Markbygdens Vindkraftspark, etapp 1 - Svevind

Markbygdens Vindkraftspark, etapp 1 

Bilaga 1 Landskapsanalys 20101025 

Rev. 20110510

2 

Markbygden Vind AB 

Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 - 

Landskapsanalys 

Arbetsgrupp 

Svevind: 

Kristina Falk 

Danjel Henriksson 

Helena Karlsson 

WSP: 

Uppdragsansvarig Göran Bergström 

Landskapsanalys Anna Nordmark 

Omslagsbild 

Vy mot pågående byggnationer i Dragaliden från Roka viltvatten. 

Foto Anna Nordmark, WSP

Landskapsanalys 

I landskapsanalysen görs en beskrivning av hur landskapet är 

uppbyggt och hur det ser ut. Landskapet är ett resultat av de 

naturgeografiska förutsättningarna tillsammans med människans 

verksamheter på en plats, genom historien fram till dagens 

användning. Landskapet analyseras utifrån strukturer, riktningar 

och element i landskapet samt dess karaktärer och skala. 

Beskrivning av landskapet 

Övergripande landskapsbeskrivning 

Ett par mil inåt landet från kuststaden Piteå ligger Markbygden, 

en långsträckt svagt välvd höjdplatå karaktäriserad av vidsträckta 

skogsområden. Bebyggelsen ligger vid vattendrag och sjöar. Större 

byar, tex Långträsk, Koler och Storsund i öster och Gråträsk i 

väster, har utvecklats längs viktiga kommunikationsstråk som 

järnvägen och större vägar. 

Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 ligger på gränsen mot de 

stora, sammanhängande odlingsmarkerna som omger Svensbyfjärden. 

Skogsbygdens karaktär med relativt små byar och 

spridda skogstorp med små odlingsmarker skiljer sig markant 

från det öppna landskapet längs fjärden. Här präglas landskapet 

av vidsträckta odlingsmarker med bebyggelsen samlad på moränkullar 

och höjdryggar. Bebyggelsen utgörs av större och mindre 

gårds- och byabildningar med ett flertal väl bevarade byggnader 

och fina gårdsmiljöer. Större byar utgörs av Svensbyn, Roknäs och 

Lillpite. De flesta byarna ligger samlade vid Lillpiteälvens och 

Piteälvens utlopp i Svensbyfjärden medan Lillpite följer Lillpiteälvens 

sträckning en bit inåt landet. 

Skogsbygdens småkuperade landskap med korta siktlinjer 

kontrasterar starkt mot de långa siktstråk som upplevs i jordbruksbygden. 

Här ges tydliga vyer över flacka odlingsmarker och 

grupperad bebyggelse med de skogklädda höjderna i bakgrunden. 

Naturgeografiska strukturer 

Geologi 

Området som berörs av Markbyggdens vindkraftpark, etapp 1 

tillhör Markbygden som ligger i gränsen mellan den naturgeografiska 

regionen som kallas ”Norrlands vågiga bergkullterräng 

med mellanboreala skogsområden” och ”Norra norrlands och 

norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter”. Nästan 

hela området ligger över högsta kustlinjen och den största delen 

av områdets fastmarker utgörs av morän. Endast mindre stråk 

av isälvssediment och hällmarker kan hittas. Större områden 

med torvmarker återfinns i områdets myrar och andra våtmarker. 

Berggrunden består övervägande av sura, svårvittrade bergarter 

som granit, kvartsit och gnejser och därför är näringsförhållandena 

generellt sett relativt magra. 

Topografi 

Markbygden, som vindkraftparken ligger inom, är en långsträckt, 

svagt välvd höjdplatå med tydlig orientering i nordväst-sydostlig 

riktning. Området ligger till största delen över den högsta kustlinjen 

och redan inom 10 km från Svensbyfjärden, som ligger på 

havsnivå, reser sig höjdryggarna högt över högsta kustlinjen. 

Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 består av flacka långsträckta 

höjdpartier där högsta höjden återfinns vid Ersträsk i västra 

delen på 390 m ö h. I östra delen är Skogberget högst på 334 

m.ö.h. De lägst liggande delarna ligger i bergssluttningar i västra 

delen på drygt 100 m ö h. 

Vattendrag 

Rokån, ca 55 km lång, är det enda större vattendraget inom 

Markbygdens vindkraftpark, etapp 1. Roka viltvatten är ett långsträckt 

sjösystem som har skapats genom dämningar från tidigare 

flottningsdammar i Rokån. Ån har sin början bl a i våtmarks- och 

sjöområdet runt Dragamyran, Röjmyran och Kvarnmyran och 

rinner åt sydost tills den mynnar i Svensbyfjärden nära Piteå. I 

övrigt är vattendragen små och ofta uträtade. 

Ett fåtal mindre sjöar finns i anslutning till våtmarkerna främst i 

nordvästra delen. Den största är Brännaträsket vid Kilberget. 

Figur 1. Dragamyran, foto Enetjärn natur AB. 

MARKBYGDENS VINDKRAFTPARK, ETAPP 1 - LANDSKAPSANALYS 

Naturvärden 

Markbygden ligger inom den mellanboreala vegetationszonen i 

övergången mellan det flacka kustlandet och inlandets barrskogsdominerade 

taiga. 

Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 består främst av produktionsskog 

med tall och contortatall av varierande ålder. Dessa 

vidsträckta skogsbestånd har varken höga naturvärden eller är 

känsliga för ingrepp. Andelen våtmarker är hög men de flesta är 

utdikade varför deras naturvärde är lågt, se naturvärdesinventeringen. 

Naturvärden är generellt sett små och fåtaliga i relation till de 

naturskyddade miljöer som finns i det omgivande landskapet. De 

områden som har högre naturvärden återfinns vid de stora odikade 

våtmarkerna, vissa sumpskogar, bäckar och tjärnar. Ett fåtal 

mindre skogsområden på fastmark håller också höga eller mycket 

höga naturvärden, se naturvärdesinventering samt landskapsanalyskarta 

i figur 6. Enstaka nyckelbiotoper förekommer. 

