Chefen i fokus Nr 05/12
Chefen i fokus Nr 05/12
Chefen i fokus Nr 05/12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
U en tidning om ledarskap från fackförbundet<br />
storyteLLiNg.<br />
Sagostund peppar<br />
personalen sid 8<br />
Jeanette Ohlsson: Min romska<br />
bakgrund är en styrka sid 16<br />
När poLitikerNa sagt sitt.<br />
Sparkad – men<br />
nu har Ragnhild<br />
gått vidare sid 26<br />
<strong>Chefen</strong>s villkor en hjärtefråga sid 6<br />
gör det sjäLv.<br />
Så kickar du<br />
i gång mötet sid 14<br />
LöNestatistik.<br />
Bra Bra betalt betalt<br />
i i VästerVästernorrlandnorrland U nr 5 November 20<strong>12</strong> U Lösnummerpris 60 kr<br />
vaga vara<br />
tvartemot !<br />
Stefan Arbratts bok hjälper dig som är ny på jobbet sid 22<br />
sid 5<br />
Undvik fritt<br />
fall utan<br />
fallskärm<br />
sid 20<br />
Det här kan vi<br />
lära av Apple<br />
sid 32
Hannons e<br />
Annons
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> Nummer 5 U November 20<strong>12</strong><br />
Berätta din historia<br />
D<br />
en muntliga traditionen lever starkt i vår digitala tid.<br />
Vårt behov av sagor och berättelser har inte minskat,<br />
tvärtom. Vad är Facebook, Twitter och andra digitala<br />
medier om inte ett sätt att berätta historier, om än i lite<br />
kortare format? Genom att läsa och höra om andras<br />
livshistorier blir vi inspirerade och får kraft att förändra<br />
vår egen situation.<br />
Detta nummer handlar till stor del om konsten att berätta en historia.<br />
I Malmö stad satsar man på storytelling, ett amerikanskt begrepp, för<br />
att stärka sammanhållningen bland de anställda. Enhetschefen Lisbeth<br />
Nilsson använder metoden dagligen i sitt arbete med LSS på Sociala<br />
resursförvaltningen.<br />
En annan fascinerande historia är Jeanette Ohlssons. Hon kom som<br />
fyraårig romsk flykting till Sverige. Hon är<br />
mycket bestämd: utan sin levnadshistoria<br />
skulle hon inte vara där hon är i dag. Stefan<br />
Arbratt är en annan historieberättare.<br />
Han gillar att skriva, så han har samlat sina<br />
berättelser från jobbet i en bok.<br />
Så fortsätt att berätta din historia för<br />
barn, barnbarn, arbetskamrater och<br />
alla andra som gitter höra på. Eller<br />
hör av dig till oss. Utan dina tips och<br />
historier blir det ingen tidning.<br />
aDrEss<br />
box 7825, 103 97 stockholm<br />
besök: kungsgatan 28 a<br />
PrEnUmEration<br />
Vision-medlem 168 kr/år,<br />
icke-medlem 360 kr/år.<br />
www.vision.se<br />
www.chefeni<strong>fokus</strong>.se<br />
chEfrEDaktör<br />
susanne blick<br />
08-789 64 52<br />
070-578 64 52<br />
susanne.blick<br />
@chefeni<strong>fokus</strong>.se<br />
ansvarig UtgivarE<br />
kent källqvist<br />
08-789 64 55<br />
kent.kallqvist@vision.se<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
Susanne Blick<br />
Chefredaktör<br />
U hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter<br />
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick<br />
@chefeni<strong>fokus</strong>.se eller ring 08-789 64 52.<br />
layoUt<br />
michael ennab<br />
08-789 64 51<br />
michael.ennab@vision.se<br />
tEknisk rEDaktör<br />
erik Larsson<br />
08-789 65 31<br />
erik.larsson@vision.se<br />
skribEntEr<br />
björn Forsberg<br />
sara Jonerin<br />
niklas Lindstedt<br />
helena munther<br />
karin Warne<br />
Gunnel Åhlander<br />
annonsförsäljarE<br />
ad4you media ab<br />
benny eklund<br />
08-5<strong>05</strong> 667 80<br />
benny@ad4you.se<br />
innehåll<br />
reportage<br />
8 Det var en gång en stad. i<br />
malmö storsatsar man på<br />
att använda berättelsen som<br />
verktyg. med hjälp av storytelling<br />
ska bilden av malmö<br />
stärkas. Flera chefer använder<br />
också metoden i sin vardag.<br />
16 En romsk historia. hon kom hit på flykt<br />
från trieste i italien. mormor var navet i den<br />
stora romska familjen. Jeanette ohlssons<br />
väg till chefsjobbet i Örebro kommun har<br />
varit kantat av svårigheter.<br />
jeanette ohlsson.<br />
22 Delar med sig av misstagen. stefan arbratt<br />
är enhetschef och skribent. en kombination<br />
som resulterat i boken ”ny som chef inom<br />
vård och omsorg”.<br />
26 Uppsagd. en kommunal chef som hamnar<br />
i konflikt med politikerna sitter ganska löst<br />
på sin stol. ragnhild andersson vet hur det<br />
känns att bli uppsagd. hon delar med sig av<br />
sina erfarenheter och experterna berättar<br />
hur du kan få hjälp.<br />
avdeLNiNgar<br />
4 chEfsEnkätEn<br />
tufft att hitta rätt personal i framtiden.<br />
14 gör DEt själv<br />
Vässa dina möten.<br />
20 lagar & rEglEr<br />
avgångsvederlag eller uppsägning?<br />
30 kort från vision<br />
32 böckEr & tiDskriftEr<br />
33 fråga Din ombUDsman<br />
3 4 min karriär<br />
iréne Lycke kämpar för högre status.<br />
insänt matErial<br />
tidningen ansvarar inte för<br />
insänt, ej beställt material.<br />
allt material i <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong><br />
lagras och publiceras elektroniskt.<br />
i princip publiceras<br />
inget material med förbehåll<br />
mot denna hantering.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> är medlem av<br />
omslag<br />
malin hoelstad<br />
tryck<br />
V-tab Vimmerby ab<br />
-medeltal 2011 är 16 600<br />
issn 1653-8773<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> är en<br />
medlemstidning.<br />
producerad av allt om<br />
Jobbet media ab<br />
utgiven av Vision.<br />
3<br />
petter koubek<br />
emma hanquist
inkorgen<br />
ChefseNkäteN<br />
Svårt hitta ny personal<br />
U att hitta kompetent personal<br />
är en av socialtjänstens<br />
viktigaste utmaningar inför<br />
framtiden, enligt landets<br />
socialchefer. men med låga<br />
löner och små karriärmöjligheter<br />
är det svårt att få ihop<br />
ekvationen.<br />
För fjärde året i rad har Vision<br />
undersökt hur landets socialchefer<br />
ser på sitt uppdrag.<br />
Rapporten bygger på <strong>12</strong>9 enkätsvar.<br />
Fram träder bilden av en yrkeskår<br />
som är trängd mellan lagstiftning<br />
och ekonomi. Nästan<br />
70 procent av socialcheferna anser<br />
att det ibland eller ofta finns<br />
en skillnad mellan den politiska<br />
målsättningen och verksamhetens<br />
faktiska utförande.<br />
När socialcheferna själva pekar<br />
ut de viktigaste utmaningarna<br />
kommer personalförsörjningen<br />
högst upp på listan.<br />
Frågan är hur attraktiv kommunernas<br />
socialtjänst är för<br />
unga och nyutbildade socionomer<br />
och vilka villkor de kan<br />
erbjudas? Här är socialcheferna<br />
ganska pessimistiska.<br />
Hela 91 procent tycker visserligen<br />
att man kan locka med<br />
intressanta arbetsuppgifter.<br />
Men bara 39 procent anser att<br />
Vanligt bryta<br />
mot ITpolicy<br />
mer än fyra av tio, 42 procent, bryter<br />
mot arbetsplatsens it-policy.<br />
De vanligaste skälen är att man<br />
upplever policyn som omodern, att<br />
man inte känner till innehållet och<br />
att man inte kan utföra sitt jobb om<br />
man följer den. Det visar en undersökning<br />
från manpower Work Life.<br />
bland 80-talisterna bryter mer än<br />
hälften mot it-policyn, att jämföra<br />
med tre av tio 50-talister.<br />
Var fjärde är osäker på om<br />
det finns någon it-policy<br />
överhuvudtaget.<br />
4<br />
den egna organisationen betalar<br />
konkurrenskraftiga löner.<br />
Hälften, 51 procent, anser att<br />
man kan erbjuda bra karriärmöjligheter.<br />
trots att rapporten visar att de<br />
flesta socialchefer trivs med<br />
sitt jobb, så uppger åtta av tio<br />
att de inte har tillräckligt med<br />
tid för strategiskt utvecklingsarbete.<br />
”Chefsuppdraget kräver mer<br />
än 100 procent. En biträdande<br />
chef är en förutsättning för att<br />
det strategiska utvecklingsarbetet<br />
ska få den omfattning av tid<br />
som behövs.” Det konstaterar<br />
en av socialcheferna som svarat<br />
på enkäten.<br />
När det gäller frågan om det<br />
finns en gemensam syn mellan<br />
tjänstemän och politiker när det<br />
gäller ansvar, prioriteringar och<br />
resurser, så framgår det att det<br />
ibland spretar ganska ordentligt<br />
Drygt 21 procent av socialcheferna<br />
saknar en gemensam<br />
syn på hur resurserna ska användas<br />
och 28 procent anser<br />
inte att de har tillräckligt många<br />
anställda för att svara upp mot<br />
verksamhetens behov. J<br />
researCh gErry anDErsson<br />
text niklas linDstEDt<br />
GraFik michaEl Ennab<br />
Arbetsgivare<br />
vinner oftast<br />
Privata företag hamnar oftare i Arbetsdomstolen<br />
och arbetsgivaren<br />
vinner oftast, visar en granskning<br />
av 249 domar under 2008 som<br />
Du&Jobbet gjort. Av de granskade<br />
domarna gällde 180 privata arbetsgivare<br />
medan 55 gällde offentlig<br />
sektor och 14 den ideella sektorn.<br />
147 fall har utfallit till arbetsgivarens<br />
fördel och 96 till arbetstagarens.<br />
Nästan vartannat mål gäller<br />
Las, lagen om anställningsskydd<br />
och de flesta fall drivs av facket.<br />
rekrytering<br />
P Kan er organisation erbjuda<br />
karriärmöjligheter för att locka<br />
de bästa vid nyrekrytering?<br />
4 %<br />
”Kan ej<br />
besvara frågan”<br />
52 %<br />
”nej”<br />
44 %<br />
”Ja”<br />
resurser<br />
P Hur ser antalet anställda ut<br />
när det gäller verksamhetens<br />
resurser och krav?<br />
28 %<br />
”Kan inte<br />
svara upp<br />
mot behoven”<br />
19 %<br />
”svarar väl<br />
upp mot<br />
behoven”<br />
53 %<br />
”motsvarar<br />
precis behoven”<br />
så gjordes undersökningen: en elektronisk enkät skickades till socialchefer eller liknande i alla<br />
kommuner. 130 har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 45 procent.<br />
Myt om att chefer är mer stressade<br />
Är toppchefer mer stressade än<br />
andra? amerikanska forskare har<br />
jämfört stressnivåer och psykologiska<br />
egenskaper hos vanliga<br />
arbetstagare med dem hos chefer<br />
i offentlig tjänst på medelhög<br />
och hög nivå.<br />
resultaten visar att<br />
toppchefer inte är<br />
mer stressade,<br />
skriver Dagens nyheter<br />
på nätet.<br />
i den ena studien<br />
mättes halterna<br />
av stresshormonet<br />
kortisol<br />
CoLourbox<br />
P Kan er organisation erbjuda<br />
bra lön för att locka de bästa<br />
vid nyrekrytering?<br />
6 %<br />
”Kan ej<br />
besvara frågan”<br />
55 %<br />
”nej”<br />
P Upplever du att du har<br />
tid för strategiskt utvecklingsarbete?<br />
16 %<br />
”nej”<br />
18 %<br />
”Ja, helt<br />
och hållet”<br />
66 %<br />
”Ja, men inte<br />
tillräckligt”<br />
39 %<br />
”Ja”<br />
och rapporterad ångest eller oro.<br />
Det visade sig att de höga cheferna<br />
hade klart lägre kortisolhalter<br />
och även färre rapporterade ångestsymptom.<br />
skillnaderna kvarstod<br />
även sedan forskarna rensat andra<br />
faktorer som kön, ålder, utbildning,<br />
inkomst och sinnesstämning.<br />
i den andra studien testades<br />
skillnaderna i stressnivå och ångest/oro<br />
mellan ledare med stor<br />
makt och chefer på mellannivå<br />
med mindre inflytande. resultatet<br />
liknade det i den första studien –<br />
ledare på höga poster hade lägre<br />
kortisolnivåer och mindre ångest.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
<strong>Chefen</strong> lyssnar sämre i dåliga tider<br />
När arbetslösheten ökar lyssnar<br />
cheferna mindre. Detta visar en<br />
omfattande studie från Stressforskningsinstitutet<br />
vid Stockholms<br />
universitet. Det skriver<br />
duojobbet.se<br />
– När den ekonomiska omgivningen<br />
blir hotfull tycker<br />
kanske många chefer att<br />
de inte har tid eller råd<br />
att lyssna och ta hänsyn<br />
till de anställda. Men i<br />
själva verket borde<br />
det ju vara tvärt om.<br />
I ett sådant läge<br />
CoLourbox<br />
