Ny Kulturguide Gånsvik - kopia - Kulturarv Västernorrland

Kulturguide till
orienteringskartan
Gånsviksdalen
Vår närmiljö innehåller många spår från svunna
tider. En del är lätta att upptäcka, andra är mer
dolda. I denna folder vill vi lyfta några ”sevärdheter”
som finns i det landskap orienteringskartan
över Gånsviksdalen beskriver. Vår förhoppning är
att detta material ska fungera som en enkel guide
till vår kulturhistoria. Vi lyfter allt från järnålderns
gravar till 1970-talets bostadsområden.
Vill ni söka mer information om Gånsviksdalen
och Härnösand, välkomna till ABM – arkiv- bibliotek
och museer i samverkan - i Härnösand:
Landsarkivet i Härnösand vilket innehåller 7,5 mil
norrländskt arkivmaterial, Sambiblioteket med
sin speciella samling av litteratur om länet och
Länsmuseet Västernorrland med 700 föremål i föremålsdatabasen,
över 4800 foton i fotodatabasen
och omkring 40 rapporter i rapportdatabasen om
Härnösand. Till dessa resurser kan läggas kommunarkivet,
föreningsarkivet, näringslivsarkivet osv.
Härnösand
Kuststaden Härnösand är en av Norrlands äldsta
städer. Staden grundades år 1585 av Johan III och
anlades på Härnön. Härnösand är idag residensstad
i Västernorrlands län. Den djupa och skyddade
hamnen i Härnösundet kan nås från både norr och
söder och Härnösundet har sedan förhistorisk tid
fungerat som en central mötes- och handelsplats.
Vattenlederna var de snabbaste kommunikationsstråken
vid tiden för stadens grundande. När sockenborna
på Härnön skulle bege sig på resa längs
landsvägarna på fastlandet fick de åka båt över
1
Södra sundet där man på fastlandssidan kunde nå
fram till Norrstigen och andra stråk.
Ortnamnen Härnön och Härnösand
Härnön omtalas första gången 1374 i samband
med en visitationsresa som ärkebiskop Birger
Gregersson gjorde. Han stannade då vid en hamn
kallad Hernösundh i Hernö socken. Namnet på
staden och ön har diskuterats under lång tid och
redan 1915 kom Hjalmar Lindroth med en tolkning
av namnet. Han ansåg att det var höjderna
åt havssidan som skulle vara namngivande. Han
menade att det i ortnamnet skulle finnas ett ord
för hjärna eller hjässa. Att det var höjderna mot havet
som gav ön dess namn var något som Torsten
Bucht, som forskat på ortnamnen i Västernorrland
ansåg vara en spekulativ tolkning, men han godtog
ändå förklaringen. Bucht föreslog istället att det var
Vårdkasberget som skulle ha liknats vid en skalle.
Att ortnamnet aldrig haft ett j i sig och att man inte
kan likna Vårdkasen vid en skalle talar dock emot
båda tolkningarna.
Ett tredje alternativ till tolkning är att ön fått sitt
namn efter gudinnan Härn som är ett binamn på
Freja, då i hennes egenskap av linodlingens beskyddarinna,
eftersom namnet hänger ihop med
det isländska ordet för lin. Det finns ett antal platser
i Mälardalen som heter Härnevi och liknande
som inte kan uteslutas innehålla gudinnenamnet
tillsammans med kultplatsändelsen – vi som är de
säkraste kultindikerande ortnamnen vi har. Enligt
språkforskare är det dock ovanligt med teofora