Svartlidens naturreservat, som även utgör Natura 2000-område, 

ligger mitt i den södra delen av området för etapp 1. Reservatet 

innefattar en storslagen isälvsränna i Svartlidens sluttning samt 

flera mindre rännor i terrängen väster därom. Reservatet utgörs 

av en liten högproduktiv gammelskog, dominerad av näringsrik 

granskog, på kanten av en ås med en bäck nedanför. Naturreservatets 

syfte är att bevara områdets höga naturskogsvärden 

och opåverkade karaktär. I Länsstyrelsens beslut för Svertlidens 

naturreservat (Dnr 511-15244-07) står det angivet att det inom 

reservatet ska ges möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv, turism 

och vetenskaplig forskning i orörd natur. 

Figur 2. Dikad våtmark inom området för Markbygdens Vindkraftpark, 

etapp 1. 

LANDSKAPSANALYS 

3


4 


Kulturhistoriska strukturer 

Se även bilaga Kulturmiljöanalys. Under stenåldern gjorde den 

kustbaserade befolkningen mer eller mindre tillfälliga jakt- och 

fiskeexpeditioner in i det landskap som idag utgörs av Markbygden. 

I omgivande områden runt området för etapp 1, som Åträsk 

och Kolerträsk, har det påträffats lämningar efter stenåldersboplatser. 

Ett nytt bosättningsmönster med visten med härdar vid 

myrar och små vattendrag blev tydligt vid slutet av järnåldern. 

Under medeltiden kom tamrenen att få allt större betydelse och 

samernas bosättningsmönster förändrades. Boplatserna utefter 

vattendragen övergavs och renens behov styrde vart man uppehöll 

sig. Spår efter samernas vår- och sommarboplatser kan vara härdar 

(t ex vid Dragatjärn) och spår efter kåtor. Under 1600- och 

1700-talet övergick samerna från ett halvnomadiskt bosättningsmönster 

där fiske, jakt och handel var lika viktigt som renskötsel 

till ett helnomadiskt bosättningsmönster. Detta skedde ungefär 

samtidigt som den agrara bebyggelsen expanderade. 

Till följd av befolkningsökning, avvittring och industrialisering 

kom nybyggarverksamheten igång på allvar i skogsbygden efter 

1700-talets mitt. Skogsbruket blev en allt vikigare näring under 

1800-talet. Lämningar efter skogsbrukets näringar så som dämmen 

efter timmerflottning, tjärdalar och kolbottnar återfinns 

inom eller i närheten av området för etapp 1. 

Figur 3. Öppen ängsmark vid Gammeltomterna söder om Ersträsk 

I samband med tillkomsten av Stambanan för övre Norrland 

kring förra sekelskiftet började mindre samhällen att växa fram 

längs järnvägssträckningarna, däribland Långträsk och Koler 

som blev stationsorter på 1890-talet. Huvuddelen av den bebyggelse 

som finns i Markbygden har tillkommit under 1900-talet, 

både inom de äldre byarnas område, i järnvägssamhällena, samt 

som egna bebyggelseenheter eller gårdar. Huvuddelen av denna 

bebyggelse har tillkommit under en relativt kort tidsperiod som 

ett direkt eller indirekt resultat av järnvägsutbyggnaden och industrins 

skogsutnyttjande. 

Äldre nybyggarbebyggelse är inte lika framträdande. De rationaliseringar 

som skett efter 1950 inom jord- och skogsbruket 

och nedläggningen av småbruken har i hög grad drabbat områdets 

byar. En stor del av den tidigare fasta bebyggelsen fungerar 

numera mest som byggnader för tillfälligt nyttjande. Den kraftiga 

avfolkningen, som blev en följd av rationaliseringen, har dock inte 

i större omfattning påverkat bebyggelsens karaktär, men däremot 

brukandet av de tidigare öppna markerna. 

Inom området för Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 finns 

enstaka byggnader som nyttjas tillfälligt inom områdets nordvästra 

del vid Ersträsk, Brännaträsket och Kilberget. Kring dessa 

finns det nu igenväxande odlingsmarker, både på fastmark och 

myrodlingar. Fastigheterna samt vägen som binder samman 

dessa har lång kontinuitet och återfinns i generalstabskartan från 

1859-78. Vägen har rätats och breddats men följer till stora delar 

den ursprungliga sträckningen. Till följd av silverbrytningen som 

startade i Nasafjäll på 1600-talet anlades transportvägar genom 

området för etapp 1. Utskeppningshamnen låg i Piteå/Öjebyn 

och den redan befintliga Kristinavägen breddades och förstärktes. 

Fragment av vägen finns kvar vid bl a Ersträsk och Kilberget. 

Tre bebyggelseenheter som ödeledas under 1900-talet, Kilbergsheden, 

Skickligheden och Nilsdal, finns inom Markbygdens vindkraftpark, 

etapp 1. Vid Kilbergsheden finns husgrunder, brunn, 

stengärdsgård, stensamlingar och röjda ytor kvar. Vid Skickligheden 

finns en husgrund, röjda ytor och röjningsrösen. Även 

vid Ersträsk finns lämningar i form av husgrunder, odlingsspår 

och tjärdalar. Dessa härrör från en av de äldsta bebyggelserna i 

bygden, de sk Gammeltomterna. Tomterna härrör från den andra 

epoken av silverbrytning i Nasafjäll och är från 1700-talet eller 

möjligen redan från 1600-talet. 

I anslutning till området för Markbygdens vindkraftpark, etapp1 

finns ett antal utvärderade kulturmiljöer; Strömnäs, Infjärdenområdet, 

Fagerheden, Åträsk inklusive väg 545 därigenom samt 

Flötuträsk. Byn Strömnäs anlades under 1800-talet och uppvisar 

ett småskaligt odlingslandskap i småkuperad mark med tillhörande 

byggnader. Infjärdenområdet innehåller fina gårds- och bymiljöer 

i ett väl hävdat och vidsträckt odlingslandskap, vilket har lagt 

grunden för dess utpekande till riksintresse för kulturmiljövården. 

Byn Fagerheden består av ett välhävdat och öppet odlingslandskap 

med upprustade slåtterlador som har fått högsta bevarandeklass 

i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets 

natur- och kulturmiljövärden. Byn Åträsk, med sitt öppna 

odlingslandskap, innehållande bl a slåtterängar och lador har till 

följd av en stor artrikedom fått näst högsta bevarandeklass. Två 

vägmiljöer, Flötuträsk och väg 545 genom Åträsk, har till följd av 

sina välbevarade slingriga karaktärer ett bevarandevärde. 