LöNestatistik<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
kan de anställda ha värdefulla<br />
synpunkter som gör att<br />
man kommer vidare, säger professor<br />
Töres Theorell, huvudförfattare<br />
till publikationen<br />
”NonListening and Self Centered<br />
Leadership”.<br />
Undersökningen visar att<br />
människor i yrken med låg lön<br />
och kort utbildning oftare får<br />
klara sig utan att chefen<br />
lyssnar och bryr sig om<br />
vad de säger. Ju längre<br />
ner på den sociala skalan,<br />
desto större risk.<br />
Här är alla löner<br />
från norr till söder<br />
U Samma yrke, samma uppdrag men olika lön. Ja, så är det för<br />
många chefer i kommunerna. Inte oväntat toppar Stockholms län<br />
listan över höga löner. Lite oväntat visar statistiken att ekonomichefer<br />
och administrativa chefer tjänar rätt bra i Västernorrland.<br />
Väl förankrat i de lägre lönerna ligger Västerbotten. De tre rödmarkerade<br />
i varje yrke är bäst betalt. De blåa sämst. Statistiken är<br />
den senaste från SCB. J<br />
a = verksamhetschefer inom offentlig förvaltning<br />
b = verksamhetschefer inom vård och omsorg<br />
c = ekonomichefer och administrativa chefer<br />
D = Personalchefer<br />
E = Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning<br />
län a b c D E<br />
stockholm 42 400 39 900 55 000 54 500 36 600<br />
Uppsala 39 200 34 600 47 900 48 000 35 400<br />
södermanland 35 600 34 900 49 400 46 700 31 200<br />
Östergötland 40 300 34 800 47 100 52 900 32 600<br />
Jönköping 33 200 32 900 52 000 48 100 33 000<br />
Kronoberg 34 300 32 900 41 900 43 700 34 300<br />
Kalmar 36 400 32 400 45 700 45 900 31 100<br />
Gotland 36 800 37 100 – – 41 000<br />
blekinge 34 200 30 700 46 200 44 200 28 100<br />
skåne 36 500 33 700 51 500 48 100 34 500<br />
Halland 35 500 34 400 48 700 44 500 27 800<br />
västra Götaland 36 500 34 300 48 800 48 300 32 300<br />
värmland 35 500 33 300 46 700 47 100 32 300<br />
Örebro 34 800 33 500 47 900 46 400 33 300<br />
västmanland 37 500 35 500 46 600 47 000 31 900<br />
dalarna 33 500 31 700 44 300 43 500 30 800<br />
Gävleborg 36 000 33 600 49 100 47 100 31 000<br />
västernorrland 35 600 33 700 53 300 53 200 31 400<br />
Jämtland 35 700 33 300 40 400 47 200 29 900<br />
västerbotten 32 100 31 200 39 300 43 600 33 900<br />
norrbotten 33 900 31 300 46 200 44 300 28 400<br />
rikEt 36 900 34 200 49 300 48 000 34 000<br />
Man måste älska sig<br />
själv, älska det man<br />
ser framför sig i spegeln.<br />
Punkt slut. Annars<br />
spricker allt och man har<br />
ingenting att ge tillbaka till andra.”<br />
Alexander Bard, framtidsfilosof, musiker och författare<br />
i DIK:s tidning Ping.<br />
Vision vill lagstifta om meddelarfrihet<br />
Fackförbundet Vision vill lagstifta<br />
om meddelarfrihet, anställdas rätt<br />
att tala med media om missförhållanden<br />
på arbetsplatsen.<br />
meddelarfriheten ska också<br />
utvidgas och gälla anställda<br />
i all skattefinansierad<br />
verksamhet, anser Vision.<br />
bakgrunden till Visions utspel<br />
är socialminister Göran hägglunds<br />
förslag att privata vårdföretag frivilligt<br />
ska kunna ansluta sig.<br />
– Det är inte rimligt att två<br />
Hannons e<br />
CaLLe stoLtz<br />
anställda med samma jobb men<br />
olika arbetsgivare ska ha olika<br />
förutsättningar och rättigheter att<br />
tala med media om missförhållanden.<br />
samma rättigheter<br />
ska gälla över hela<br />
arbetsmarknaden, säger<br />
annika strandhäll Visions<br />
förbundsordförande.<br />
Vision tecknar i väntan på en lagstiftning<br />
kollektivavtal för att säkra<br />
anställdas meddelarfrihet. hittills har<br />
Carema tecknat ett sådant avtal.<br />
Annons<br />
5
CoLourbox<br />
CoLourbox<br />
inkorgen<br />
6<br />
Många ledsna<br />
på jobbet<br />
Var tionde anställd, 11<br />
procent, känner sig ofta<br />
nedstämd, olustig eller<br />
ledsen, och dubbelt<br />
så många kvinnor som<br />
män är nedstämda, visar<br />
siffror som hälsoföretaget<br />
previa har tagit fram. bland<br />
kvinnor är 16 procent ofta nedstämda<br />
medan motsvarande siffra<br />
för män är 8 procent. psykisk ohälsa<br />
står bakom var fjärde sjukskrivning<br />
som är längre än två veckor.<br />
enligt per Larsson, beteendevetare<br />
på previa behöver många<br />
chefer bli bättre på att känna igen<br />
vanliga tecken på psykisk ohälsa.<br />
en chef som på ett tidigt stadium<br />
ställer frågor och visar omsorg kan<br />
betyda mycket.<br />
MRpris till<br />
Nynäshamn<br />
Arbetsgivareavdelningen i Nynäshamns<br />
kommun får Visions MRpris<br />
för sitt systematiska arbete<br />
med likabehandlingsfrågor.<br />
I motiveringen sägs att arbetsgivareavdelningen<br />
i Nynäshamn har<br />
gjort likabehandling till ”en naturlig<br />
del i alla förvaltningars samverkansarbete<br />
i kommunen.”<br />
– Hos oss har varje förvaltning<br />
två ombud som ingår i en likabehandlingsgrupp.<br />
Deras uppgift är<br />
bland annat att finnas med i samverksansarbetet<br />
och att ordna en<br />
likabehandlingsdag varje år, säger<br />
Anette Måhlstedt, personalchef i<br />
Nynäshamns kommun.<br />
Falun underlättar<br />
för visselblåsare<br />
Den som har misstankar om att<br />
kommunanställda i Falun fifflar eller<br />
bryter mot lagen kan från och<br />
med mars nästa år vända sig direkt<br />
till en ny funktion för visselblåsare,<br />
skriver arbetsmiljösajten<br />
suntliv.nu. om man misstänker<br />
att kommunen sysslar<br />
med oegentligheter ska man<br />
kunna vända sig direkt till kommunrevisionen<br />
via ett särskilt<br />
telefonnummer, mejladress<br />
eller en anonym anmälningstjänst<br />
på intranätet.<br />
sedan är det upp till revisionen<br />
om de vill gå vidare.<br />
Göteborg är en annan kommun<br />
som inrättat en visselblåsarfunktion,<br />
men där tar en advokatbyrå<br />
emot eventuella anmälningar.<br />
CoLourbox<br />
Chefers arbetsvillkor<br />
blir Visions hjärtefråga<br />
U max 25 medarbetare per<br />
chef. Det ska bli en av visions<br />
högst prioriterade frågor.<br />
i dagsläget finns det enhetschefer<br />
som leder över 70<br />
underställda. En orimlig ekvation,<br />
menar förbundet.<br />
Vision har pekat ut ett fåtal så<br />
kallade hjärtefrågor som ska ligga<br />
högst upp på fackförbundets<br />
agenda de kommande två åren.<br />
En av dessa handlar om antalet<br />
medarbetare per chef.<br />
I den sociala sektorn är det<br />
ingen ovanlighet med 50–70<br />
direkt underställda. Det är chefens<br />
ansvar att varje år ha lönesamtal<br />
och utvecklingssamtal<br />
med samtliga.<br />
Alexandra Le är en av dem<br />
som uppskattar att Vision nu<br />
vill intensifiera arbetet med att<br />
försöka minska antalet medarbetare.<br />
Hon är i grunden enhetschef<br />
inom äldreomsorgen<br />
i Jönköpings kommun och sitter<br />
som ledamot<br />
i den lokala Visionsstyrelsen.<br />
i jönköpings<br />
kommun är<br />
det normala att<br />
alexandra le<br />
chefer inom<br />
hemtjänst och äldreboenden<br />
har över 40 anställda. Själv har<br />
Alexandra Le haft mellan 30<br />
och 37 personal som chef i hemtjänsten.<br />
– För att vi chefer ska hinna<br />
med vårt uppdrag måste vi ha<br />
ett rimligt antal medarbetare.<br />
Annars är risken att det blir<br />
dålig kvalité. Ska man hinna<br />
med det utvecklingsarbete som<br />
Väldigt nära kollegor liknar äkta par<br />
Det brukar sägas att par börjar<br />
lika varandra mer och mer med<br />
åren. Samma sak gäller nära kollegor.<br />
Det visar en norsk avhandling<br />
där en forskare studerat samspel<br />
under möten på ett större<br />
företag i Norge och ett i Serbien.<br />
Kollegor med ett väl inarbetat<br />
samarbete utvecklar<br />
till exempel en<br />
gemensam<br />
kommunikationsstil,<br />
där<br />
kroppsspråk,<br />
gester och blickar påminner om<br />
samspelet hos äkta par. Forskaren<br />
har även analyserat relationen<br />
mellan chef och anställd och<br />
konstaterar att vägen fram till<br />
ett beslut består av en<br />
mängd finjusterade utväxlingar<br />
mellan ledaren<br />
och övriga som får säga<br />
sitt innan beslut fattas.<br />
En jämförelse mellan de<br />
norska och serbiska arbetsgrupperna<br />
visar små skillnader i kommunikationsstil.<br />
CoLourbox<br />
man åläggs måste det vara max<br />
25–30 underställda, säger Alexandra<br />
Le, som tycker att medarbetarantalet<br />
är Visions absolut<br />
viktigaste fråga. J<br />
text karin warnE<br />
visions hjärtEfrågor<br />
P lönen. din lön ska vara<br />
individuell och sättas efter bra<br />
lönesamtal med din chef.<br />
P chefernas villkor. Chefer<br />
bör inte ha fler än 25 direkt<br />
underställda medarbetare.<br />
P verksamhetens kvalitet.<br />
välfärd i världsklass med full<br />
insyn och meddelarfrihet.<br />
P kompetensutveckling. du<br />
ska utvecklas i din yrkeskarriär.<br />
P Ett schyst arbetsliv. Ökad<br />
mångfald och hållbar miljö.<br />
Norm avgör<br />
pensionsålder<br />
Det finns en norm i sverige att gå<br />
i pension vid 65 och den är avgörande<br />
för när folk slutar jobba. men<br />
fler skulle jobba vidare om arbetsförhållanden<br />
och arbetsvillkor förbättras.<br />
Det visar en undersökning<br />
som tns-sifo gjort på uppdrag av<br />
pensionsmyndigheten. Vanligaste<br />
orsakerna till pension är möjligheten<br />
att få mer tid till fritid, familj<br />
och vänner, möjligheten att få<br />
tjänstepension samt att man länge<br />
planerat sin pension till 65.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
Hannons e<br />
Annons
storytelling<br />
8<br />
det<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
Malmö storsatsade på storytelling för att stärka<br />
bilden av Malmö stad. I dag är det vardag att<br />
använda berättelsen som verktyg. Flera chefer<br />
använder det såväl på möten som vid rekrytering<br />
och medarbetarsamtal.<br />
storytelling<br />
text hElEna mUnthEr Foto Emma hanqUist<br />
vAr<br />
en gång...<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
9<br />
e
storytelling<br />
...en tant som vägra<br />
e<br />
...personalen på den snillrika idén att locka ningen skulle bli en slags positiva ambassamanhang. Louise Lindholm har använt det<br />
henne med spa. De tände ljus och satte på dörer.<br />
som verktyg på arbetsplatsträffar och tagit<br />
musik och sedan dess var det inget problem – Ja, åh, vad de blev stolta över sitt arbete, upp det i personalgrupper för att med be<br />
Satt få henne till duschen…<br />
vad mycket bra vi gör. Det insåg de efter alla<br />
historier. Men sen fångas man in i vardagen<br />
igen, säger Louise Lindholm.<br />
– I tidningen har vi oftast gjort något dåligt,<br />
så ser det fortfarande ut. Men vi får ta hand om<br />
det komplexa – och gör det också. Om en privatskola<br />
lägger ner i dag får vi hitta lösningar<br />
rättelsernas hjälp reflektera över vad de gör<br />
rätt och hur man kan bygga vidare på det.<br />
Lisbeth Nilsson har använt det i medarbetarsamtal,<br />
vid anställningsintervjuer och på<br />
olika möten.<br />
– Att be dem berätta en positiv story från<br />
vardagen blir något helt annat än att be dem<br />
torytelling i sitt esse kan snabbt<br />
och konkret i en liten historia<br />
visa såväl på personalens pedagogiska<br />
förmåga som uppfinningsrikedom<br />
och att de ser<br />
individen. Värdeord som kan<br />
platsa i värdegrunden. Men till<br />
skillnad från att skriva fina värdeord som kan<br />
uppfattas som floskler i dokument blir storytelling<br />
ett mer levande sätt att visa på kulturen<br />
som råder, värdegrunden som<br />
finns i väggarna och<br />
om något bör förändras.<br />
Dessutom<br />
med konkreta<br />
exempel från<br />
den egna<br />
verksamheten.<br />
Det menar en<br />
lisbeth nilsson<br />
hetschefen Lisbeth<br />
Nilsson och sektionschefen<br />
Louise<br />
