09.09.2013 Views

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

You have read that the men wear the Malo, but I presume <strong>you</strong> have not the least<br />

conception how it is put on, or what it is. It is a strip of cloth about three yards long and<br />

several inches wide. When folded <strong>to</strong>gether it is about the size of a skein of yam. It is put<br />

perhaps twice around the body j<strong>us</strong>t above the hips, and then passed between the legs b<strong>are</strong>ly<br />

covering the private parts with the end fastened behind. This constitutes the whole clothing<br />

of multitudes. In my opinion, it would not be much worse <strong>to</strong> go naked. A great many of the<br />

females think no more of going with their breasts exposed, than we do <strong>our</strong> hands. All, or<br />

nearly all who do not wear a full dress, wear the kihe [kihei], which covers from the hips <strong>to</strong><br />

the knees. Those who live near <strong>us</strong> have learnt that we think it not right <strong>to</strong> expose their<br />

nakedness, and <strong>are</strong> more modest about their dress. But neither class have the least sense of<br />

shame about them. Both men and women, if they have occasion for it will sit down in, or<br />

by the side of the road <strong>to</strong> do their duties, right before <strong>our</strong> eyes <strong>to</strong>o. They seem <strong>to</strong> think no<br />

more about it than the dumb beasts. I am often put <strong>to</strong> the bl<strong>us</strong>h, but such things do not<br />

affect me as they did when I first arrived. 415<br />

Missionärerna kom med sin egen traditions uppfattning om klädd respektive naken <strong>och</strong> i<br />

detta fall såg man vad som saknades men inte det som fanns. I brev hem till familj <strong>och</strong><br />

vänner skrev man hur hawaiianer helt naturligt gick omkring med bara bröst <strong>och</strong> utan<br />

huvudbonader. Flera av missionärernas beskrivningar signalerar att hawaiianerna var<br />

promiskuösa <strong>och</strong> att de inte hade någon betydande struktur kring klädsel, nakenhet eller<br />

sexuellt beteende. Denna <strong>to</strong>lkning var inte enbart gällande för missionärerna utan också<br />

för många andra västerlänningar som exempelvis handelsresande <strong>och</strong> sjömän.<br />

Antropologen Serge Tcherkézoff tar upp detta med referens till Tahiti under sen<strong>are</strong> delen<br />

av 1700-talet där många reseskildringar <strong>och</strong> andra berättelser hänvisar till tahitiska kvinnor<br />

som ”nakna”. Dock visade sig att de, precis som hawaiianer, oftast bar någon form av<br />

plagg t.ex. en malo. Tcherkézoff skriver hur detta förhåller sig <strong>och</strong> kopplar den missvisande<br />

beskrivningen av tahitierna till dåtidens betrakt<strong>are</strong>. Européerna såg malo som underkläder<br />

<strong>och</strong> uppfattade därmed personen som avklädd. Likaså ansågs ej skylda bröst inte bara<br />

naket, utan dessu<strong>to</strong>m som sexuellt provokativt. Det spelade ingen roll om personen i fråga<br />

dolde sina genitalier, utan de oskylda brösten var tillräckliga för att personen skulle<br />

uppfattas som naken. 416 Det är således viktigt att kritiskt granska beskrivningar där<br />

hawaiianerna uppges vara nakna <strong>och</strong> ha i åtanke att beskrivningar snar<strong>are</strong> förmedlar en<br />

kulturellt betingad <strong>och</strong> tidsrelaterad uppfattning kring förhållandet till människokroppen.<br />

I den kristna kontexten ansågs kroppen vara privat <strong>och</strong> dessu<strong>to</strong>m potentiellt<br />

moraliskt upplösande. Den skulle döljas, kontrolleras, vårdas, hållas ren <strong>och</strong> hel <strong>och</strong> inte<br />

framhävas nämnvärt. Visst markerade kläderna hos missionärerna också stat<strong>us</strong>, men<br />

genom andra uttryck. Genom att skyla sig <strong>och</strong> hålla sin kropp <strong>och</strong> sin sexualitet privat<br />

visade man på stat<strong>us</strong>. Självkontrollen var elementär hos dessa puritanska missionärer. Att<br />

dessu<strong>to</strong>m vara återhållsam vad gällde de mest grundläggande behoven som t.ex. att äta <strong>och</strong><br />

dricka var tecken på att man kunde kontrollera sig själv <strong>och</strong> sin kropp. Detta inkluderade<br />

också sexualiteten som hölls strikt privat. En naken kropp samt öppet uttryckta sexuella<br />

l<strong>us</strong>tar kopplades till skam. Kontroll var ett ”måste” i ett civiliserat samhälle <strong>och</strong> det gällde<br />

således att få hawaiianerna att inse detta <strong>och</strong> då inse vikten att skyla sig med kläder. 417<br />

Detta tydliggjordes även i skrift <strong>och</strong> publicerades i form av instruktioner till hawaiianerna:<br />

…clothing belongs <strong>to</strong> civilization…we m<strong>us</strong>t wear clothes, <strong>to</strong> raise <strong>us</strong> above the animal<br />

condition, and <strong>to</strong> promote moral improvement and civilization; and then by ind<strong>us</strong>try, and<br />

415 J<strong>our</strong>nal of Sarah Lyman, 1830–1860. J/HMCS.<br />

416 Tcherkézoff 2003: 58f.<br />

417 Merry 2000: 229.<br />

95

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!