Sociala strukturer 

Det storskaliga skogsbruket har lämnat tydliga spår i det omgivande 

landskapet med avverkningar som genomförts rationellt 

och storskaligt. Skogsmarken inom området för etapp 1 ägs till 

stora delar av skogsbolag, men även mindre skogsskiften med 

privata ägare finns. Mindre områden med naturskog finns vid bl a 

naturreservatet Svartliden. 

Området, som huvudsaken består av skogsmark, nyttjas för 

bärplockning och jakt och då mest av närboende. Det finns även 

områden som besökare kommer långväga ifrån för att uppleva, 

Rokån och Roka viltvatten, Svartlidens naturreservat och 

vandringsleden Nasaleden. Roka viltvatten har skapats genom

uppdämning av Rokträsket och används för fågelskådning, fiske, 

skoteråkning och utflyktsmål med iordningsställda rastplatser. 

Fisket i Roka viltvatten är dock dåligt pga humusfärgat vatten 

och vandringshinder nedströms. Roka viltvatten är visuellt påverkat 

av de redan uppförda vindkraftverken vid Dragaliden och har 

tappat i upplevelsevärde avseende natur och rekreation. Svartliden 

är en lämplig exkursionslokal för undervisning och Nasaleden, 

en 40 mil lång skoterled mellan Piteå och Nasafjäll, följer Rokån 

genom Markbyggdens vindkraftpark, etapp 1. 

Områdets bebyggelse är glest placerad längs väg 543, som korsar 

områdets norra del, och har ett ursprung som kronotorp knutna 

till skogsbruket. 

Figur 4. Roka viltvatten. 

Figur 5. Vy mot etapp 1 från Sjulnäs vid Svensbyfjärden. 

Området upplevs som ett stort, sammanhängande och glest befolkat 

skogsområde. Med undantag av de fina naturmiljöerna vid 

Roka viltvatten och Svartliden är landskapet i avsaknad av större 

upplevelsevärden. Närheten till tätare befolkade trakter runt 

Piteå och odlingsbygderna runt Svensbyfjärden samt närheten till 

större trafikstråk är en tillgång och bidrar till områdets tillgänglighet. 

En annan aspekt som präglar upplevelsen av det storskaliga 

landskapet är att området är mycket snörikt. Detta skapar ett 

intryck av vildmark och otillgänglighet under vinterhalvåret. 

Rumslig och visuell struktur 

I beskrivningen av den rumsliga och visuella strukturen tas ett lite 

större område i beaktande än det område som berörs av Markbygdens 

vindkraftpark, etapp 1. Detta för att de planerade vindkraftverken 

kommer att synas över ett större område och påverka 

den visuella upplevelsen av landskapet. 

Denna analys av den rumsliga och visuella strukturen är bland 

annat baserad på begrepp ur Kevin Lynch metod att analysera 

landskapet. Metoden används för att beskriva områdets läsbarhet 

och tydlighet med hjälp av huvudbegrepp som stråk, knutpunkter 

och landmärken. Även landskapsrum och topografi, struktur och 

riktning, skala och komplexitet samt vypunkter från omgivande 

vägar beskrivs. 

Landskapsrum och topografi 

Genom höjdskillnader och vegetation bildas mer eller mindre 

tydligt avgränsade rum i landskapet. Markbyggdens vindkraftpark, 

etapp 1 utgörs av ett stort, sammanhängande skogsområde, 

som i den mindre skalan avgränsas av vattendrag och vägar men 

som i den större skalan utgör en del av en mycket större vidsträckt 

skogsbygd. Landskapet är småkuperat med mindre, uppstickande 

höjdformationer som Skogberget, Snöbergen m fl och 

sluttar ned mot Rokån i sydväst och Lillpiteälven i nordost. Öster 

om området för etapp 1 uppträder ett nytt landskap med stora 

odlingsmarker och bebyggelse mot Svensbyfjärden och bildar ett 

klart definierat landskapsrum med avvikande karaktär. Snöbergen 

är den första höjd som reser sig över de flacka odlingsmarkerna 

och utgör en visuell gränsmarkering mellan odlingsbygd och 

skogsbygd. 

Mindre landskapsrum inom området bildas runt gårdsställen 

med öppna ängsmarker, t ex Ersträsk. Landskapsrum bildas även 

längs vattendrag där angränsande myrmarker skapar öppna områden 

tydligt avgränsade av skogsmark, t ex Roka viltvatten. 


Struktur, riktning och stråk 

Den böljande topografin med omgivande skogklädda höjder gör 

landskapet riktningslöst i den mer övergripande skalan. De större 

vattendragen, som Åbyälven och Lillpiteälven, tillsammans med 

större vägar ger dock en orienterande riktning i nordväst-sydostlig 

riktning. Denna riktning genomkorsas i väster av väg 515 

samt den parallellt följande Stambanan genom övre Norrland. 

Inom området förstärker Rokån den nordväst-sydostliga riktningen 

i form av en mindre dalgång eller skärning genom landskapet, 

bitvis kantat av branta bergssluttningar. 

Stråk är de leder vi rör oss på och utifrån vilka vi kan observera 

andra element i omgivningen. Tydliga stråk i området utgörs 

av de för området större vägar som omger Markbygdens vindkraftpark, 

etapp1. Inom området utgör vägen mellan Lillpite 

och Koler ett stråk som korsar den norra delen och vägen mellan 

Flötuträsk och Keupan ett stråk som korsar den mellersta delen. 

Skala och komplexitet 

Landskapet är storskaligt och domineras av vidsträckta barrskogsområden. 

Det finns relativt få objekt inom området vilket 

ger ett landskap med låg komplexitet. 

Landmärken 

Landmärken är fysiska objekt som bidrar till orienterbarheten 

i området. Omedelbart nordväst om aktuellt område finns en 

mindre vindkraftpark, Dragaliden, med 12 st verk. Vindkraftverken 

utgör tydliga landmärken, framför allt i området nordväst 

om området för etapp 1. I övrigt är landskapet i avsaknad av 

tydliga, byggda landmärken men terränggivna landmärken som 

höjdpunkter i landskapet finns. Snöbergen, som ligger i områdets 

östra del, syns från bebyggelse och vägar i det öppna odlingslandskapet 

runt Lillpite och Roknäs och utgör ett landmärke i det 

området. Valsberget, med skidbacke och skidstadion, och Kalahatten, 

Piteås mest kända utsiktsberg, ligger sydost om Markbygdens 

vindkraftpark, etapp 1 och utgör landmärken i omgivningen 

men är även platser varifrån tydliga utblickar över området för 

etapp 1 ges. 