Lindholm som brinner<br />
för storytelling, så mycket<br />
att de ivrigt fyller i varandras meningar.<br />
– Berättelserna kan ge självförtroende, synen<br />
på gruppen blir mer positiv och man blir<br />
starkare som grupp, säger Lisbeth Nilsson.<br />
– Och det ger energi till att fortsätta gå till<br />
jobbet, fyller Louise Lindholm i.<br />
Något som på längre sikt<br />
kan stärka bilden av arbetsplatsen.<br />
I detta fall Malmö<br />
stad, där båda arbetar på<br />
Daglig verksamhet enligt<br />
LSS på Sociala resursförvaltningen.<br />
när malmö stad började<br />
storsatsa på storytelling<br />
i värdegrundsarbetet<br />
2009 var det<br />
också meningen att<br />
skapa en bättre bild av<br />
Malmö stad. Inte som<br />
marknadsföring, men som<br />
internt stärkande instrument,<br />
där de anställda i förläng<br />
Man måste ge utrymme för berättelser.<br />
Det är en urkraft att berätta, ett behov, men<br />
det lever inte utan att vi chefer lyfter fram det.<br />
för 250 elever till nästa dag. Det finns mycket<br />
kompetens hos oss. Det har många insett,<br />
så jag tror de känner större stolthet att jobba<br />
för Malmö<br />
stad nu,<br />
säger<br />
Lisbeth<br />
Nilsson.<br />
De har<br />
båda fortsatt<br />
att använda storytelling<br />
i olika sam<br />
reflektera över arbetet. Det avdramatiserar<br />
det hela och gör det mer konkret, säger Lisbeth<br />
Nilsson.<br />
Hon brukar även använda det i ledningsgruppen<br />
på två årliga möten för alla chefer.<br />
– Då pratar vi<br />
om hur terminen<br />
har varit,<br />
om arbetsmiljön.<br />
Varje<br />
ledarskap<br />
är<br />
fakta U Matts Heijbels bästa tips<br />
P Den som leder träffarna kan<br />
börja med att ge exempel på hur<br />
en berättelse kan låta.<br />
P Undvik för mycket siffror och<br />
fakta.<br />
P hitta den avgörande händelsen<br />
(magic moment). det som är kärnan<br />
i historien, som berör.<br />
P befolka. en berättelse bygger<br />
alltid på mänskliga möten.<br />
P hitta det dramaturgiska klimax<br />
där det händer något. där<br />
det finns ett före och efter. där vi<br />
lärde oss något viktigt.<br />
P var försiktig med förspel som<br />
du tycker att du måste berätta<br />
innan du kommer till själva storyn.<br />
P så här kan man börja: en dag<br />
ringde telefonen... Jag fick ett<br />
mejl... Plötsligt kom en kvinna<br />
inrusande till vår kundtjänst...<br />
Lille sebastian hade varit tyst hela<br />
morgonen...<br />
P berätta i bilder. Hur såg det ut<br />
på platsen? Hur var han klädd?<br />
Hur lät det?<br />
P tala sanning men behåll rätten<br />
att måla även om du inte varit där.<br />
10 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
storytelling<br />
de duscha. då kom...<br />
unikt. Stressen och arbetsbelastningen<br />
är hög för alla chefer,<br />
men vad betyder det för<br />
just dig? Berätta, säger hon<br />
och påminner om att senaste<br />
forskningen visar att utvärdering,<br />
reflektion, lärande och louise lindholm<br />
utveckling på arbetsplatsen<br />
är viktiga ingredienser för att skapa hållbara<br />
arbetsplatser.<br />
– Och då kan man använda storytelling,<br />
som grund för reflektion.<br />
Ramen de båda använder sig av är Förändringens<br />
fyra rum, för att styra in berättelserna<br />
i olika psykologiska rum. I den model<br />
vad är en bra berättelse? och<br />
vad kan den användas till?<br />
storytellern matts heijbel reder<br />
ut begreppen och berättar<br />
hur han hjälpte malmö stad på<br />
traven i sin storsatsning.<br />
Storytelling har blivit en del av<br />
många chefers vardag i olika<br />
kommuner, inte bara Malmö.<br />
– En del kommuner vill<br />
rekrytera bättre med hjälp av<br />
historier som kan locka rätt<br />
folk. Hög lön hjälper inte alltid.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
len börjar man först<br />
berätta om sin nöjdhet,<br />
för att sedan gå<br />
över till situationer som<br />
kan vara mer jobbiga, i det så kalllade<br />
censurrummet. Även förvirring<br />
är ett rum där osäkerheten får ventileras,<br />
för att avsluta med inspirationsrummet, det<br />
positiva. Då får olika aspekter av upplevelser<br />
möjlighet att komma fram. Och därmed olika<br />
berättelser.<br />
– Tidigare använde jag postitlappar där<br />
man fick skriva något om läget. Förste man<br />
satte ribban. Var det negativt<br />
fortsatte<br />
Andra vill ha sociala berättelser<br />
eller använda det inom ledarskapet,<br />
som ett sätt att reflektera<br />
kring hur man blir en bra<br />
chef, säger Matts Heijbel.<br />
Många famlar också i kontakten<br />
med media, som ofta<br />
skriver om eländet i kommunen.<br />
Hur hittar man då bra händelser<br />
och historier som kan bli<br />
omskrivna?<br />
storytelling har även använts<br />
av skolor och förskolor för att<br />
marknadsföra sig så att nya<br />
elever lockas dit.<br />
– Eller för att förbättra den<br />
sociala webben.<br />
Facebook och<br />
bloggar – det är<br />
lägereld alltihop,<br />
säger han.<br />
Det kan låta<br />
flummigt, men matts heijbel<br />
det går att läsa<br />
storytelling på Harvard uni<br />
versitetet och på vissa platser i<br />
Sverige.<br />
alla bekräfta samma historia. Det<br />
går inte om man har en modell<br />
som inrymmer både positiva och<br />
negativa historier, säger Lisbeth<br />
Nilsson.<br />
louise lindholm anser att Förändringsens<br />
fyra rum öppnar upp till samtal<br />
som i sin tur öppnar upp till berättande.<br />
– Man måste ge utrymme för berättelser.<br />
Det är en urkraft att berätta, ett behov, men<br />
det lever inte utan att vi chefer lyfter<br />
fram det. Praktiska ting tränger lätt<br />
ut berättandet. Vi chefer måste<br />
skapa det utrymmet, säger hon. J<br />
storytelling är en medveten metod<br />
för att ta vara på berättelserna på<br />
jobbet. En bra berättelse kan<br />
avändas som grund för reflektion.<br />
I malmö kAn MAn konsten<br />
Att berätta en bra story<br />
– Det är en medveten metod<br />
för att ta vara på berättelserna<br />
på jobbet, kulturkapitalet i en<br />
organisation.<br />
Storytelling innebär att man<br />
berättar om händelser med<br />
känslomässiga bilder. Historierna<br />
kan skapa intresse och mytologi<br />
runt produkter, personer,<br />
roller eller arbete.<br />
– Det handlar om emotionell<br />
kommunikation, händelser som<br />
berör, som säger något viktigt<br />
om verksamheten.<br />
11<br />
e
storytelling<br />
e Det organisationen får fundera<br />
på är vad det är för berättelser<br />
de behöver, hur man<br />
hittar dem och hur man skördar<br />
dem. En bra story kommer från<br />
verkligheten på arbetsplatsen.<br />
– Man målar upp en scen<br />
utan att behöva säga var, när<br />
och vem som gjorde vad, man<br />
berättar känslomässigt om en<br />
händelse och har ett dramaturgiskt<br />
klimax.<br />
Sedan urskiljer man de historier<br />
som har betydelse för<br />
verksamheten, som kan bli användbara<br />
för sitt syfte.<br />
– Man gör det inte bara för<br />
att det är kul. Det handlar om<br />
att medvetet använda dessa<br />
berättelser för att få en framgångsrik<br />
verksamhet. Men samtidigt<br />
är det jädrigt roligt. De<br />
gråter, skrattar, känner<br />
stolthet och får röda<br />
kinder.<br />
så var det även i<br />
Malmö. Syftet<br />
var vidsträckt,<br />
både att arbeta<br />
med värdegrunden<br />
och att<br />
skapa en bättre<br />
bild av Malmö.<br />
– De varumärkesansvariga<br />
kände<br />
att Malmö stad behöver nya<br />
berättelser. Malmö genomgår<br />
enorma förändringar i modern<br />
tid. Ny tid, nya berättelser<br />
tänkte de. Syftet var inte att<br />
locka mer turister, utan att<br />
samla berättelser som visar hur<br />
skickliga de är och vilka fiffiga<br />
lösningar de kommer på. Att<br />
de är lyhörda och löser nya situationer<br />
på kreativt sätt, säger<br />
Matts Heijbel.<br />
Egentligen är grundarbetet<br />
precis som i andra städer.<br />
– De flesta kommuner arbetar<br />
med värdegrund och varumärke.<br />
Det handlar om demokrati<br />
och mänskliga rättigheter.<br />
Men risken är att det blir floskler.<br />
Därför behövs berättelser<br />
som bekräftar att vi är lyhörda,<br />
flexibla och moderna.<br />
Maria Nordblad Stålgard bekräftar<br />
att man ville få en bättre<br />
bild av Malmö. Hon är kommu<br />
<strong>12</strong><br />
nikatör på stadskansliet<br />
som ingick i projektgruppen<br />
Engagemang<br />
för Malmö som drog igång<br />
storytellingsatsningen.<br />
– Vi slåss med omvärldens<br />
bild av Malmö. Därför ville vi<br />
stärka bilden av Malmö stad.<br />
Men hon menar att det inte<br />
handlar om att ge någon förskönad<br />
glättig bild av<br />
Malmö, som kritiker<br />
hävdat.<br />
– Vi använde<br />
det inte i marknadsföringen,<br />
utan<br />
det handlade<br />
om yrkesstolthet<br />
och att få en<br />
Malmöanda, att<br />
folk skulle känna:<br />
därför går jag till<br />
jobbet.<br />
Jalle Lorensson var projektledare<br />
på Engagemang<br />
för Malmö och berättar hur<br />
det gick till i praktiken.<br />
– Jag ville jag göra något an<br />
nat än<br />
gemenskapsbildande<br />
saker som<br />
att bygga papperstorn.<br />
Jag ville göra något på djupet<br />
och fann storytelling. Något<br />
som både vården, tekniska och<br />
skolan skulle tycka var intressant,<br />
säger Jalle Lorensson.<br />
han samlade cirka 1 000 chefer i<br />
hela Malmö stad till en halvdag<br />
där de fick berätta för varandra<br />
i mindre grupper om något värdefullt<br />
som hänt.<br />
– En del män tycker det är<br />
för mjukt. Men med ett tävlingsmoment<br />
gick de igång. Så<br />
när varje bord skulle rösta fram<br />
bästa storyn berättade de också.<br />
Det blev gripande historier. Allt<br />
från mirakelhistorier om elever<br />
som reser sig till en hemlös som<br />
fått gå datakurs och skickat<br />
ljudkort med God jul på till de<br />
anställda på socialen. Det är<br />
fullständigt rörande och häftiga<br />
berättelser.<br />
några historier valdes ut och<br />
filmades. Cheferna fick med sig<br />
varsitt usbminne med filmerna<br />
Det handlade om yrkesstolthet<br />
och en Malmöanda, att folk skulle<br />
känna: därför går jag till jobbet.<br />
som de hade med sig till sina<br />
arbetsplatser där medarbetarna<br />
fick fundera vilka värdeord<br />
berättelserna visar, som mod,<br />
självkänsla och empati. Ord<br />
som kan platsa i värdegrunden<br />
och skapade bra diskussioner.<br />
– Av de<br />
20 000 i organisationen<br />
hade<br />
9 500 deltagit i<br />
värdegrundsarbetet.<br />
Otroligt.<br />
Jag fick komma<br />
upp med laptop till mattanterna,<br />
alla tog det på allvar.<br />
Det skapade en fantastisk stämning,<br />
de kände sig så stolta som<br />
jobbar i denna organisation. J
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
sektionschefen louise lindholm<br />
brinner för storytelling. "Det<br />
ger energi till att orka fortsätta<br />
gå till jobbet", säger hon.<br />
storytelling<br />
fakta U Berättelser<br />
från Malmö<br />
bittra tantEn, historiEn<br />
som vann i malmö staD<br />
en man på ett äldreboende hade<br />
blivit felbehandlad. Frun var bitter<br />
och bevakade varje steg personalen<br />
tog. Personalen blev stressad<br />
och en anställd blev till slut tokig<br />
och tog en krukväxt från fönstret<br />
och slog in den i folie och marscherade<br />
fram till henne och sa: Här får<br />
du för den fantastiska energin du<br />
lägger ner på din man. efter några<br />
timmar hade hon svängt i humöret,<br />
den bittra minen försvann och<br />
hon började sedan ordna kafferep<br />
för andra. Hon blev bästa ambassadören<br />
för boendet. inte många<br />
ögon torra efter den historien. den<br />
visar att medarbetaren får ta egna<br />
initiativ, har fiffiga lösningar, även<br />
