Ny Kulturguide Gånsvik - kopia - Kulturarv Västernorrland

Brännan
Brännan
Namnet Brännan indikerar att det är ett område
som brunnit. Brännan omtalas första gången på
1600-talet som Stoor Brännan i samband med
att nya vretar tas upp där. Det har spekulerats om
namnet kommer av att där legat en avrättningsplats
och att de döda efter avrättandet skulle ha
bränts, vilket kan ha gett avtryck i form av namnet
Brännan. Men namnet och avrättningsplatsen
hänger med stor sannolikhet inte ihop. Ortnamnet
hänger snarare ihop med en större brand, kanske
en skogsbrand som härjat där. Vid häxprocesserna
under 1670-talet ska de 8 personer i Härnösand
som dömts för häxeri ha avrättats på Härnön.
Historiska källor gör gällande att det var på Hov
som häxorna brändes, men eftersom det även
fanns en avrättningsplats på Brännan kan det inte
uteslutas att de bränts där.
Grav på Brännan
Vid före detta Volontärskolan på Brännan ligger en
ensam grav i form av en stensättning. Det är en
indikation på att där funnits en gård under järnåldern.
När det gäller järnålderns bebyggelse finns
oftast bara gravarna kvar ovan mark, som kan visa
var dessa gårdar legat. Under marken finns ofta
många fler spår, men de hittas bara vid arkeologiska
undersökningar.
Vattenreservoaren på Brännan
Den 22 november 1881 beslutade stadsfullmäktige
att förse Härnösand med vatten från Bondsjön.
Man beslutade att välja ett dyrare alternativ med
såväl filter som tryckbrunn och reservoar. I sam-
4
band med detta satsade man även på att bygga ett
avloppsnät, allt till en kostnad av 330 000 kronor.
I november 1883 var ledningarna lagda och något
senare tillkom vattenreservoaren på Brännan, det
så kallade vattentornet. Då det byggdes var betongfundamentet
1,60 m högt och själva reservoaren
6,45 m. I VA stod följande att läsa: ”Från krönet
af tornet har man en förtjusande utsigt öfver staden
och omgivningarna och det är att hoppas att
här kommer att anordnas en utsiktsplan.”
Kolonilotterna på Brännan
Koloniträdgårdar och kolonilotter har funnits i
Sverige i över 100 år. Idén att anlägga kolonier
kom till Sverige från Danmark i slutet av 1800-talet.
Motivet för kolonierna var att folk skulle komma
ut från sina bostäder i staden för att kunna odla
samt få sol och frisk luft till relativt låg kostnad.
Jämfört med nuvarande koloniträdgårdar var de
första kolonilotterna mycket enkla. Lotten användes
i huvudsak för att odla potatis och grönsaker.