Knutpunkter 

Knutpunkter är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. I detta 

område utgörs knutpunkterna framför allt av omkringliggande 

byar och samhällen som boende och besökande är på väg till eller 

från. Värdefulla bebyggelsegrupper nära området för etapp 1 

utgör viktiga karaktärsskapande landskapselement. 


5


6 


Långträsk 

Landskapstypsgräns 

Samlad bebyggelse 

Vypunkt från väg 

^_ Landmärke 

Höjd 

Stråk 

Färdväg 

!( Fornminne punkt 

Fornminne yta 

Bevarandeprogram odlingslandskap 

Kulturmiljoprogrammet 

Naturreservat 

Natura2000 

Naturvärden, inventering 

Nyckelbiotop, SCA 

Etapp 1, Markbygdens vindkraftspark 

Koler 

Hultet 

Dragaliden 

Åbyälven 

Ersträsk 

Rokån 

Flötuträsk 

Figur 6. Landskapsanalyskarta - beskrivning av rumslig och visuell struktur. 

Rödmyran 

RokånSvartliden 

Åbyälven 

Kilberget 

Skickligmyran 

Rokån 

Åträsk 

Lillpiteälven 

Skogberget 

Fagerheden 

Yttersta 

Snöberget 

Piteälven 

Lillpite 

Rokån Roknäs 

Roknäsberget 

Kalahatten 

Rokån 

Svensbyån 

Sjulnäs 

Svensbyfjärden 

Svensbyn 

¯ 

0 1 2 4 6 8 10 

Km

Värdering av landskapets karaktärer 

En viss typ av landskap innehåller särskilda kvaliteter som kan 

vara relaterade såväl till människan och landskapets historiska 

och framtida bruk som till ekologiska samband och biologisk 

mångfald. Landskapets kvaliteter kan diskuteras i termer av 

kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden 

utgörs ofta av enstaka element eller mindre områden som 

skyddade biotoper, fornlämningar eller värdefulla byggnader och 

sambanden dem emellan. Upplevelsevärden handlar om känslor 

av igenkännande, nyfikenhet, beundran, hemkänsla, exotism osv. 

medan bruksvärden handlar om den resurs som landskapet är för 

boende, näringsliv, rekreation, friluftsliv och som besöksmål. 

Vindkraftverken planeras i detta projekt inom ett område som 

inte innehåller särskilt unika värden varken på ett lokalt, regionalt 

eller nationellt plan. Sett till landskapets kunskapsvärden finns 

Figur 7. Vy mot etapp 1 från Lillpite. 

vissa identifierade värdefulla platser varav vissa är skyddade platser. 

Svartliden i områdets sydvästra del är ett naturreservat och 

Natura 2000-område bestående av bl a näringsrik granskog, vilket 

är sällsynt inom det omgivande landskapet. Enstaka fornlämningar 

och fornminnen finns också men inga värdefulla byggnader. 

Dessa natur- och kulturvärden är viktiga att bevara. 

Landskapets upplevelsevärden inbegriper visuella, symboliska 

och identitetsskapande värden. Det stora vidsträckta skogsområdet 

som tas i anspråk för Markbygdens vindkraftpark, 

etapp 1 innehåller inga strukturer med religiös betydelse, övergiven 

industrimiljö, tydligt gestaltade landskapsrum som uttrycker 

makt (t ex herrgårdslandskap), kännetecknande naturfenomen 

eller liknande som gör landskapet intressant. Landskapet inom 

området för etapp 1 är opåverkat av moderna eller industriella 

anläggningar. I anslutning till området, vid Dragaliden i nordväst, 

finns dock en etablering av 12 vindkraftverk. 


Största kvalitet för området för etapp 1 ligger i dess bruksvärde 

som en rekreativ resurs för både besökare och boende. De rekreativa 

värdena hänger samman med de möjligheter till jakt, 

bärplockning, fiske, fågelskådning, skoteråkning etc som det 

stora skogsområdet, inklusive dess vatten med fisk- och fågelförekomst, 

ger. Områdets rekreationsvärde ligger på ett regionalt 

plan då även människor utanför närområdet söker sig hit för bl a 

fågelskådning och till viss del fiske längs Roka viltvatten. Detta 

stråk längs Rokån är viktigt att bevara från vindkraftsetablering. 

En visuell påverkan är dock oundviklig då området ligger i direkt 

anslutning till eller inom planerad vindkraftspark. Naturreservatet 

Svartliden utgör också en rekreativ resurs i området för etapp 1. 

Det skogsparti som finns mellan Roka viltvatten och Svartliden 

utgör en viktig visuell inramning av naturreservatet. 

Markbyggdens vindkraftpark, etapp 1 innehåller inga utpekade 

regionala eller nationellt värdefulla områden där vindkraftverk, av 

hänsyn till landskapets karaktär, bör undvikas. Tvärt om finns det 

inom området delområden utpekade som riksintresse för vindbruk. 


7


8 


Känslighets- och tålighetsanalys 

Landskapets siktlängder, dvs hur långt och över vilka områden 

som verken kan förväntas vara synbara, variera beroende på 

landskapstyp. Vegetationen gör att vindkraftverken kommer att 

bli synbara främst från större öppna ytor, exempelvis odlad mark, 

öppna myrar och sjöar. Siktlängderna i skogslandskapet är korta 

och fås framför allt från höjdlägen i terrängen, t ex Vallsberget 

och Kalahatten. I det öppna och i öster även flacka jordbrukslandskapet 

är däremot siktlängderna långa och vindkraftsparken 

kommer att utgöra ett tydligt inslag i landskapsbilden. De planerade 

vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning och 

kan i och med det bli synliga på flera mils avstånd om man har en 

fri vy från en högt belägen utblickspunkt. 