om det ibland kostar lite mer.<br />
ÅterberÄttat aV jallE lorEnsson<br />
hälsotraPPan<br />
när vi hade flyttat dagcentret från<br />
markplan till femte våningen var<br />
taxichaufförerna tvungna att följa<br />
med brukarna upp och hann inte<br />
alltid med samma hiss ner igen.<br />
de föste in brukarna, var sura och<br />
upprörda. då utlyste de anställda<br />
tävlingen ”hälsotrappan”. den som<br />
tog trappan ner flest gånger skulle<br />
få fina priser. oj, vad de sprang i<br />
trappan. en gick ner i vikt, en annan<br />
fick bättre knän. den som varit<br />
mest förbannad bjöd på glasstårta.<br />
det visar på en lösningsorienterad<br />
kultur med fiffiga lösningar, positivt<br />
tänkande och egna initiativ.<br />
ÅterberÄttat aV lisbEth nilsson<br />
mötEt mED ilmar rEEPalU<br />
en allmänbildad brukare i rullstol<br />
som ofta lyssnade på taltidningar<br />
ville så gärna få prata med<br />
malmöpolitikern ilmar reepalu.<br />
en anställd skrev och frågade men<br />
fick nej. det är många som vill.<br />
den envise anställde ringde upp<br />
och sa: läs brevet en gång till, det<br />
är viktigt, mannen måste få träffa<br />
reepalu. och mycket riktigt fick<br />
han sin dröm uppfylld under ett<br />
kommunfullmäktigesammanträde.<br />
ingen hiss fanns så vaktmästaren<br />
fick bära upp honom i rullstolen.<br />
och där hade de ett fint samtal där<br />
ilmar frågade om hans liv, om han<br />
fick det stöd han behövde. och<br />
mannen var mycket glad efteråt.<br />
Historien visar både på empati,<br />
mod och envishet.<br />
ÅterberÄttat aV lisbEth nilsson<br />
13
gör det själv<br />
Så gör du för att<br />
U Vissa möten är som vitamininjektioner.<br />
Andra stjäl bara energi och tid. Här är<br />
några enkla verktyg för att höja kvaliteten<br />
på dina träffar.<br />
text karin warnE iLLustration nickan jonasson<br />
Mötesrebell. Smaka på det<br />
ordet. Det är en person som<br />
vägrar att gå till ett möte om<br />
hon inte vet syftet och sin roll i<br />
förväg.<br />
– Hade vi fler<br />
mötesrebeller<br />
skulle de personer<br />
som kallar<br />
till möte tvingas<br />
formulera vad<br />
syftet är. Bra<br />
möten måste ha<br />
klart syfte, tydlig<br />
dagordning och<br />
en ledare som<br />
underlättar delaktighet,<br />
säger<br />
Eva C Johansson,<br />
ledarskapskonsult<br />
och författare<br />
till Mötesbok för<br />
ledare, som hon<br />
skrivit tillsammans<br />
med Gunilla<br />
Orrebrink.<br />
I boken får<br />
läsaren tips om<br />
hur man går från<br />
meningslös tidsspillan<br />
till meningsfulla<br />
möten.<br />
Eva C Johansson<br />
beskriver riktigt<br />
dåliga möten så<br />
här:<br />
– De dränerar<br />
oss på energi. På<br />
dåliga möten spelar<br />
man varsina<br />
spel, men möts<br />
egentligen inte.<br />
Det är som om någon spelar<br />
bandy, medan en annan ägnar<br />
sig åt friidrott. Man förstår inte<br />
sin roll och undrar ”varför sitter<br />
14<br />
3<br />
bra kickstarter<br />
1connector. en lära känna-övning.<br />
Formulera<br />
diskussionsämne som har<br />
koppling till mötets ämne.<br />
i smågrupper får folk dela<br />
med sig av egna erfarenheter<br />
i ämnet. Låt gruppen<br />
enas kring någons historia<br />
som sedan presenteras<br />
för alla. Övningen ska vara<br />
kort.<br />
2bikupa. bryter monotonin<br />
och får igång<br />
även tysta deltagare.<br />
Formulera den fråga du vill<br />
ha belyst. be gruppen dela<br />
sig i smågrupper med 2–4<br />
personer. Ge dem 4–10<br />
minuter för diskussion.<br />
Fånga upp resonemang på<br />
blädderblock.<br />
3 isbrytare. syftet är att<br />
lära känna varandra<br />
eller bryta upp ett långt<br />
mötespass. ett exempel är<br />
Line up. där får deltagarna<br />
ställa sig i ordning efter till<br />
exempel ålder, skostorlek<br />
eller längd. Är man många<br />
kan man dela gruppen i<br />
mindre grupper och då<br />
blir det en tävling där först<br />
klar vinner.<br />
jag här?”, diskussionsklimatet<br />
kan vara allt annat än öppet och<br />
nyfiket.<br />
Forskning visar att 80 procent<br />
av deltagare på möten tycker<br />
att de sällan<br />
känns meningsfulla.<br />
Och i Mötesbok<br />
för ledare presen<br />
teras en överslagsberäkning<br />
på hur<br />
mycket dåligt organiserade<br />
möten<br />
kan kosta ett företag:<br />
om en femtedel<br />
av arbetstiden<br />
på ett företag med<br />
100 anställda används<br />
till möten<br />
så motsvarar det<br />
en kostnad på 15<br />
miljoner kronor<br />
per år.<br />
– Det finns<br />
jättemycket att<br />
tjäna på att ha bra<br />
möten. Det krävs<br />
bara små medel<br />
för att förbättra.<br />
Man behöver bara<br />
vrida lite grann<br />
för att få ett annat<br />
<strong>fokus</strong>. Ett bra<br />
möte kan vara<br />
underbart, man<br />
plockar fram sitt<br />
bästa jag och får<br />
nya perspektiv.<br />
Man bidrar med<br />
sin kompetens<br />
och lär sig<br />
något av andras<br />
kompetens, säger Eva<br />
C Johansson.<br />
Hur mötet öppnas är väldigt<br />
viktigt. I inledningen måste del<br />
tagarna få veta vad mötet har för<br />
mål och syfte. Redan i detta stadium<br />
måste mötesledaren också<br />
se till att alla blir delaktiga.<br />
– Ibland kan man gå laget<br />
runt för att alla ska få möjlighet<br />
att delta. Om man har gått in i<br />
passivitet och varit tyst 5–10 minuter<br />
kan det vara mycket svårt<br />
att bryta vallen. Det är väldigt<br />
lätt att förbli tyst om man inte<br />
får hjälp.<br />
till exempel kan man fråga gruppen<br />
vad den har för förväntningar<br />
på mötet – vad ska det<br />
resultera i? Eva C Johansson<br />
gillar den teknik som kallas bikupan<br />
(se tipsruta) där alla ges<br />
möjlighet att säga vad de tycker.<br />
– Bikupan är ett bra sätt att<br />
bryta passivitet, framför allt i en<br />
ny grupp. Det är underskattad<br />
teknik på arbetsplatsträffar och<br />
möten. Det blir korta, snabba<br />
diskussioner i små grupper.<br />
När mötet väl är i gång<br />
är det viktigt att samtalsledaren<br />
hjälper<br />
gruppen att<br />
hålla sig<br />
till ämnet.<br />
– Det får inte bli någon allmän<br />
diskussionsklubb. Det gäller<br />
att det finns stringens.<br />
Om samtalet flyter ut för<br />
mycket kan den som håller i<br />
spakarna för mötet summera<br />
det som sagts och skriva ned det<br />
som gruppen är överens om på<br />
blädderblock. På så sätt hamnar<br />
man på rätt spår igen.<br />
Ibland råkar man som ledare<br />
ut för mötessabotörer, det vill<br />
säga deltagare som helt enkelt<br />
gör att välplanerade möten<br />
ändå blir dåliga. Här är några<br />
situationer som kan uppkomma<br />
och Eva C Johanssons tips på<br />
lösningar.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
vässa dina möten<br />
Sen ankomst. Ska man ta om<br />
det som sagts eller inte? ”Jag<br />
vet chefer som låser dörrarna<br />
när mötet börjar, och jag har<br />
läst om företag där anställda<br />
som kom sent tvingades göra<br />
armhävningar. Fast det tror jag<br />
inte är några bra metoder. Man<br />
ska inte upprepa<br />
det man sagt,<br />
personerna<br />
som kom sent<br />
kan uppdateras<br />
efter mötet.<br />
Man ska inte<br />
vänta in personer<br />
som är sena, för då<br />
premierar man<br />
dem.”<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
Bikupan är ett bra ’’ sätt att bryta passivitet,<br />
framför allt i en<br />
ny grupp. Det blir<br />
korta, snabba diskussioner<br />
i små grupper. Eva C Johansson<br />
Mobilsurf. ”Öppna telefoner<br />
och datorer hör inte hemma på<br />
ett möte. Det stör koncentrationen<br />
för alla<br />
och ledaren<br />
blir<br />
stressad. Att flippra med sin<br />
mobil är en typ av härskarteknik<br />
som signalerar ’jag lyssnar<br />
inte på vad du säger’. Skaffa<br />
spelregler om hur man hanterar<br />
telefonen på möten.”<br />
Pladder. Hur får man bukt<br />
med den mångordige? ”Poängtera<br />
från början att<br />
’vi har den här tiden<br />
och alla behöver<br />
komma till tals’.<br />
Tidsätt varje punkt<br />
på dagordningen, då<br />
brukar storsnackaren<br />
<strong>fokus</strong>era. Summera<br />
det som sägs på blädderblock,<br />
då brukar mångprataren<br />
inse att man förstått<br />
vad han vill säga och blir<br />
mindre ordrik.”<br />
till sist gäller det att<br />
sluta mötet i tid. Risken<br />
är annars att deltagare<br />
måste bryta upp<br />
i förtid och att avslutningen<br />
blir rörig. De<br />
punkter som man inte<br />
har hunnit med bör,<br />
enligt Eva C Johansson,<br />
föras över till nästa möte.<br />
– Att logga ut är<br />
minst lika viktigt<br />
som att logga in.<br />
Avsluta med<br />
en runda där<br />
alla reflekterar<br />
kort över mötet.<br />
Vad tar jag med<br />
mig när jag går<br />
härifrån? J<br />
7<br />
pusselbitar som<br />
skapar goda möten<br />
1Planering och kallelse.<br />
det är onödigt att ha<br />
ett möte där chefen inte<br />
förberett sig. deltagarna<br />
ska veta syfte och roll<br />
innan mötet för att de<br />
också ska kunna förbereda<br />
sig.<br />
2starten. inled och<br />
avsluta positivt,<br />
det är det som deltagarna<br />
minns bäst.<br />
Förklara målet med<br />
mötet.<br />
3Deltagande. se till att<br />
alla får chans att göra<br />
sin röst hörd. Fånga upp<br />
deltagarnas förväntningar<br />
på mötet genom att gå<br />
laget runt.<br />
<strong>fokus</strong>. Påtala om 4 diskussionen hamnar<br />
på sidospår. vissa frågor<br />
som är viktiga men inte<br />
hör till ämnet kan ”parkeras”<br />
på ett blädderblock.<br />
5checka av. Kommer<br />
gruppen någonstans?<br />
ställ öppna frågor, återge<br />
vad du hör på ett<br />
neutralt sätt,<br />
be deltagarna<br />
konkretisera om<br />
de uttrycker sig<br />
för allmänt. För<br />
mycket gnäll? be<br />
gruppen skifta <strong>fokus</strong><br />
från klagomål till önskemål.<br />
6 håll<br />
tiden.<br />
starta och<br />
sluta i tid.<br />
7avsluta.<br />
summera<br />
det ni gjort.<br />
Tala om vad som<br />
blir nästa steg. behövs ett<br />
nytt möte? Utvärdera mötet,<br />
vad har varit bra och<br />
vad kan förbättras?<br />
15<br />
CoLourbox
porträttet<br />
16<br />
je<br />
ro<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
anette – en<br />
Msk kämpe<br />
Jeanette ohlsson kom till sverige som romsk<br />
kvotflykting från Polen när hon var fyra år gammal.<br />
– I mitt jobb kan jag med min zigenska bakgrund<br />
bygga broar mellan olika invandrarkulturer.<br />
text gUnnEl åhlanDEr Foto PEttEr koUbEk<br />
K<br />
ameler, kamelförare och<br />
öken. Hantverk av afrikanskt<br />
ursprung präglar Jeanette<br />
Ohlssons ljusa arbets och<br />
hörnrum mitt i Örebro.<br />
Tre, fyra år gammal vandrade<br />
hon genom Europa<br />
tillsammans med 72 släktingar under mer<br />
än ett år. Hon minns mest lekglädjen, sammanhållningen<br />
och gemenskapen med alla släktingarna,<br />
som hjälptes åt med allt i med och<br />
motgång. Några trakasserier minns hon inte.<br />
– Men är det mina minnen eller har jag fått<br />
den långa vandringen mot Sverige återberättad<br />
för mig så många gånger att andras minnen<br />
blivit mina? frågar hon sig eftertänksamt och<br />
bjuder på kaffe och hembakade kakor, som<br />
brukarna inom hennes arbetsområde bakat.<br />
– Jag vet inte. Och inte heller vet jag om<br />
jag valt att minnas endast det positiva och<br />
förträngt resten. Jag var nog ett lyckligt och<br />
omedvetet barn, omgiven av mycket kärlek i<br />
vilken min mormor med rötter i Mexiko, var<br />
navet.<br />
från trieste i italien kom Jeanette Ohlsson och<br />
alla släktingarna till Flen, där de inkvarterades<br />
i ett före detta ålderdomshem.<br />
Hon minns sin mammas oro för om de<br />
skulle få stanna i Sverige eller inte.<br />
Det fick de.<br />
