen i Haag har bestämt att muren
strider mot internationell rätt. Trots detta
fortsätter Israel bygga muren. Den fredsprocess
som påbörjats avstannade.
I januari 2006 vann Hamas valet för de palestinska områdena. PLO:s parti Fatah
förlorade makten. Både FN och EU har Hamas på sin lista över terrorgrupper. Strider

mellan Hamas och Fatah bröt ut och Gaza hamnade under Hamas kontroll och
Västbanken under Fatah. Israel kontrollerar Västbanken hård med säkerhetsposter,
vägspärrar och militärer. Gaza är helt isolerat och FN varnar för en humanitär
katastrof. Israel förhandlar med Fatah som önskar ett nyval, något som Hamas inte vill.
USA har alltid stöttat Israel, både ekonomiskt
och militärt. Dock kritiserar USA Israels sätt att
behandla palestinierna i de ockuperade
områdena. FN fördömer ofta Israel och deras
sätt men alla förslag mot landet stoppas av USA.
2007 gjordes ett försök att få fred i området.
USA, Israel och Fatah enandes om att fortsätt
arbeta för fred och att Gaza skulle ges mer
frihet. 2008 bröts avtalet när Hamas skickade
raketer mot Israel. I december 2008 anföll Israel
Gaza med resultatet att 1400 palestinier och 13 israeliska soldater dödades. Tiotusentals
palestinier hade blivit hemlösa. Israel fick skulden för en alldeles för våldsam reaktion.
Kriget varade i 25 dagar och Gaza blev lagt i ruiner. Israel blev nu uppmanat att söka en
fredlig lösning på konflikten men isoleringen av Gaza har fortsatt samtidigt som nya
bostäder för israeler har byggts på Västbanken. En fred kom till men den bröts snabbt
av Hamas som sände raketer mot Israel.
2010 hölls nya fredsamtal i USA och förslaget är att det ska bli två länder som lever
bredvid varandra i fred. Kravet från Israel var att palestinierna inte skulle få ha några
vapen och erkänna Israel som ett judiskt land. Dessa krav gick de inte med på och
samtalen misslyckades.
När 2010 övergick i 2011 var stämningen pessimistisk om fortsatta fredssamtal. Humor
kan vara en ventil i pressade situationer. PLO-diplomaten Afif Safieh berättar en
anekdot som han tycker återspeglar verkligheten. En palestinier frågade Gud om han
tror att det någonsin blir fred mellan Israel och palestinierna. ”Självklart, svarade Gud,
men inte under min livstid.”
I november 2012 bröt nya strider ut mellan Israel och Gaza. Under en dryg vecka
dödades mer än 150 människor, de flesta i Gaza. Strider bröt ut efter att Israel dödat en
av Hamas högsta befälhavare. Hamas
svarade med att skicka raketer mot Israel
som i sin tur bombade tusentals mål i Gaza.
Den 21 november slöts ett vapenstillestånd
där israel skulle sluta med alla strider på
land, till sjöss och från luften. Hamas skulle
sluta med att skicka raketer mot Israel.

Uppgifter:
Frågor på texten: (enskild uppgift)
Vem är stamfadern till judendomen & islam?
Vad menas med monoteism?
Vad kallas de experterna som tolkar religionernas texter?
Vad menas med diaspora?
Vad betyder förbundet? Mellan vilka är det ett förbund?
Vad menas med omskärelse? Varför gör man detta?
Vem var Mose? Varför är han viktig för judendomen?
Vem är det som leder bönen inom islam?
Berätta om sharia.
Vilka är de fem pelarna inom islam? Berätta kort om varje.
Vem var Muhammed? Varför är han viktig för muslimerna?
Vilka olika grenar finns inom islam? Vad skiljer dem åt?
När och varför grundades landet Israel?
Berätta om PLO.
Varför har de flesta försök att skapa fred mellan Israel och Palestina misslyckats?
________________________________________________________________________________
Läxor:
Vecka 3 judendom
A, C, D: 16/1 B: 17/1
Vecka 4 islam
A, C, D: 23/1 B: 24/1
Vecka 5 Israel och Palestina – två folks heliga land
A, C, D: 30/1 B: 31/1
________________________________________________________________________________
Jämförelse av judendom, islam och kristendom – paruppgift

Jämförelse av historia, centrala tankegångar, urkunder, riter och symboler inom
judendom, islam och kristendom. Till din hjälp har häftet samt internet & läroböcker.
Paruppgift:
Uppgiften består i att du/ni ska jämföra judendom, islam och kristendom utifrån
följande rubriker:
Ursprung – (etniskt/geografiskt/tidsmässigt)
Gud
Urkunder (tillkomst, innehåll, samband)
Centrala gestalter/vägledare/frälsare
Vägar till frälsning
Syn på livet och döden
Gyllene regler eller liknande
Riktningar och antal anhängare
Byggnad för gudstjänst
Religiösa högtider (när/hur/varför)
Heliga platser
Veckans land:
Lös uppgifterna i häften vad gäller Israel och Palestina och lämna in till mig.
________________________________________________________________________________