Landskapet innehåller inga tydliga byggda landmärken som 

kommer att riskera konkurrens från vindkraftverken. Snöbergen, 

i områdets östra del, utgör ett landmärke i form av en tydlig höjd 

och utgör dessutom gräns mellan två landskapskaraktärer. Visuellt 

sett är denna gräns viktig att upprätthålla. Vindkraftverken 

kan med fördel placeras så att gränsen mellan det mer kuperade 

skogslandskapet och det flacka älvdalslandskapet med odlingsmarker 

förstärks. Detta kan t ex uppnås genom en sammanhållen 

anläggning med en tydlig början och slut vid betraktande av 

vindkraftparken på avstånd från viktiga utsiktspunkter och där 

inga enskilda verk ”sticker ut” från gruppen. Att hålla Snöbergens 

Figur 8. Vy mot etapp 1 från Åträsk i norr. Öppna odlingsmarker ger långa siktlängder. 

topp samt öst- och nordsluttning fria från vindkraftverk gör att 

Snöbergens funktion som landmärke upprätthålls. 

Ett antal värdefulla naturtyper finns i området och utgörs förutom 

av ett fåtal mindre skogsområden av stora odikade våtmarker, 

vissa sumpskogar samt markområden vid bäckar och tjärnar, 

se naturvärdesinventering. Dessa områden är olämpliga för 

vindkraftsetablering då värdena riskerar att gå förlorade. Se karta, 

figur 4.2.2 i MKB, som redovisar områden som har undantagits 

för etablering av vindkraft. 

De kulturlämningar och kulturmiljöer som finns inom området 

för etapp 1 kan fysiskt gå förlorade eller påverkas negativt genom 

visuell förändring där samband mellan platser bryts. 

Ett område, Dragaliden, med totalt 12 vindkraftverk finns 

omedelbart nordväst om det området som nu är aktuellt för 

etapp 1. I och med att Dragaliden angränsar till detta område 

kommer det efter den nya etableringen att uppfattas som att verken 

tillhör samma område. 

Landskapets största värde är dess storskalighet med sammanhängande 

skogsområden och vattendrag relativt nära bebyggda 

miljöer i byar som Koler, Långträsk, Lillpite, Roknäs, Åträsk 

m fl. Detta gör området attraktivt för rekreation och friluftsliv 

som jakt och till viss del även fiske och fågelskådning. 

Inom själva området för etapp 1 finns endast ett fåtal byggnader 

som nyttjas tillfälligt. I närområdet finns, framför allt i öster, 

större byar där de boende kommer att få en vindkraftpark inom 

synhåll. I det stora hela kan dock området betraktas som ett relativt 

glesbefolkat område trots dess närhet till staden Piteå. 

Figur 9. Fritidsbostad vid väg 543 mellan Ersträsk och Kilberg 

Sammantaget kan sägas att landskapets storskalighet, med i huvudsak 

vidsträckt skogsmark utan större bebyggelsegrupperingar i 

dess omedelbara närhet, gör landskapet relativt tåligt för förändringar 

utan att dess karaktär eller utvecklingsmöjligheter påverkas 

påtagligt.

Lokalisering och utformning 

Vindkraftverken har placerats så att de i sin helhet ligger inom 

ett stort, något kuperat skogsområde med få referenser till den 

mänskliga skalan. Utgångspunkten vid placeringen av verken har 

varit att få så optimala vindförhållanden som möjligt men även 

att undvika viktiga natur- och kulturområden. Detta har medfört 

att verken inte har placerats i grupper eller i tydligt mönster 

som kan ge vindkraftsparken en tydlig struktur. Istället följer 

verken landskapets topografi. Eftersom de flesta vindkraftverk är 

av samma höjd kommer det att finnas en stor variation i navens 

höjder över horisontlinjen. 

Vid färgsättning av verken eftersträvas en så lite färgkontrast 

som möjligt för att minimera påverkan på omgivningen. Verken 

ges en svagt ljusgrå kulör vilket i de flesta fall ger lägst kontrast 

till himlen. Då tornen är placerade i skogslandskap färgas nedre 

delen av verken i olika gröna nyanser. 

För byggande av verken behöver ca 9 mil av det befinliga skogsbilvägnätet 

rustas upp och ytterligare ca 15 mil väg behöver 

byggas. Verken monteras på ett ca 1000 m 3 stort fundament. I 

anslutning till fundamentet byggs en ca 4700 m 2 stor uppställningsyta 

för de kranar som ska montera verket. El från verken 

distribueras via jordkabel till transformatorstationer i vindkraftsparken 

och vidare via luftledningar för anslutning till befintligt 

regionalt nät eller stamnät öster om etableringsområdet. 

Figur 10. Exempel på en befintlig skogsbilväg som förstärkts för bygget 

av vindkraftverken i Dragaliden. 

Vindkraftverk 

Väg klass 3 

Väg klass 2 

Väg klass 1 

130 kV 


0 1 2 4 6 8 10 

Km 

Figur 11. Karta redovisande aktuell parklayout 


¯ 


9


10 


Anpassningsåtgärder 

Den värdering av landskapets karaktärer samt den känslighets- 

och tålighetsanalys som gjorts, har resulterat i att ett antal viktiga 

platser avseende landskapsbilden pekats ut. Dessa platser har bl 

a valts ut med tanke på rekreationsvärden. Utsikten och upplevelsen 

av landskapet från vissa områden, både inom och utanför 

området för etapp 1, har varit styrande. 

Höjderna inom området för etapp 1, Skogberget samt Lilla och 

Stora Snöberget, har pekats ut som viktiga platser för landskapsbilden 

eftersom synligheten här blir stor. Placering av verk på 

höjderna skulle innebära en ojämnare linje av vindkraftverk med 

vissa verk som sticker upp vid betraktelse av vindkraftparken från 

avstånd än vad som är fallet om höjderna undviks. Snöbergen har 

även pekats ut som en visuell gränsmarkering mellan skogsbygd 

och odlingsbygd. 

Förutom dessa viktiga platser för landskapsbilden har generell 

hänsyn tagits till vissa andra områden som våtmarker och sjöar, 

infrastruktur, skyddsvärd mark enligt kulturmiljöprogrammet 

samt skogliga värden och områden med höga naturvärden. Se 

avsnitt 4.2 Generella skyddsåtgärder i MKB. Ett hänsynstagande 

för dessa områden innebär indirekt även ett hänsynstagande för 

landskapsbilden, även om det handlar om upplevelsen av landskapet 

inom ett begränsat närområde. 