Från Flen gick färden vidare till Västerås,<br />
där mamman fick jobb som kokerska. I och<br />
med det kunde de köpa en liten bostadsrätt.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
Förföljelse, fördrivning och förtryck har<br />
i alla år präglat romernas historia i Sverige<br />
– och världen. Ända in på 1960talet var det<br />
förbjudet för romer att stadigvarande slå sig<br />
ner på en plats i Sverige, och de fördrevs från<br />
ort till ort.<br />
Fram till 1974 fanns i Sverige en lag, som<br />
tillät tvångssterilisering av bland andra romer.<br />
Först i början på 1960talet fick svenska<br />
romer rätt att gå i skolan.<br />
Jeanette Ohlsson älskade skolan och kan<br />
inte minnas några kränkningar på grund av<br />
sitt ursprung. Inte heller sa någon något nedsättande<br />
då hennes mormor med sitt långa<br />
fakta U jeanette ohlsson<br />
yrke: Områdeschef inom Förvaltningen för<br />
funktionshindrade i Örebro. ålder: 44<br />
familj: Maken Staffan Ohlsson, 47, servicetekniker<br />
inom elektronik, dottern Sophie, 26,<br />
personalvetare på ABB Västerås (den första<br />
i familjen som har studerat på universitet),<br />
sonen Robin, 24, webbdesigner och bosatt i<br />
London.<br />
porträttet<br />
hår och sina romska kläder kom och hämtade<br />
henne i skolan. En älskad mormor som gick<br />
med barnbarnen på bio och såg Tarzan utan<br />
ett kunna ett ord svenska.<br />
Men åter igen säger Jeanette Ohlsson att<br />
hon kanske valt att minnas endast det ljusa.<br />
Efter en släktkonflikt flyttade hon och familjen<br />
till Vivalla i Örebro. Jeanette Ohlsson var då<br />
en nyfiken och levnadsglad 13åring som ville<br />
göra allt som kompisarna gjorde; åka på läger,<br />
träffa killar, vara ute och roa sig.<br />
Men mamma och hennes morbror, som då<br />
var familjens överhuvud, satte gränser och<br />
när Jeanette skulle börja i sjuan tog familjen<br />
henne ur skolan.<br />
– Familjen ville behålla mig i den zigenska<br />
kulturen, de förstod inte bättre på den här tiden<br />
utan tänkte att det var bättre att jag gick<br />
hemma och blev zigensk. Men jag ville ju in i<br />
det svenska majoritetssamhället, studera, få<br />
ett bra jobb och pröva mina vingar. Min känsla<br />
var så stark att jag inte kunde gå emot den.<br />
För det fick hon betala ett pris.<br />
15 år gammal packade hon sin väska och<br />
rymde hemifrån. Hon tog sin tillflykt till de<br />
sociala myndigheterna, som dittills aldrig<br />
ställts inför något liknande.<br />
De flesta på socialen hade stor okunskap<br />
om romer, men gjorde sitt allra bästa utifrån<br />
det, säger hon.<br />
– Jag fick bo i många, olika familjer, jag<br />
fick studera och jag återtog makten över mitt<br />
liv.<br />
17<br />
e
porträttet<br />
e På frågan var hon fick sin styrka och kraft<br />
ifrån säger hon att hon i hela sitt liv fått så<br />
mycket kärlek, att det är grunden till all hennes<br />
styrka.<br />
Parallellt med studierna jobbade hon extra<br />
inom vården för att klara sin försörjning. Hon<br />
fick dispens för att arbeta, eftersom hon var<br />
så ung.<br />
Kärleken är ett nyckelbegrepp som hon<br />
återkommer till under vårt flera timmar<br />
långa samtal. En kärlek som burit henne genom<br />
livet.<br />
– Den 21 januari 1983 träffade jag min Staffan,<br />
säger hon på ett sätt som gör det tydligt<br />
att där går en skiljelinje i hennes liv. För sedan<br />
den dagen har hon levt omsluten av hans kärlek<br />
med allt vad det inneburit.<br />
när hon berättar om sin svenske man räcker<br />
superlativerna inte till.<br />
– Jag tror inte att han någonsin tänkt en<br />
ond tanke. Staffan är en sådan fin människa<br />
och hans godhet smittar av sig på mig. Ja, jag<br />
är galen i den karln, säger hon med ett skratt.<br />
Snart firar de 30årsjubileum som par.<br />
Men början var inte enkel.<br />
Under fyra år levde de isolerade i ovisshet<br />
och rädsla för hot och hedersrelaterat våld<br />
från hennes släkt. En svår och tung fas i deras<br />
gemensamma liv.<br />
– Men jag var tvungen att ta mig igenom.<br />
Mest rädd var jag nog för att tvingas tillbaka,<br />
men jag ville ju något annat än min zigenska<br />
familj. Jag stängde av känslor under de här åren<br />
och var mycket strategisk för att överleva.<br />
Men när dottern Sophie föddes accepte<br />
18<br />
U Jeanette om...<br />
P ... romernas utanförskap i Europa:<br />
”det europeiska samhället bygger på att<br />
alla som lever i det måste bidra till välfärden<br />
genom att arbeta. ett prestationssamhälle!<br />
det ger dig som medborgare<br />
rättigheter och skyldigheter. det romska<br />
samhället bygger på att ha relationer, alla<br />
måste bidra till kollektivet med sig själv –<br />
ett relationssamhälle! Jag tycker det är två<br />
olika samhällsformer som möts och det<br />
finns lika mycket gott i båda. Tänk om vi<br />
kunde skapa ett nytt samhälle, som bygger<br />
på både relationer och prestation!"<br />
P ... fördomar:<br />
”Hur vi ska bli av med fördomar kring invandrare<br />
– det finns inga enkla svar, men<br />
jag har lagt märke till att ju fler människor<br />
jag träffar desto mindre inskränkt blir jag<br />
samtidigt som mina fördomar minskar. Jag<br />
försöker vara försiktig med att döma hela<br />
kollektiv som att alla svenskar super, när<br />
de åker till alperna eller att alla tyska män<br />
är pedofiler. Träffa mycket folk, skaffa sig<br />
kunskap och ha ett öppet sinne är nog en<br />
bra väg.”<br />
i mötet med sina medarbetare berättar<br />
jeanette ohlsson alltid om sin zigenska<br />
bakgrund. De flesta blir glatt överraskade<br />
och nyfikna. här är hon tillsammans<br />
med enhetscheferna johanna viberg<br />
och susanne kilström.<br />
Jag ångrar ingenting. Allt som jag varit<br />
med om har gjort mig till den jag är i dag och<br />
jag känner tacksamhet för mitt livs resa.<br />
rade den romska familjen dotterns val av man.<br />
När dottern Sophie närmade sig 14årsåldern,<br />
den ålder Jeanette Ohlsson var i när hon<br />
bröt med sin familj, kom det förflutna sakta<br />
krypande ikapp henne och hon började må<br />
dåligt. Ingenting kändes längre roligt, hon<br />
blev påverkad i sin mammaroll och förstod<br />
inte vad som hände.<br />
– När jag var 14 hade jag ju nästan längtat<br />
ihjäl mig efter både min mamma och mormor.<br />
Nu var min egen dotter lika gammal.<br />
Under tio år gick hon i terapi för att komma<br />
vidare, tio år som hon i dag är mycket tacksam<br />
för.<br />
– Jag ångrar ingenting. Allt som jag varit<br />
med om har gjort mig till den jag är i dag och<br />
jag känner tacksamhet för mitt livs resa.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
Och nu sitter vi i hennes välkomnande,<br />
personligt inredda tjänsterum, om en timme<br />
ska hon ha ett telefonmöte med sina nio underställda<br />
chefer inom Förvaltningen för<br />
funktionshindrade i Örebro kommun.<br />
Redan tidigt visste hon att hon ville ha<br />
ett arbete, där hon kunde hjälpa andra och<br />
började sin yrkesbana som vårdbiträde inom<br />
äldrevården innan hon gick vidare till handikappsektorn.<br />
Det dröjde inte länge förrän hon var arbetsledare.<br />
I dag är hon områdeschef med ansvar<br />
för LSS (Lagen om stöd och service, en tillläggslag<br />
till socialtjänstlagen) till personer<br />
med funktionsnedsättning, som exempel<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
vis Aspergers, autism och Downs syndrom.<br />
Hon älskar sitt jobb, brinner för brukarna.<br />
– Fokus ligger inte på att vårda utan att<br />
stödja, förklarar hon. Mina arbetsdagar handlar<br />
om flödet för att våra brukare ska få en bra<br />
vardag. Bäst är alla mänskliga möten.<br />
Hon har aldrig dolt sin romska bakgrund.<br />
fakta U Romer<br />
P runt 50 000 romer bor i<br />
sverige i dag.<br />
P runt 80 procent uppskattas<br />
vara arbetslösa.<br />
P romerna har levt här sedan<br />
1500-talet och tillhör olika<br />
grupper som resande romer,<br />
svenska romer, finska romer,<br />
utomnordiska romer och nyanlända<br />
romer.<br />
P för drygt tio år sedan erkändes<br />
de som en av landets<br />
nationella minoriteter. Övriga<br />
minoriteter är judar, samer,<br />
porträttet<br />
– Nej, i mötet med mina arbetskamrater<br />
talar jag om att jag är zigenare och blir ofta<br />
bemött med ”Vad spännande, jag som trodde<br />
du var spansk”. Jag har aldrig känt mig illa<br />
bemött eller dåligt behandlad, kanske för att<br />
jag är öppen och så mycket Jeanette, något<br />
som kanske överglänser allt annat? J<br />
sverigefinnar och tornedalingar,<br />
grupper som är<br />
en del av det svenska kulturarvet.<br />
P läs gärna mer på Forum för<br />
levande historia,<br />
www.levandehistoria.se<br />
19
lagar & regler<br />
Undvik fritt fall<br />
U Avgångsvederlag eller uppsägningstid<br />
med lön? ett val mellan<br />
pest eller kolera. Trots det är det<br />
en fråga som speciellt du som är<br />
chef bör fundera på om du en dag<br />
riskerar att förlora jobbet.<br />
text sUsannE blick iLLustration nickan jonasson<br />
De vanligaste orsakerna till att<br />
arbetsgivare och arbetstagare<br />
kommer överens om avgångsvederlag<br />
är:<br />
P Om arbetsgivaren inte vill<br />
följa turordningsreglerna vid<br />
förhandling om uppsägningar.<br />
P Om arbetsgivaren brutit mot<br />
någon lag eller något avtal och<br />
vid förhandling går med på att<br />
betala avgångsvederlag istället<br />
för att bli stämd till domstol och<br />
få betala skadestånd.<br />
P Om arbetsgivaren behöver<br />
minska antalet anställda och<br />
vid förhandling erbjuder ett avgångsvederlag<br />
till alla som säger<br />
upp sig själva, för att så få som<br />
möjligt ska behöva bli uppsagda.<br />
P Om arbetsgivaren vill säga<br />
upp en viss arbetstagare utan att<br />
det finns saklig grund för uppsägning<br />
och att förhandlingen<br />
leder till en överenskommelse<br />
om avgångsvederlag.<br />
Avgångsvederlag är alltid<br />
frivilligt. Arbetsgivaren har<br />
ingen skyldighet att betala något<br />
avgångsvederlag och den<br />
anställde behöver inte acceptera<br />
en uppsägning som inte har saklig<br />
grund. Om ni inte kommer<br />
överens om nivån på avgångsvederlag<br />
i en förhandling så<br />
20<br />
lagen U Skadestånd<br />
Plas 39 § en arbetsgivare<br />
som vägrar att rätta sig<br />
efter en dom skall för sin<br />
vägran betala skadestånd<br />
till arbetstagaren enligt följande<br />
bestämmelser.<br />
finns möjligheten att<br />
pröva uppsägningen<br />
i domstol. Det tar<br />
ofta mer än ett år<br />
innan domen kommer<br />
och man får veta<br />
om uppsägningen var<br />
riktig eller om den<br />
anställde får behålla<br />
sitt arbete och får skadestånd<br />
för felaktig<br />
uppsägning.<br />
Ett avgångsvederlag<br />
i samband med<br />
att din anställning<br />
upphör betraktas<br />
som lön och är både<br />
skattepliktigt och<br />
pensionsgrundande för<br />
den allmänna pensionen.<br />
Akassan betraktar<br />
avgångsvederlag som lön, vilket<br />
innebär att du inte är berättigad<br />
till arbetslöshetsersättning<br />
under den tid vilken avgångsvederlaget<br />
avser.<br />
Avgångsvederlag är inte<br />
inkomst av eget arbete inom<br />
socialförsäkringen och är därför<br />
inte sjukpenninggrundande.<br />
Därför bör du som får avgångsvederlag<br />
utan att börja ett nytt<br />
arbete anmäla dig som aktivt arbetssökande<br />
hos arbetsförmed<br />
Pskadeståndet beräknas<br />
med utgångspunkt i<br />
arbetstagarens sammanlagda<br />
anställningstid hos<br />
arbetsgivaren när anställningsförhållandet<br />
upplöses<br />
och bestäms till ett belopp<br />
motsvarande:<br />
P16 månadslöner vid<br />
mindre än fem års anställningstid.<br />
P24 månadslöner vid<br />
lingen för att inte förlora din<br />
