Ny Kulturguide Gånsvik - kopia - Kulturarv Västernorrland

om det funnits boplatser i anslutning vet vi inte.
Förslag finns att groparna använts för tranframställning
och att de kan ha varit förrådsgropar, men
det har inte kunnat fastställas. Precis som rösen
släpper anläggningar i klapper lätt igenom vatten
varför inte mycket organiskt material bevaras.
Gropar i klapper förekommer ibland i anslutning
till tomtningar (lämningar efter strandnära byggnader
av enklare karaktär i maritim miljö) varför
kopplingen till förrådsgropar blir mer trovärdig.
Groparna har oftast en omgivande vall runt kanten
och kan variera i form mellan runda och ovala. De
påträffas på olika höjd över havet från 5 m.ö.h. till
över 100 m.ö.h.
6
Kapellsbergs herrgård
Lektor Eurenius lät någon gång efter 1756 bygga
Kapellsbergs herrgård i Gånsvik, då ett par kilometer
från staden. Herrgården vilar på en terrass uppbyggd
av en väldig stenmur, enligt historien kring
huset, uppmurad av finländare som flytt hit från
10
pest och krig. Från Gånsviksdalen, då Härnödalen,
anlades en allé upp till herrgården. Idag finns
många knotiga träd kvar som minner om detta.
Här frodades herrgårdslivet under flera decennier.
Bland annat byggdes såväl en teaterscen som ett
musikrum på Kapellsberg, där kulturlivet blomstrade
i omgångar. Den sista innehavaren, fru Anna
Hwass dog 1956 och efterlämnade herrgården
till en brorsdotter, som i sin tur skänkte fastigheten
till J C Kempes minnesfond. Från 1961 fanns
Kapellsbergs musikskola i byggnaderna, men
sedan ett antal år tillbaka huserar musikskolan i
Härnösands folkhögskola på Murberget.
Ortnamnen Kapellsberg
och Prästjorden
Kapellsberg och namnet Prästjorden hänger ihop
med kapellet som en gång legat på Härnön. Om
Härnö var en egen socken på 1300-talet så måste
det ha funnits en sockenkyrka, och det är därför
inte otroligt att det lilla kapellet tidigare hade
status som sockenkyrka. Hos
Historiska Museet finns en
mässhake från 1300-talet som
enligt uppgift ska ha kommit
från kapellet på Härnön.
Enligt historiska källor ska kapellet
ha legat på Prästänget
(Prästjorden) och det omtalas
första gången 1681 i
de s.k. Rannsakningar efter
antikviteter - i samband med
fornminneslagens tillkomst
år 1666 utsändes Kungl. Maj:
ts brev om denna nya lag till
biskopar och landshövdingar
med uppdrag att låta verkställa
inventering av fornminnen
i landet. Detta resulterade i
Rannsakningarna efter antikviteter,
som därför är den
äldsta systematiska fornmin-