Avseende anpassningsåtgärder för närliggande bebyggelse som 

Hultet, Fagerheden, Pålboda, Lidbodarna och Yttersta har en 

sådan hänsyn tagits då utformningen av området för etapp 1 

gjordes. Områdesavgränsningen lades ca 1-2 km från bebyggelsen 

med avsikt att man på dessa platser inte skulle få vindkraftverk 

direkt utanför fastigheterna. 

Dragaliden 

Hultet 

Hänsynsytor och ytor av särskild vikt för landskapsbilden redovisas 

i figur 13. Figur 13. Karta med platser av särskild vikt för landskapsbilden samt hänsynsytor avseende landskapsbilden 

Ersträsk 

Rokån 

Flötuträsk 

Rödmyran 


Åbyälven 

Hänsynsyta landskapsbild 

Yta av vikt för landskapsbilden 

Kilberget 

Rokån Svartliden 

0 1 2 4 6 8 10 

Km 

Skickligmyran 

Rokån 

Åträsk 

Lillpiteälven 

Skogberget 

Fagerheden 

Snöberget 

Rokån 

Yttersta 

Rokån 

Svensbyån 

Roknäsberget 

Kalahatten 

Lillpite 

Roknäs 

¯

Visuella konsekvenser av 

vindkraftsetablering 

Landskapsrum och topografi 

Området för etapp 1 ligger inom ett landskapsrum, ett stort och 

sammanhängande skogsområde, vilket gör att vindkraftparken 

kan upplevas vara tydligare avgränsad än om anläggningen hade 

sträckt sig över två landskapsrum. Den småkuperade terrängen 

med uppstickande höjdformationer ger en komplex topografi där 

förutsättningarna för att formera en vindkraftsanläggning med en 

tydlig struktur inte är goda. Vindkraftverken följer istället landskapets 

topografi. Detta ger ett rörigare intryck än en vindkraftanläggning 

där verken placerats i ett geometriskt mönster. Upplevelsen 

av ett sådant tydligt ordnat mönster förutsätter dock verk 

av samma höjd utplacerade i ett flackt landskap vilket i praktiken 

endast är möjligt för vindkraftparker placerade till havs. För att 

ett mönster skall upplevas i kuperad terräng krävs en individuell 

höjd för varje verk, vilket inte bedöms vara praktiskt eller ekonomiskt 

genomförbart. Vindkraftparken utformas som en sammanhängande 

anläggning med en upplevd tydlig början och slut. 

På avstånd upplevs vindkraftparken som en samlad anläggning 

som sträcker sig längs skogslandskapets böljande horisontlinje, se 

fotomontage från Vallsberget i figur 14. 

Figur 14. Fotomontage från Vallsberget 

Struktur, riktning och stråk 

Utbredningen av området för etapp 1 följer de naturliga riktningarna 

i landskapet med huvudstråk som går från sydost till nordväst. 

Området korsar inga viktiga stråk utan avgränsas av trafikstråk 

som vägar och järnvägar samt av naturliga låglänta stråk i 

landskapet som Rokån och Lillpiteälven. De luftledningar som 

anläggs för att transportera el kommer med sina ledningsgator 

kunna synas på håll som linjer genom skogslandskapet även utanför 

området för etapp 1. Landskapet tillförs nya stråk som till viss 

del splittrar skogsområdet och förstärker exploateringen av området. 

I sänkorna mellan Gråberget, Skogberget och Snöbergen 

placeras inga verk vilket gör att en form av stråk skapas genom 

området. Dessa är dock inte tillräckligt breda och distinkta för att 

upplevas som tydliga stråk utan ses mer som utglesningar av verk 

i vindkraftparken. 

Skala och komplexitet 

Vindkraftsanläggningen tillför inte landskapet någon ny skala 

utan den understryker snarare landskapets storskalighet. Landskapet 

bör även efter etablering kunna upplevas som enhetligt 

trots att parklayouten inte tar utgångspunkt i ett tydligt geometriskt 

mönster eller planerade gruppformationer. Storskaligheten 

understryks av att etableringen kan upplevas som en samman- 


hängande park från flera platser i landskapet. Verkens till synes 

slumpvisa placering med navhöjder som följer landskapets höjdförändringar 

ger ett oregelbundet intryck, vilket tillför landskapet 

en ökad komplexitet. 

Landmärken 

Landskapet innehåller inga viktiga byggda landmärken som kan 

konkurreras ut av vindkraftverken. Vindkraftverken i Dragaliden, 

som idag utgör ett landmärke i området, kommer att upplevas 

utgöra en del av den stora vindkraftparken i etapp 1. Snöbergens 

betydelse som naturgivet landmärke från t ex Sjulnäs minskar. 

Den höjdmarkering som Snöbergen utgör förtas delvis i horisontlinjen 

av de vindkraftverk som omger Snöbergen. Vindkraftparken 

kommer att utgöra ett nytt industriellt landmärke med 

stor synlighet på långt avstånd och från ett flertal platser i omgivande 

landskap. 

Knutpunkter 

Knutpunkter återfinns inte inom området för etapp 1 utan 

runtom vindkraftparken varför dessa inte kommer att förändras 

till följd av etableringen. Knutpunkterna har här också en mer 

funktionell betydelse än en visuell sådan. 


11


12 


Vindkraftparken betraktat från närliggande miljöer 

Naturmiljöer 

Naturreservatet Svartliden 

Naturreservatet kommer att omgärdas av vindkraftverk. Merparten 

av vindkraftverken i området för etapp 1 ligger i norr och 

öster om reservatet men en rad verk finns även i väster och söder 

mellan Rokån och reservatet. Upplevelsen av naturreservatet ur 

ett landskapsbildsperspektiv kommer att förändras från ett lugnt 

område med höga rekreativa värden till ett område som är mycket 

påverkat av vindkraftsetableringen, framför allt ljudmässigt. Även 

om reservatet består av skogsmark och saknar en öppen utsiktspunkt 

varifrån vindkraftsparken kan överblickas och de höga 

träden har en viss döljande effekt så kan enskilda verk komma att 

framträda tydligt från naturreservatets ytterområden. De snurrande 

rotorbladen drar blickarna till sig och närheten till verken 

innebär även en ljudmässig påverkan som ett störande inslag i naturupplevelsen. 

Det skogsparti som finns mellan Roka viltvatten 

och Svartliden är viktigt för att vindkraftverken ska synas så lite 

som möjligt. 