sjukpenninggrundande inkomst,<br />
SGI. Annars förlorar du rätten<br />
till sjukpenning. Du riskerar<br />
också att få lägre föräldrapenning.<br />
Dina rättigheter förnyas<br />
först när du får ett nytt arbete.<br />
om du och din arbetsgivare<br />
kommer överens om en uppsägningstid<br />
har du har rätt till<br />
lön och övriga förmåner under<br />
uppsägningstiden, du tjänar in<br />
minst fem men mindre än<br />
tio års anställningstid.<br />
Uppsagd? Det är få förunnat<br />
att ha en ordentlig fallskärm.<br />
semesterersättning och lönen är<br />
pensionsgrundande. Uppsägningstiden<br />
är enligt lagen minst<br />
en månad. Därefter förlängs den<br />
med anställningstidens längd –<br />
som längst med sex månader för<br />
den som har varit anställd mer<br />
än tio år. Men kollektivavtalet<br />
kan betyda att man har ännu<br />
längre uppsägningstid. J<br />
läs mer om uppsägningar<br />
på sidorna 26–29.<br />
P 32 månadslöner vid<br />
minst tio års anställningstid.<br />
Pför högt uppsatta chefer<br />
kan det finnas undantag<br />
från Las.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
Hannons e<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr XX 5 U U november XXXXXXX 20<strong>12</strong> 200X<br />
Annons<br />
21
ledarskap<br />
22<br />
en<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
ledarskap<br />
nybörjares<br />
bästa kneP<br />
kör på och var inte rädd för att ifrågasätta sådant<br />
som sitter i väggarna! Det är två tips till dig som är ny<br />
som chef inom vård och omsorg. enhetschefen<br />
stefan Arbratt har skrivit en bok i ämnet.<br />
Etext sUsannE blick Foto malin hoElstaD<br />
n sportintresserad biståndsbedömare<br />
som gillade att skriva.<br />
Det var Stefan Arbratt innan<br />
han började på sitt första<br />
chefsjobb 2007. Efter en kort<br />
sejour som sommarvikarie på<br />
sportredaktionen på tidningen<br />
Bohuslänningen, kom han underfund med<br />
att ett journalistjobb med oregelbundna tider<br />
inte passade honom.<br />
– Nej, jag är nog alldeles för mycket måndagfredagmänniska,<br />
konstaterar han när vi<br />
träffas i samband med Äldreomsorgsdagarna<br />
i Älvsjö utanför Stockholm.<br />
i visions monter på Äldreomsorgsdagarna<br />
ligger några högar med böcker, titeln är Ny<br />
som chef inom vård och omsorg. Författare är<br />
Stefan Arbratt enhetschef inom hemtjänsten<br />
i Göteborg.<br />
– Jag började skriva under min föräldraledighet<br />
2010. Då fick jag chansen att reflektera<br />
över mitt första chefsuppdrag. Vad hade<br />
varit bra och vad hade kunnat göras bättre.<br />
Jag skrev ned mina tankar, läste på och insåg<br />
att jag hade ett synopsis till en bok som jag<br />
skickade runt till några förlag, berättar Stefan<br />
Arbratt.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
Hans tanke med boken är att den ska innehålla<br />
det man inte lär sig på universitet och<br />
högskola och vara mer konkret än många av<br />
de ledarskapsböcker som produceras.<br />
– På universitetet lär du dig teorin och sedan<br />
kommer du ut i arbetslivet och då blir<br />
det tufft direkt. Boken ska funka som en bro,<br />
ett mellanled mellan teori och praktik, förklarar<br />
han.<br />
Stefan Arbratt har själv läst sociala omsorgslinjen<br />
och började sin karriär som biståndsbedömare.<br />
Efter ett par år kände han<br />
sig redo för att söka chefstjänster. Till sin<br />
hjälp hade han en mentor som puffade på och<br />
stöttade. 2007 fick han jobbet som chef för<br />
Det räcker inte med att arbetsgivaren<br />
säger att du har sveriges viktigaste jobb utan<br />
man måste jobba konkret med det också.<br />
fakta U stefan arbratt<br />
ålder: 32 familj: Sambon Pernilla och två<br />
barn, Nelly, 14 och Jack, 3. yrke: Enhetschef<br />
hemtjänsten, Göteborgs Stad SDF Örgryte-<br />
Härlanda och skribent. Skriver krönikor i<br />
Tidningen Vision och medlemsbloggar på<br />
www.vision.se intresse: Om jag ska nämna<br />
något så är det löpning. Det är ett väldigt bra<br />
sätt att rensa bort oviktigheter som snurrar i<br />
huvudet och att sortera tankar.<br />
Morängatans äldreboende i Göteborgs stad.<br />
– Det är svårt när man kommer ut och möter<br />
verkligheten i en sådan stor organisation<br />
som Göteborgs stad. Det är så mycket som sitter<br />
i väggarna och jag är en person som slår<br />
bakut när jag möter någon som är fyrkantig.<br />
Jag trivs bäst när jag får känna frihet och ha<br />
en chef som tror på mig. Det är det absolut<br />
viktigaste.<br />
Vad är då det absolut svåraste med att vara<br />
chef?<br />
– Det svåraste är samma sak som det tråkigaste,<br />
när pengarna inte räcker. Vi ska<br />
23<br />
e
ledarskap<br />
stefan arbratts bok delades<br />
ut i visions monter på äldreomsorgsdagarna<br />
i älvsjö.<br />
e försöka driva våra verksamheter med god<br />
kvalitet trots att vi får för lite pengar. Följden<br />
blir att vi måste snåla på tiden hos de<br />
gamla. Det tycker jag är löjligt och provocerande.<br />
– Det som är absolut roligast är mötet med<br />
mina medarbetare och att tillsammans med<br />
dem försöka stå för en god välfärdstjänst.<br />
Efter nio månaders föräldraledighet jobbar<br />
Stefan Arbratt nu 90 procent. Han och sambon<br />
Pernilla som också arbetar som enhetschef,<br />
är lediga varannan fredag.<br />
– Jag gick hem från alla medarbetare till<br />
en liten person och livet blev plötsligt mycket<br />
mer oberäkneligt. Men det sköna med barn<br />
är att man får distans till jobbet. Det är ingen<br />
som tackar dig för att du sitter flera timmar<br />
extra på jobbet varje dag. Det finns viktigare<br />
saker i livet.<br />
Vad är dina viktigaste råd till en ung chef?<br />
– Våga tro på dig själv. Världen går inte under<br />
om du ifrågasätter saker. Det är viktigt att<br />
vara en motkraft. När du kommer ut som ny<br />
24<br />
chef vill du snabbt fålla in dig<br />
i fåran. Försök undvik det.<br />
Han berättar själv hur<br />
han vid ett tillfälle blev uppläxad<br />
för att han överskred<br />
budgeten med 100 kronor<br />
när en medarbetare fyllde<br />
50 år. Samtidigt satt han på<br />
sin föräldralediga dag och<br />
ringde in vikarier.<br />
– Var inte rädd för att<br />
fatta egna beslut, blir det fel<br />
går det ofta att backa och<br />
göra rätt ändå.<br />
– Fastna inte framför datorn!<br />
Det är mitt andra råd.<br />
Är du chef över 30 medarbetare<br />
så lägg tiden på dem.<br />
Prata med människorna runt<br />
omkring dig.<br />
5<br />
tips till nybörjaren<br />
1när du börjar: Ha ett<br />
stormöte (presidenttal)<br />
där du presenterar dig och<br />
din ledarskapssyn. erbjud<br />
ett lära-känna-samtal på<br />
max 30 minuter.<br />
2Delegera: Tro inte att<br />
du kan och gör allting<br />
bäst själv. Lägg ut ansvar<br />
till dina medarbetare.<br />
Glöm inte att följa upp det<br />
som du delegerat ut.<br />
3skaffa dig ett nätverk<br />
och håll det aktuellt<br />
och uppdaterat. ring eller<br />
skicka e-post emellanåt så<br />
att ingen glöms bort.<br />
4sålla hårt vilka möten<br />
du ska gå på.<br />
som chef är det enkelt<br />
att ”möta” sönder hela<br />
dagar. bestäm också gemensamma<br />
regler för era<br />
arbetsplatsträffar.<br />
5när det blir konflikter:<br />
Kom ihåg att du som<br />
chef är konflikthanterare<br />
inte konfliktlösare.<br />
Stefan Arbratt tror på ett närvarande<br />
ledarskap men då måste man skapa en organisation<br />
som fungerar.<br />
– Jag tror inte att unga, nyutbildade från<br />
universitetet lockas av att<br />
bli chef över 30–40 medarbetare.<br />
Det blir en stor utmaning<br />
i framtiden att skapa en organisation<br />
med färre medarbetare<br />
och mer administrativt stöd så<br />
att man vet vad 1:a linjens chef<br />
ska göra.<br />
– Det räcker inte med att säga<br />
att du har Sveriges viktigaste<br />
jobb utan man måste jobba konkret<br />
med det också.<br />
för sin egen del hoppas Stefan<br />
Arbratt att boken ska bli en<br />
dörröppnare. Han vill gärna<br />
förkovra sig i konsten att vara<br />
ledare. Tillsammans med kollegan<br />
Matilda Ernfridsson håller<br />
han föreläsningar och kanske finns planer på<br />
ytterligare en bok.<br />
– Jag gillar att byta spår ibland. Det är<br />
typiskt mig att rigga saker, driva utveckling<br />
ett tag och sedan byta spår. J<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
Hannons e<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
Annons<br />
vinjett undantag<br />
25
uppsägning<br />
så kommer<br />
Du tIllBAkA<br />
tIll toppen<br />
Hon var en av de första att bli uppsagd när muthärvan<br />
i Göteborg briserade. Att en hög chef blir avsatt av<br />
politikerna är inte unikt. ragnhild Andersson har gått<br />
vidare och nu orkar hon dela med sig av sin historia.<br />
text björn forsbErg Foto coloUrbox<br />
V<br />
i står på kajen i hamnen<br />
i Uddevalla. Ragnhild<br />
Andersson tittar intresserat<br />
på båtarna som transporterar<br />
människor ut i skärgården,<br />
och hon följer i tankarna<br />
med ut till öarna.<br />
– Jag kommer från Bohuslän och släkten<br />
på min fars sida härstammar från Tjörn. Trettio<br />
generationer finns dokumenterade i släktforskningen.<br />
När man tänker på alla dessa<br />
människor bakåt i tiden så inser man vilken<br />
liten prick man själv är.<br />
En prick blir man lätt på en tidsaxel som<br />
sträcker sig flera hundra år bakåt. Det ger ett<br />
perspektiv på det som händer<br />
en själv. Samtidigt säger bil<br />
26<br />
cEcilia abbas, Personlig<br />
ombudsman för chefer i Visions<br />
Göteborgsregion.<br />
P – Som facklig rådgivare har jag<br />
olika roller i sådana här ärenden.<br />
I vissa fall fungerar jag som stöd<br />
i bakgrunden. Tillsammans kan vi<br />
titta på överenskommelsen och<br />
resonera kring nivå och andra<br />
ragnhild andersson är nu kommunchef<br />
i färgelanda.<br />
den att man är en del av en lång kedja och det<br />
gäller för var och en att bidra för att kedjan<br />
ska förbli stark.<br />
fackEts cEcilia: ”Granska alternativen”<br />
förutsättningar. Jag kan ge<br />
argument och coachning inför<br />
samtal med arbetsgivaren.<br />
Som personlig chefsombudsman<br />
kan man<br />
också gå in och företräda<br />
medlemmen<br />
vid förhandlingar med<br />
arbetsgivaren. Då är<br />
bJÖrn ForsberG<br />
målet att få fram ett underlag<br />
som båda parter kan ta<br />
ställning till och skriva på.<br />
– Det är alltid viktigt<br />
att titta på alternativen och<br />
inte fatta ett för snabbt<br />
beslut. Kanske finns alternativet<br />
att vara kvar.<br />
En skälig tid tycker jag är<br />
– Många av mina förfäder har fått slita hårt<br />
för att överleva och det har också gett mig i arv<br />
att livet ibland kräver att man står upp för sina<br />
åsikter trots att det gör ont.<br />
Det var en livsinställning som var nyttig att<br />
bära med sig när kulingen övergick i storm.<br />
Ragnhild Andersson själv vill inte tala så<br />
mycket om det som hände i Göteborg. Hon<br />
har gått vidare. Men för att bilden ska bli<br />
komplett måste också själva händelsen, som<br />
den då beskrevs återberättas.<br />
Göteborgsposten skrev den 26 maj 2010:<br />
”Vid ett extrainsatt nämndmöte avsattes på<br />
onsdagseftermiddagen Ragnhild Andersson,<br />
förvaltningschef för Idrotts och föreningsförvaltningen.<br />
Politikerna i Idrotts och<br />
CoLourbox<br />
en veckas betänketid. Kom ihåg<br />
att ingenting är färdigt förrän det<br />
är påskrivet. Om man kommer<br />
överens om ett utköp så kan facket
om en kommunal chef hamnar i konflikt<br />
med sina politiker i kommunstyrelsen<br />
är utgången ganska given.<br />
CoLourbox<br />
hjälpa till med att till exempel få in<br />
i avtalet att den uppsagda ska få gå<br />
på karriärcoachning eller kanske få<br />
