Ny Kulturguide Gånsvik - kopia - Kulturarv Västernorrland

Vad det gäller den andliga spisen vill jag minnas
att såväl präster och prelater av olika dignitet från
svenska kyrkan framträdde och ibland hämtade
man någon från frikyrkan. Bl. a framträdde Karl
Ivan Ödlund med bl. a ”Löftena kunna ej svikas”
samt en annan gång prästen Ivar Forsberg med
uppbyggligt tal samt sång. På slutet av gudstjänsten
spred sig en behaglig kaffedoft i lokalen och
nog var det lika gott att få den lekamliga spisen
som den andliga. Jag hade nog lätt kunnat rensa
hela kakfatet ensam men mor Karins förmaningar
och vakande blickar gjorde att jag nöjde mig med
en veteskiva och två kakor samt ett glas saft. Efter
kaffestunden togs en liten kollekt upp.
Tanterna återgick sedan till handarbetet men efter
ett tag gapade plats efter plats tom då det var
viktigt att hinna hem och laga till middan till gubben
och familjen. Att maten stod på bordet i rätt
Militärhistoria
Stora delar av Härnön präglas av den militära aktivitet
som funnits och finns i området. Därför följer
här en kort historik. Riksdagen beslutade 1847/
1848 att förlägga ett artilleribatteri till Härnösand.
Staden ställde tre tunnland mark till förfogande;
den s.k. Storsvedjan på norra delen av Härnön,
för exercisfält. Första övningen skedde 1854. Som
förläggning och expedition användes en fastighet
på Östanbäcksgatan 8. År 1887 beslutades att en
infanterivolontärskola för utbildning av det befäl
som skulle öva värnpliktiga vid Västernorrlands
regemente skulle förläggas till Härnösand, i hård
konkurrens från Sollefteå och Sundsvall. 1891 stod
byggnaden på Brännan klar. Men redan 1911 flyt-
19
tid var en förutsättning för att livet skulle fungera
för efter den väntade en kort vilostund då man kurade
skymning innan kvällsbestyren i ladugården
tog vid. Även om vi hörde till det proletariat som
inte hade djur så satt mor Karin en lagom lång
stund innan vi bröt upp vilket var en lättnad då
det blivit alltför påfrestande att hålla sig tyst och
relativt lugn.
Ute på bron såg man en stor gårdsplan som var
omringad av vedbod, utedass förråd samt ett litet
hus vilket var tänkt att vara vaktmästarbostad. En
lägenhet för lärarinnan fanns i själva skolhuset.
När vi sneddat över gårdsplanen och kommit ut
på vägen bredde sig rena landsbygden ut åt alla
sidor med gårdar, ladugårdar samt lador. Väl på
hemväg hade jag en känsla av att mor Karin var
lika glad som jag att det hela var över, för den här
gången.
tade verksamheten till Sollefteå. Byggnaden fungerade
en tid som ålderdomshem och senare som
lokaler för SSVH. Stadsfullmäktige beslutade 1916
att upplåta mark på Hofsjorden för kasernbyggnad
till Hemsö Kustartillerikår. När byggnaden stod färdig
1922 hade dock försvarssituationen förändrats
så mycket att det inte fanns behov av kasernen.
Huset övertogs av landstinget och nyttjades som
sjukhus, Vanföreanstalten. Ombyggnaden till sjukhus
skedde åren 1926-1927. Sedan 1970-talet har
ortopedavdelningen funnits vid Sundsvalls sjukhus
och det är numera Landsarkivet i Härnösand
som huserar i lokalerna. Härnösands kustartilleriregemente,
KA 5 tillkom 1953, det uppstod ur