Konsekvensen av vindkraftetableringen blir att naturreservatet 

tappar i attraktivitet som utflyktsmål för att uppleva en orörd 

naturmiljö. 

Figur 15. Fotomontage från Rokmyran 

Roka viltvatten 

Rokån med Roka viltvatten har idag ett visst värde som utflyktsmål 

för friluftsliv och rekreation. Det öppna landskapsrum 

som skapas vid myrmarkerna och sjöbildningarna ger fri vy över 

vindkraftsetableringen som redan finns på Dragaliden. Ytterligare 

vindkraftverk inom området för etapp 1 kommer bara att förstärka 

upplevelsen av den totala dominansen som verken har över 

omgivande skogslandskap. 

Av de tidigare landskapsbildsvärdena avseende ett stort naturområde 

med utblickar över sjöar och skogslandskap kommer 

inget att finnas kvar. Landskapsbilden domineras av vindkraftverk 

vilket för de vindkraftsintresserade skapar en ny attraktion i området 

där verken kan studeras på relativt nära håll. 

Snöbergen 

Snöbergen ligger lite indraget i landskapet från den fysiska 

gränsen mellan skogsmark och odlingsmark. Denna gräns återfinns 

i låglandet närmare Svensbyfjärden. I och med att Snöbergen 

tydligt avviker från låglandets flacka topografi utgör bergen 

en visuell gränsmarkering mellan odlingsbygd och skogsbygd. 

Snöbergen utgör även ett naturligt landmärke från bebyggelsen i 

Lillpite, Sjulnäs och Roknäs. Genom en modifierad placering av 

vindkraftverken där vissa ytor av vikt för landskapsbilden hållits 

fria från etablering hade påverkan på gränsen kunnat mildras. Till 

följd av att hänsyn har tagits till bl a ytor med höga naturvärden 

vid placering av verken, se figur 4.1.2 i MKB, har den yta som 

är tillgänglig för etablering av vindkraftverk inom området för 

etapp 1 dock krympt avsevärt. Detta har lett till ett val vid placeringen 

av verk där bevarandet av de visuella värdena runt Snöbergen 

inte har prioriterats. Detta har inneburit att vindkraftverk 

även har placerats på sluttningen öster om Snöbergen. Påverkan 

på landskapsbilden blir i och med detta negativ då Snöbergens 

betydelse som gränsmarkering luckras upp, vindkraftverken 

”spiller över” på fel sida. Verken upplevs dock fortfarande tillhöra 

skogsbygden och gör inget direkt visuellt intrång i odlingsbygden. 

Snöbergens betydelse som landmärke från t ex Sjulnäs minskar 

också. Härifrån döljs delvis den höjdmarkering som Snöbergen 

utgör i horisontlinjen av de vindkraftverk som omger Snöbergen. 

Konsekvensen av vindkraftverkens placering öster om Snöbergen 

blir en förskjutning av den visuella gränsmarkeringen mellan 

kuperad skogsbygd och flack odlingsbygd. Upplevelsen av Snöbergen 

som ett tydligt landmärke minskar. Med den föreslagna 

parklayouten kommer vindkraftverken att dominera landskapet. 

Vindkraftparkens början kommer att upplevas som den nya 

visuella gränsen mellan skogsmark och odlingsmark. Upplevelsen 

av förskjutningen av gränsmarkeringen mellan skogsbygd och 

odlingsbygd är dock olika beroende på betraktelsepunkt. Tydligast 

blir denna gränsförskjutning från Yttersta medan man från 

utsiktsplatsen på Kalahatten eller Vallsberget upplever en längre 

horisontlinje där Snöbergen mer upplevs ingå och ligga mitt i 

en lång linje av höjdformationer. Vindkraftparken kommer att 

utgöra ett nytt industriellt landmärke med stor synlighet på långt 

avstånd och från ett flertal utsiktspunkter i omgivande landskap. 

För besökare uppe på Stora Snöberget kvarstår en fri vy mot 

Lillpite även om omkringliggande verk kommer att synas och 

påverka intrycket. I och med att en yta mellan Lilla och Stora 

Snöberget hållits fri från vindkraftverk bevaras ett visst visuellt 

samband mellan topparna.

Figur 16. Fotomontage från Sjulnäs 

Figur 17. Fotomontage från Yttersta 

Figur 18. Fotomontage från Kalahatten 



13


14 


Boendemiljöer 

Yttersta 

Bebyggelsen i Yttersta ligger direkt nordost om området för etapp 

1. Bebyggelsen är sedan tidigare opåverkad av vindkraft och de 

omgivande ängarna och odlingsmarkerna ger till viss del fria, om 

än korta, utblickar, begränsade av skogsvegetation, över området 

för etapp 1. Från Yttersta blir påverkan på landskapsbilden 

påtaglig i och med att de höga vindkraftverken upplevs på relativt 

nära håll. Från väg 543 finns det närmaste verket ca 1,8 km bort. 

Vindkraftverken är sedan placerade på sluttningen upp mot Snöbergen 

vilket ger stor synlighet. Tydligast blir förändringen från 

de fastigheter som omges av odlingsmarker eftersom skogsvegetationen 

här inte har någon döljande effekt. 

Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken 

blir att ett boende som tidigare upplevdes ha ett avskilt 

läge i en mindre jordbruksby nu upplevs vara tydligt påverkat av 

vindkraft. 

Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden kan vara att anlägga 

skogsridåer runt fastigheterna. Då dessa idag i flertalet fall 

har fina vyer över odlingsmarkerna bedöms en sådan åtgärd vara 

av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ. 

Figur 19. Fotomontage från Hultet 

Hultet 

Påverkan på landskapsbilden från bebyggelsen i Hultet blir påtaglig 

om än inte så dramatisk som det nära läget skulle kunna ge 

intryck av. Från Hultet är det närmaste verket placerat ca 1,2 km 

bort. Hultet är placerat just nordväst om området för etapp 1 vilket 

innebär att man har utblick över vindkraftparkens ena kortsida. 

Detta innebär att vindkraftverken syns längs en relativt kort 

sträcka bakom skogsranden. Även om ett flertal verk blir synliga 

härifrån dominerar de inte platsen i och med att hela vindkraftsetableringen 

inte är synlig. 

Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken 

blir att ett boende som tidigare upplevdes ha ett avskilt 

läge i skogsbygden nu upplevs vara tydligt påverkat av vindkraft. 




av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ.