tillgång till samtalsstöd under en<br />
känslomässigt jobbig period.<br />
– Ett avtal om utköp är alltid<br />
individuellt och man bör titta på<br />
helheten. Det finns inga schabloner.<br />
J<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
lisskUlla linDström,<br />
personal direktör i Göteborgs stad.<br />
P – Jag ringer alltid upp den chef<br />
som sägs upp. Dels frågar jag<br />
naturligtvis hur vederbörande<br />
mår. Sedan erbjuder jag alltid en<br />
möjlighet att träffa en coach för att<br />
man ska få möjlighet att prata av<br />
sig. Det vi generellt erbjuder den<br />
chef som sägs upp från<br />
arbetsgivarens sida är<br />
sex månaders lön. Sedan<br />
erbjuder vi upp till 18<br />
månaders lön under<br />
vilken tid man har<br />
möjlighet att söka<br />
nytt jobb. Får<br />
man nytt jobb<br />
uppsägning<br />
föreningsnämnden hade uppsägningen<br />
av Ragnhild Andersson som<br />
enda punkt på mötet. Den klarades<br />
av med rekordhastighet.”<br />
som orsak till uppsägningen<br />
nämnde Göteborgsposten att<br />
Ragnhild Andersson hade tagit<br />
det kontroversiella beslutet att<br />
anlita vakter till nämndmöten för<br />
att hindra media att närvara. Nämndordförande<br />
Helena Nyhus (S) kommenterade<br />
beslutet så här: ”Det är väldigt tråkigt<br />
att säga upp en person, en väldigt duktig chef.<br />
Men det var oundvikligt.”<br />
Ragnhild Andersson säger att hennes<br />
funktion som förvaltningschef kan liknas vid<br />
att vara vd i ett företag, krisar det är det styrelsen,<br />
eller nämnden, som är ansvarig och som<br />
beslutar vem eller vilka som ska gå.<br />
Självklart var det en kris att tvingas sluta.<br />
Jag har ju jobbat på ganska många<br />
ställen och det var ju ingen direkt nyhet<br />
för mig att sluta på ett jobb, även om sättet<br />
som jag nu slutade på var helt nytt.<br />
Ragnhild Andersson trivdes med jobbet och<br />
arbetskamraterna. Men hon hade en del nyttigt<br />
med sig i bagaget när hon skulle ta sig ur<br />
den situation hon befann sig i.<br />
Efter utbildningen på socialhögskolans<br />
förvaltningslinje hade hon haft olika yrken.<br />
– Jag hade arbetat både privat och kommunalt,<br />
ofta på chefsnivå, bland annat som<br />
redovisningsdirektör inom Öhrlings som det<br />
hette på den tiden, fritidschef, ekonomistrateg<br />
och kommunchef.<br />
Före jobbet på Idrotts och föreningsförvaltningen<br />
var Ragnhild chef på överförmyndarnämnden.<br />
– Jag har ju jobbat på ganska många ställen<br />
och det var ju ingen direkt nyhet för mig att<br />
sluta på ett jobb, även om sättet som jag nu<br />
slutade på var helt nytt.<br />
arbEtsgivarEn lisskUlla: ”Erbjuder sex månadslöner”<br />
CoLourbox<br />
innan dessa månader har gått<br />
så räknas den nya lönen av<br />
från det vi betalar ut. Sedan<br />
så har ju också en del av<br />
cheferna individuella<br />
avtal med uppsägningstider,<br />
ersättningar och<br />
tillgång till karriärcoacher.<br />
J<br />
27<br />
e
uppsägning<br />
e Vårt samtal utvecklas till ett utbyte av<br />
tankar och funderingar. Vid några tillfällen<br />
blixtrar det till i Ragnhild Anderssons ögon.<br />
Av envishet och generationer av bohuslänsk<br />
oböjlighet.<br />
Jag frågar vilken typ av chef hon är?<br />
– Jag styr genom att vara ledare, och inte<br />
lägga mig i detaljer. Jag är generalist. Som<br />
chef kan du omöjligen känna till allt, och det<br />
gäller därför att lita på medarbetarna. Och det<br />
allra roligaste med att vara chef är att se människor<br />
och verksamheter utvecklas. Jag är en<br />
byggare, kan man säga.<br />
göteborgs stad sa upp Ragnhild Andersson i<br />
den första turbulensen efter Uppdrag gransknings<br />
program om muthärvan i kommunen:<br />
Det var en stark bild när Janne Josefsson<br />
hindrades av väktare från att komma in på<br />
ett kommunalt möte.<br />
– Det var jobbigt för mig men också för<br />
mina medarbetare och mina anhöriga. Min<br />
fysiska hälsa var inte heller perfekt så jag bestämde<br />
mig för att vara ledig en period efter<br />
uppsägningen. Och jag tror att det är viktigt<br />
att man tar sig tid att smälta en sådan här sak<br />
innan man går vidare.<br />
Det blev några månader med vila och avkoppling,<br />
mycket tidningsläsande, besök på<br />
utställningar och museer. Ragnhild Anders<br />
son gjorde resor och var mycket ute i naturen.<br />
Kropp och själ piggnade till.<br />
– Jag pratade också med andra människor<br />
som själva hade gått igenom någon form av<br />
kris. Så här i efterhand tycker jag mig ha gjort<br />
det mesta rätt men jag kunde ha haft mer av<br />
krisbearbetning.<br />
– Idrotts och föreningsförvaltningen har<br />
avtal med företagshälsovård.<br />
Där hade säkert funnits vissa<br />
möjligheter. Efter mycket<br />
28<br />
förhandlande fick min fackliga organisation<br />
också till ett konsultprogram. Det var dock<br />
inte anpassat för min situation, så det avbröts<br />
men där ingick viss möjlighet till krisbearbetning.<br />
Ragnhild är bekymrad över att kommunala<br />
chefer allt oftare tvingas sluta. Bakom kan<br />
ligga händel<br />
så här i efterhand tycker jag mig<br />
ha gjort det mesta rätt men jag kunde<br />
ha haft mer av krisbearbetning.<br />
jörgEn kihlgrEn,<br />
karriärcoach.<br />
P – Fokus, kyla och effektivitet. Det<br />
är centrala begrepp för den som<br />
ska hitta nytt jobb som kommunal<br />
chef. Man måste vara medveten<br />
om att det kan ta tre till tolv månader<br />
innan man hittar ett nytt<br />
jobb. Den tiden tycker jag man<br />
ser som drivs<br />
i media.<br />
– Media vet<br />
inte alltid vilka<br />
processer<br />
man är med<br />
och blåser liv i.<br />
Och hamnar den kommunala chefen i en<br />
konflikt med sin egen styrelse är utgången<br />
given.<br />
– <strong>Chefen</strong> tvingas sluta, och den här allt<br />
hårdare granskningen från media, tillsammans<br />
med kommunala styrelser som tar sin<br />
hand från chefen gör det allt svårare att rekrytera.<br />
För vem vill bli uthängd i tidningarna,<br />
med ofta påföljande hot och trakasserier på<br />
sociala media samtidigt som man har familj<br />
hemma.<br />
karriärcoachEn jörgEn: ”Ha is i magen”<br />
ska använda till att fördjupa sina<br />
kunskaper och bestämma sig för<br />
vad man verkligen vill arbeta<br />
med, säger Jörgen Kihlgren.<br />
För att hitta det framtida<br />
jobbet tycker Jörgen Kihlgren<br />
att det är viktigt<br />
att <strong>fokus</strong>era på tre olika<br />
kanaler.<br />
ragnhild andersson blev uppsagd från jobbet som förvaltningschef för idrottsoch<br />
föreningsnämnden i göteborg 2010, efter att väktare hade hindrat janne<br />
josefsson och Uppdrag granskning från att komma in på ett kommunalt möte.<br />
– Det gäller att hitta rätt<br />
rekryteringsföretag som är<br />
inriktat på just min nisch.<br />
När det gäller kommunala<br />
chefer finns det kanske<br />
en sex till sju olika<br />
företag, som är<br />
nischade på den<br />
gruppen. Som sitt<br />
CoLourbox<br />
För Ragnhild Andersson tog det ungefär ett<br />
år av arbetslöshet innan hon erbjöds sitt nuvarande<br />
jobb som kommunchef i Färgelanda,<br />
en kommun med cirka 6 600 invånare i södra<br />
Dalsland. Hon trivs med jobbet.<br />
– Det har varit jättetrevligt från första dagen.<br />
Och det är en spännande utmaning att få<br />
alla pusselbitar, inte minst den ekonomiska delen,<br />
att fungera i en kommun som Färgelanda.<br />
Trots vår litenhet så har vi ju samma regelverk<br />
och ansvar som mycket större kommuner.<br />
– Avgångsvederlaget som ingick i mitt<br />
avtal utnyttjade jag bara delvis eftersom jag<br />
började arbeta igen. J<br />
andra tips nämner Jörgen Kihlgren<br />
att hitta rätt jobbportal för kommunala<br />
chefsjobb.<br />
– Den tredje kanalen är att jobba<br />
med ditt eget nätverk. Men innan<br />
du gör det måste du veta vad du<br />
vill, ha <strong>fokus</strong> på det och kunna<br />
sätta ihop ett bra cv med den inriktningen,<br />
säger Jörgen Kihlgren. J<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
soFia sabeL/sVt, CoLourbox
mattias lUnDbErg, legitimerad<br />
psykolog och docent i psykologi<br />
vid Umeå universitet.<br />
P – Det är viktigt att acceptera<br />
att man mår dåligt och behöver ta<br />
hand om sig själv en period efter<br />
ett avsked. Den som avskedas från<br />
sitt chefsjobb behöver efter den<br />
första sorgefasen analysera det<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
som har hänt. Man ska försöka<br />
spalta upp händelsen i olika delar:<br />
Vad kunde jag ha gjort för att<br />
förhindra det som skedde och vad<br />
beror på omständigheter som jag<br />
inte kan eller kunde rå över.<br />
Mattias Lundberg säger att det<br />
är betydelsefullt att gå igenom en<br />
analysfas för att kunna gå vidare på<br />
is i magen och ett<br />
individuellt avtal<br />
om utköp har stor<br />
betydelse för tiden<br />
mellan jobb.<br />
läs mer om avgångs-<br />
vederlag på sidan 20.<br />
PsykologEn mattias: ”Acceptera sorgfasen”<br />
ett så bra sätt som<br />
möjligt.<br />
– När man sedan<br />
söker nya jobb gäller<br />
det att vara klar med<br />
sig sin analys.<br />
För i det nya jobbsökandet<br />
gäller<br />
det<br />
CoLourbox<br />
CoLourbox<br />
uppsägning<br />
fakta U<br />
Avgångsvederlag<br />
så mycket betalade några kommuner<br />
och landsting i avgångsvederlag 2011.<br />
kommUn 2011<br />
stockholm 56 282 788<br />
Göteborg 34 780 000<br />
malmö 33 568 078<br />
Örebro 22 690 000<br />
Jönköping 10 004 118<br />
västerås 9 658 000<br />
Gävle 6 800 000*<br />
Huddinge 5 537 000<br />
norrköping 4 689 885<br />
Lund 3 695 508<br />
lanDsting 2011<br />
stockholms läns landsting 46 000 000<br />
västra Götalandsregionen 29 000 000<br />
region skåne 18 363 698<br />
region Halland 8 708 728<br />
norrbottens läns landsting 5 647 574<br />
Landstinget i västmanland 5 085 439<br />
Uppsala läns landsting 5 027 001<br />
Landstinget i Jönköpings län 4 393 000<br />
blekinge landsting 4 341 747<br />
västerbotten läns landsting 3 834 627<br />
region Gotland 3 515 020<br />
Gävleborgs län landsting 3 228 000<br />
Landstinget i värmland 3 028 152<br />
Landstinget i Östergötland 2 598 345<br />
Landstinget sörmland 2 186 000<br />
Landstinget dalarna 2 067 600<br />
Landstinget västernorrland 2 000 000<br />
Örebro läns landsting 1 629 240<br />
Jämtlands läns landsting 1 270 513<br />
Landstinget i Kalmar län 966 140<br />
Landstinget Kronoberg 550 200<br />
*2010<br />
källa: kommunerna, landstingen, och landstingens förvaltningar.<br />
att öppet berätta om det som har<br />
hänt. Den presumtiva arbetsgivaren<br />
känner naturligtvis till händelsen.<br />
När man söker det nya jobbet<br />
ska man därför kunna visa<br />
att man har distans till det<br />
inträffade och att man har<br />
dragit lärdom, säger Mattias<br />
Lundberg. J<br />
29
öcker & tidskrifter<br />
Vad händer i äpplets kärna<br />
Apple från insidan<br />
Adam Lashinsky<br />
Modernista<br />
U reCeNsioN<br />
Om alla människor som drömde<br />
om att jobba på Apple fick arbeta<br />
där skulle företaget vara världens<br />
överlägset mest personaltäta.<br />
Ett företag som har skapat<br />
det ena magiska kultföremålet<br />
efter det andra måste väl också<br />
vara drömstället att jobba på?<br />
Efter att ha läst Apple från<br />
insidan frågar jag mig hur lyckliga<br />
de Appleanställda egentligen<br />
är? Här är allt som jag<br />
förknippar med en kreativ och<br />
spännande arbetsplats bannlyst.<br />
Här råder järnhård sekretess i<br />
stället för öppenhet, Steve Jobskult<br />
i stället för teamwork. Ja,<br />
världens mest älskade företag<br />
är så toppstyrt att Maos Kina<br />
framstår som en bångstyrig<br />
gräsrotsrörelse i jämförelse.<br />
trots det – eller kanske just därför<br />