Fagerheden 

Figur 20. Vy mot etapp 1 från väg 373 vid Fagerheden före etablering. 

Bebyggelsen i Fagerheden ligger längs väg 373 söder om området 

för etapp 1 och omges av odlingsmarker. Från vägen är det 

närmaste vindkraftverket placerat ca 1 km bort. Konsekvensen 

på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken blir att ett 

boende som tidigare varit opåverkat av vindkraft och upplevdes 

ha ett avskilt läge i skogsbygden nu upplevs vara tydligt påverkat 

av vindkraft. 




av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ. 

Ersträsk och Kilberg 

Bebyggelsen i Ersträsk, mellan Ersträsk och Kilberg samt i 

Kilberg ligger längs den väg, väg 543, som korsar norra delen av 

området för etapp 1. Bebyggelsen kommer att vara omgärdad av 

vindkraftsetableringar. Utblickarna över landskapet från fastigheterna 

kommer både visuellt och upplevelsemässigt via ljudet från 

rotorbladen helt att domineras av vindkraftverk. 

Av det lugna och avskilda läget i skogsmiljö kommer inget att 

finnas kvar efter vindkraftsetableringen. Landskapsbildsmässigt 

är området förstört så länge vindkraftverken finns på platsen. 

Figur 22. Foto från vindkraftetableringen i Dragaliden 


I figur 22 nedan visas hur en vindkraftetablering kan upplevas 

inifrån parken. Fotot är taget i Dragaliden, öster om området för 

etapp 1, där det idag finns 12 vindkraftverk. 

Figur 21. Karta visande fotopunkt i Dragaliden 


15


16 


Vindkraftparken betraktat från närliggande vägmiljöer 

Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 ligger i ett glest befolkat 

skogslandskap och upplevs främst av förbipasserande som trafikerar 

de vägar som omger området. I kartan, figur 6, markeras de 

platser varifrån man har god utblick över vindkraftparken från 

omgivande större vägar. 

Figur 23. Fotomontage från väg 373 Fagerheden/Djupdal. 

Figur 24. Fotomontage från Tällträsk 

I fotomontagen nedan visas hur vindkraftparken kan komma att 

upplevas från vägen genom Tällträsk, väg 546, norr om området 

för etapp 1 och från väg 373 vid Fagerheden/Djupdal söder om 

området för etapp 1.

Sammanfattande bedömning 

Den stora etableringen av vindkraftverk som planeras inom 

Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 kommer att medföra stora 

förändringar i landskapsbilden. I och med att det är ett så stort 

antal vindkraftverk som kommer att etableras kommer dominansen 

över landskapets uttryck att bli total. 

Trots landskapets storskalighet och tålighet för nya inslag kommer 

den förändring som de nya verken innebär bli mycket påtaglig. 

Verken kommer inte att kunna infogas i landskapet utan 

kommer att utgöra dominerande inslag i miljön. Landskapet 

innehåller dock inga andra viktiga visuella värden eller byggda 

landmärken som kan konkurreras ut. Det finns inte heller andra 

moderna landskapselement som större kraftledningar eller industribyggnader 

som kan samverka med vindkraftsetableringen. 

Snöbergens betydelse som naturgivet landmärke kommer dock 

att minska då bergen ligger i den horisontlinje som kommer att 

domineras av vindkraftverk. Den visuella gränsmarkering som 

Snöbergen utgör mellan kuperad skogsbygd och flack odlingsbygd 

förskjuts och kommer fortsättningsvis att utgöras av vindkraftverk. 

Vindkraftverkens placering utan planerade gruppformationer 

eller geometriskt mönster gör att den visuella störningen i landskapet 

kommer att bli större än om så hade varit fallet eftersom 

landskapet då hade tillförts minsta möjliga komplexitet. En 

vindkraftpark utformad med vindkraftverk placerade i ett tydligt 

mönster är dock i praktiken inte genomförbart i skogsbygd. 

De skogsbilvägar som anläggs splittrar upp skogsområdet ytterligare 

men innebär samtidigt ökad tillgänglighet. Luftledningarna, 

med sina ledningsgator, kan komma att synas på håll som 

linjer genom skogslandskapet även utanför området i etapp 1 . 

Ledningarna förstärker exploateringen av landskapet. 

Vindkraftverken kommer även att medföra buller och skuggor, 

och kan också ge ljusstörningar på grund av hindermarkering 

(se avsnitt 4.5, 4.7 och 4.8 i MKB). Detta påverkar människors 

upplevelse av landskapet och därmed landskapets attraktivitet och 

användbarhet. Ur ett rekreativt perspektiv är bebyggelsenära landskap 

fria från buller och andra störningar en bristvara. En aspekt 

av vindkraftsetableringen blir att en miljökvalitet som tystnad 

kommer att försvinna från området. Dock är det få permanentbostäder 

som ligger i direkt närhet till området för etapp 1. 

Landskapets karaktär kommer att förändras med en vindkraftsanläggning 

och upplevelsen av området efter en förändring 

kommer att kräva en mental omställning av den som betraktar 

det. En sådan total förändring av landskapet som är aktuellt i 

Markbygden medför även nya sätt att betrakta landskapet. Det 

området tappar i attraktivitet på ett lokalt och regionalt plan avseende 

rekreation kommer att ersättas av en ny typ av attraktivitet 

kopplat till vindkraftparken. Området för etapp 1 kommer att få 

ett attraktionsvärde på ett nationellt och internationellt plan då 

människor kommer att söka sig till området för att uppleva den 

storskaliga vindkraftetableringen. Att den lokala påverkan och 

förändringen blir stor är dock klart. 

Figur 25. Karta med utsiktplatser mot Dragalidens vindkraftetablering 


Dragalidens vindkraftetablering om 12 vindkraftverk finns 

nordväst om området för etapp 1. Här finns möjlighet att, utöver 

den information som fotomontagen ger, bilda sig en uppfattning 

om hur vindkraftverk kan upplevas i landskapet. I kartan i figur 

25 pekas platser ut varifrån dessa vindkraftverk kan studeras på 

plats. 


17


18 


Figur 26. Vy idag mot Markbygden vinkraftpark etapp 1 från Sjulnäs, en by i odlingsbygden vid Svensbyfjärden. Snöbergen anas bakom bondgården.

Markbygdens Vindkraftspark, etapp 1 - Svevind

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?