– är Apple 2000talets mest<br />
framgångsrika företag. I denna<br />
märkliga paradox måste väl rimligen<br />
finnas någonting att lära,<br />
tänker jag. Går det att som chef<br />
utgivet ett axpLoCk aV nyutkommen LeDarskapsLitteratur<br />
Duktig flicka – snara runt halsen<br />
eller väg till framgång?<br />
ingrid Tollgerdt-andersson<br />
Tollgerdt Förlag<br />
Är det en myt att<br />
kvinnor har sämre<br />
självkänsla än män?<br />
Eller? Vad beror<br />
det i så fall på?<br />
Det är ingången i<br />
denna bok inom<br />
området personlighet, relationer<br />
och passion kopplat till<br />
framgång. Här presenteras ett<br />
par nya studier kring självkänsla<br />
och framgång kopplat till genus.<br />
30<br />
inom offentlig sektor få in<br />
en fläkt av den där Applemagin<br />
i ”sin” förvaltning,<br />
”sitt” äldreboende eller<br />
vad det nu kan vara utan<br />
att hela verksamheten<br />
kollapsar och personalen<br />
flyr på kuppen?<br />
De som svarar nej och<br />
hänvisar till den arbetsrättsliga<br />
lagstiftningen,<br />
det demokratiska uppdraget<br />
och välfärdssektorns<br />
speciella villkor<br />
har naturligtvis mycket<br />
på fötterna. Men i till<br />
exempel synen på ansvar<br />
och vilka nya produkter<br />
man ska satsa på<br />
är Apple något viktigt<br />
på spåren.<br />
attityden till ansvar<br />
sammanfattas i den<br />
företagsspecifika förkortningen<br />
DRI, som<br />
ska utläsas Directly Responsible<br />
Individual, person med direkt<br />
ansvar. Varje åtgärd man beslutar<br />
om åtföljs en DRI. Modellen<br />
är inte bara ett kraftfullt<br />
ledningsverktyg utan ger också<br />
de anställda ett mycket konkret<br />
Ungdomar och vuxna ger sin<br />
bild av vad en god självkänsla är<br />
och några kvinnor berättar hur<br />
de har kunnat stärka sig själva.<br />
Brinna! Att göra skillnad som<br />
ledare i en ideell organisation<br />
Lisa moraeus<br />
room for us<br />
Alla har rätt till<br />
ett gott ledarskap<br />
oavsett om det<br />
gäller företag<br />
eller en ideell<br />
organisation. Det<br />
är Lisa Moraeus utgångspunkt.<br />
besked om vad som förväntas<br />
av dem.<br />
Och när nya produkter ska<br />
tas fram finns en vi vet bästattityd<br />
som alla Appleanställda<br />
tycks marinerade i. Man använder<br />
inga <strong>fokus</strong>grupper<br />
Boken innehåller intervjuer<br />
med ledare i organisationer som<br />
Amnesty International, Röda<br />
korset och Naturskyddsföreningen.<br />
Författaren propagerar<br />
för ett tydligt ledarskap som för<br />
den skull inte blir odemokratiskt,<br />
auktoritärt eller egoistiskt.<br />
Intervjuerna varvas med praktiska<br />
redskap.<br />
Bli en vinnarskalle<br />
olof röhlander<br />
bokförlaget Forum<br />
Att ha vinnarskalle handlar om<br />
inställningen till livet och hur<br />
eller kundundersökningar.<br />
Ingen<br />
analys av konkurrenssituationen.<br />
Där<br />
finns inget att hämta<br />
eftersom människor<br />
inte vet vad de vill ha,<br />
hävdade Jobs. Det vet<br />
de först när de har en<br />
avancerad och vackert<br />
formgiven manick<br />
fylld med fantastiska<br />
funktioner (som de<br />
aldrig har efterfrågat) i<br />
sina händer.<br />
vi skapar framtiden<br />
eftersom vi bygger produkter<br />
som vi själva vill<br />
ha, som Steve Jobs själv<br />
uttryckte saken. Här<br />
finns någonting som<br />
borde vara giltigt även<br />
utanför silikondalen:<br />
med en skopa professionalitet,<br />
en nypa mod<br />
och en dos fantasi kan de<br />
flesta produkter, verksamheter<br />
eller tjänster bli bättre, roligare<br />
och mer användbara än vad en<br />
kund, klient eller medborgare<br />
någonsin kan föreställa sig.<br />
text niklas linDstEDt<br />
du tänker kring<br />
det som sker, såväl<br />
mot som medgångar.<br />
Mental<br />
styrka och vinnarskalle<br />
är en träningsbar<br />
färdighet<br />
som vi alla kan utveckla. Det<br />
menar föreläsaren och coachen<br />
Olof Röhlander.<br />
Boken innehåller bland<br />
annat konkreta övningar för<br />
att bli en vinnarskalle och råd<br />
för olika situationer där du kan<br />
behöva lösa upp de mentala<br />
spärrarna.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
fråga ombudsmannen<br />
U har du frågor till din personliga ombudsman?<br />
Skicka ett mejl till ombudsman@chefeni<strong>fokus</strong>.se.<br />
Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.<br />
En allvarlig men inte<br />
alls ovanlig situation<br />
?<br />
Jag är en 40-årig kvinna<br />
och jobbar som enhetschef<br />
inom vård- och omsorg<br />
i en mindre kommun i södra<br />
Sverige. Tyvärr möter jag<br />
ofta ett förakt när jag gör<br />
mitt bästa för att utöva ett<br />
gott ledarskap. Finns det något<br />
jag och/eller facket kan<br />
göra?<br />
!<br />
Det är en allvarlig situation<br />
du beskriver, men<br />
ändå inte alldeles ovanlig. I<br />
Vision brukar vi alltid framhålla<br />
att man som chef måste<br />
få förutsättningar att utöva sitt<br />
ledarskap. En viktig förutsättning<br />
är att politiker och chefer<br />
måste ha en ständig dialog om<br />
ansvarsfördelningen för att<br />
underlätta ett förtroendefullt<br />
samarbete mellan sig. I många<br />
mindre kommuner finns ”politiken”<br />
ofta nära den direkta<br />
verksamheten och kanske är<br />
det så just hos dig. Kanske ”politiken”<br />
anser att chefer inte är<br />
så viktiga?<br />
En annan viktig förutsättning är<br />
att du som chef ska ha administrativt<br />
stöd så att du får tid<br />
att vara chef. Du ska också ha<br />
tillgång till konsultativt stöd i<br />
såväl etikfrågor som personal<br />
och verksamhetsfrågor. Ytterligare<br />
en viktig förutsättning är<br />
att du som chef inte ska ha fler<br />
än 25 direkt underställda medarbetare.<br />
Jag vill också ta upp din<br />
fråga ur perspektivet att du är<br />
kvinna och chef i en ”kvinnodominerad”<br />
verksamhet. Det<br />
är inte alla gånger det anses<br />
”tillåtet” av omgivningen för<br />
en kvinna att göra karriär. Jag<br />
känner till flera fall där en<br />
nytillträdd kvinnlig chef efter<br />
avslutad högskoleutbildning på<br />
uppdrag som enhetschef möter<br />
personal där det har hunnit<br />
utvecklas informella ledare i<br />
personalgrupperna som ”tilllåtits”<br />
arbeta med inriktningen<br />
”självstyre” i stället för ”målstyrning”.<br />
Som nytillträdd chef,<br />
ofta med stora förväntningar<br />
från såväl politik och förvaltningsledning<br />
att åstadkomma<br />
förändring och utveckling,<br />
riskerar man ibland att hamna<br />
i en situation där man möts av<br />
”förakt” från den personal man<br />
har fått ansvar för att leda.<br />
Det är viktigt att du tar kontakt<br />
med din lokala företrädare<br />
för chefer eller annan företrädare<br />
för din lokala avdelning eller<br />
klubb för att kunna hantera<br />
denna fråga vidare. Vi personliga<br />
ombudsmän för chefer ställer<br />
givetvis också upp som ett<br />
”bollplank” och med råd och<br />
vägledning i dessa frågor.<br />
Mats Sjöberg<br />
Personlig ombudsman för chefer<br />
U mats sjöberg är en av Visions sju personliga ombudsmän.<br />
Som chefmedlem i Vision kan du genom din<br />
personliga ombudsman få bland annat en rådgivare<br />
och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner<br />
i arbets miljöfrågor med mera, samt stöd av<br />
Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer<br />
på www.vision.se/chef<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong><br />
Hannons e<br />
Annons<br />
31
min karriär<br />
iréne Lycke har under många år kämpat för att höja statusen och<br />
skapa en bra arbetsmiljö för städpersonalen hon basar över. ett arbete<br />
som lett till att hon och arbetsplatsen nu har chansen att vinna en fin<br />
utmärkelse för god arbetsmiljö.<br />
interVJu sara jonErin Foto mats UtbUlt<br />
UVad är det som gjort att<br />
din arbetsplats nominerats<br />
till priset?<br />
– Vi har skapat en tydlig vikänsla<br />
och fått en stark yrkesstolthet. Vi<br />
visar att vi finns till genom att arbeta<br />
dagtid, sida vid sida med alla<br />
andra. Vi har ergonomiska arbetsredskap,<br />
som exempelvis ställbara<br />
skaft på mopparna, och personalen<br />
har utbildats och certifierats genom<br />
att gå kurser om olika kemikalier<br />
som används vid städning och så<br />
har vi en yrkesuniform.<br />
Hur ser den ut?<br />
– Vi har svarta jeans eller workerbyxor,<br />
en tuff väst och en tshirt,<br />
färgen byts ut varje år. Och så står<br />
det Lysekils kommun på kläderna<br />
så att alla kan se var vi jobbar.<br />
Varför är det viktigt?<br />
– Vi jobbar ofta ensamma och på<br />
många olika ställen, så det är viktigt<br />
att alla vet vilka vi är när vi kommer<br />
till en arbetsplats. Jag vill att vi<br />
ska bli sedda och få uppskattning,<br />
för vi gör ett fantastiskt jobb.<br />
Vad har ni gjort mer för att göra<br />
arbetsmiljön bättre?<br />
– En gång i månaden skickar jag ut<br />
ett informationsblad som jag kalllar<br />
”Städnytt”, för att alla ska vara informerade om vad som händer.<br />
Fyra gånger om året träffas vi och pratar arbetsmiljö. Vi är en stor<br />
grupp, 43 anställda och så jag, så vi delar in oss i fem mindre. En<br />
viktig sak som vi pratar om är att vi är varandras arbetsmiljö.<br />
Vad betyder det för dig som chef?<br />
– Om det blir problem på arbetsplatsen är det väldigt viktigt att jag<br />
får reda på det så att jag kan ta det ”i sin linda”, innan det hinner bli<br />
ett stort problem. Om någon till exempel får ont i kroppen eller mår<br />
psykiskt dåligt av jobbet vill jag veta det. Är det något annat pro<br />
32<br />
fakta U iréne lycke<br />
titel: Chef för städenheten arbetsplats: Lysekils kommun<br />
ålder: 60 år månadslön: 31 3<strong>05</strong> kronor familj: Man, två barn, två<br />
bonusbarn och fyra bonusbarnbarn. fritid: Åka husbil, rensa ogräs<br />
(bra avkoppling för hjärnan), sticka, virka, sy, brodera.<br />
blem som inte har med jobbet att<br />
göra försöker jag stötta så gott jag<br />
kan. Det är viktigt att medarbetarna<br />
känner att jag bryr mig om dem.<br />
Är det många som har ont<br />
i kroppen av det tunga jobbet?<br />
– Nej, det är det inte. Vi har låg<br />
sjukfrånvaro och låg personalomsättning,<br />
medelåldern är 53 år.<br />
Varför vill du höja statusen<br />
på städyrket?<br />
– Fungerar inte städningen fungerar<br />
inget, då får man stänga igen.<br />
Det är inte klokt att statusen är så<br />
låg. Jag brinner för det här och har<br />
varit med och byggt upp den här<br />
verksamheten från grunden. Innan<br />
jag kom hit och började jobba för<br />
22 år sedan var det ingen som<br />
brydde sig om städet, ingen visste<br />
till exempel vem som jobbade var i<br />
kommunen.<br />
Vad gjorde du innan du kom<br />
till Lysekils kommun?<br />
– Då bodde jag i Norrköping och<br />
var städledare på ett privat bolag,<br />
jag började i städbranschen 1984.<br />
Jag har också jobbat som försteman<br />
på OK och innan dess drev jag en<br />
närbutik.<br />
Vad är det som driver dig?<br />
– Jag älskar mitt jobb, det låter inte klokt, men det är sant. Jag<br />
tycker det är roligt att gå till jobbet varje dag. J<br />
sUntlivs Pris DElas Ut DEn 25 oktobEr<br />
P Priset. Fem arbetsplatser har nominerats till suntlivs pris. suntliv<br />
är en arbetsmiljösajt www.suntliv.nu, som parterna i kommuner och<br />
landsting står bakom. Priset kommer att delas ut den 25 oktober, håll<br />
utkik på chefeni<strong>fokus</strong>.se så får du veta hur det går!<br />
U <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 6 utkommer den <strong>12</strong> december 20<strong>12</strong><br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 U november 20<strong>12</strong>
Change language