"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Liholiho satt vid bordet <strong>och</strong> uppförde sig högst civiliserat, trots att han förtärde s<strong>to</strong>ra<br />
mängder alkohol <strong>och</strong> dessu<strong>to</strong>m åt hund. 392<br />
I mer vardagliga sammanhang använde hawaiianer över alla samhällsklasser liknade<br />
klädesplagg tillverkade av kapa (tapa). 393 Kapa dekorerades <strong>och</strong> mönstrades på olika sätt,<br />
<strong>och</strong> ju högre upp på samhällsstegen, des<strong>to</strong> fler spektakulära mönster <strong>och</strong> utformanden.<br />
Kvinnorna var klädda i en slags kjol kallad pā‘ū, ett ca två meter långt <strong>och</strong> en meter brett<br />
stycke kapa virat runt midjan. Drottningar <strong>och</strong> ali‘i-kvinnor kunde ibland ha flera meter<br />
virade runt midjan som ett tecken på rang <strong>och</strong> välstånd. De plagg ali‘i bar utmärkte sig<br />
också med fin<strong>are</strong> kvalitet <strong>och</strong> vackr<strong>are</strong> mönster än de maka‘āinana bar. Männen använde en<br />
malo, ett höftskynke, som var ca 20 cm brett <strong>och</strong> 8–9 meter långt. Både män <strong>och</strong> kvinnor<br />
använde en rektangulär, oftast vackert mönstrad kīhei, sjal, vid lite kylig<strong>are</strong> väder. Denna<br />
bars på liknande sätt som den romerska <strong>to</strong>gan där ena axeln <strong>och</strong> armen lämnades bar.<br />
Jag vill här poängtera att kapa inte enbart bör definieras som uteslutande material <strong>och</strong><br />
plagg utan också framhäva att kapa som både hantverk <strong>och</strong> produkt hade ytterlig<strong>are</strong><br />
dimensioner socialt, kulturellt <strong>och</strong> inte minst religiöst.<br />
Kapa, som främst tillverkades av kvinnor, användes inte bara till kläder utan också som<br />
kapa moe, sängkläder. 394 Man använde fiber från insidan av barken av olika växter <strong>och</strong> dessa<br />
blötlades tills de var mjuka. 395 Sedan bankades fibrerna tills man var nöjd med strukturen.<br />
Successivt lade man till fiberremsor så att kapa-stycket tillslut nådde önskad s<strong>to</strong>rlek. Efteråt<br />
<strong>to</strong>rkades det i solen. En längre process inkluderade fermentering, en me<strong>to</strong>d som var<br />
betydligt mer tidskrävande. Remsor av bark lades först i blöt i havsvatten i en vecka tills<br />
den innersta <strong>och</strong> finaste barken släppt från den yttre. De buntades sedan ihop <strong>och</strong><br />
förvarades <strong>to</strong>rrt tills de skulle användas. Då rullades bunten ihop till en boll <strong>och</strong> dränktes i<br />
sötvatten för att sedan ligga <strong>och</strong> ”mogna” övertäckt av t.ex. bananblad.<br />
Kapa tillverkades med olika <strong>och</strong> tidskrävande me<strong>to</strong>der <strong>och</strong> i en uppsjö varianter där<br />
tjockleken <strong>och</strong> strukturen skiljde sig drastiskt åt. 396 Ingen annanstans i Polynesien fanns så<br />
tunn <strong>och</strong> skir kapa som på Hawaiiöarna. De tunnaste sorterna var ha‘imanawa, som var<br />
som ett tunt vitt tyg, <strong>och</strong> kalukalu som var näst intill gasbindeliknande i sin struktur. 397 Alla<br />
varianter hade ett eget namn vilket hänförde till den specifika teknik som användes vid<br />
tillverkningen. Det kunde handla om olika mönster i strukturen, eller också om olika<br />
infärgningar. Redskapen, som var ett slags klubbor, eller slagträn, varierade också i form<br />
<strong>och</strong> försågs med olika mönster allteftersom efterfrågan på nya sådana upps<strong>to</strong>d.<br />
Tillverkningen av redskapen var en konstart i sig <strong>och</strong> det krävdes s<strong>to</strong>r skicklighet för att<br />
framställa dessa slagträn. Hantverkarna var uteslutande män som ristade in de olika<br />
392 Missionären Lucy Thurson berättar: “Natives consider baked dog a great delicacy, <strong>to</strong>o much<br />
so in the days of their idolatry ever <strong>to</strong> allow <strong>to</strong> pass the lips of women. They never served it <strong>to</strong><br />
foreigners, who hold it in great abhorrence. …Once they mischievo<strong>us</strong>ly attached a pig’s head<br />
<strong>to</strong> a dogs body, and th<strong>us</strong> inveigled a foreigner <strong>to</strong> partake of it <strong>to</strong> his great acceptance.” Mrs<br />
Thurs<strong>to</strong>n J<strong>our</strong>nal, 1820: 41. J/HMCS.<br />
Vid vissa tillfällen valde Liholiho att förtära måltiden på golvet, men såg till att de västerländska<br />
gästerna hade bord <strong>och</strong> s<strong>to</strong>lar. J<strong>our</strong>nal of the Missionaries, April 7, 1820. J/HMCS. Även i MH,<br />
april, 1821(17): 118.<br />
393 För utförlig information om kapa se vid<strong>are</strong>: Donald D. Kiolani Mitchell 1992: 218, Buck, P.<br />
(Te Rangi Hiora), 1957: 166–169, <strong>och</strong> Kamakau 1992b: 108–116.<br />
394 Enligt Kamakau (1992b: 112–114) så tillverkades viss sorts kapa, hamo‘ula, ribbad/räfflad<br />
tapa, endast av män. Anledningen till detta, menar Kamakau, var att arbetet att samla ihop<br />
material till denna kapa var krävande <strong>och</strong> det behövdes många turer upp i bergen för att få ihop<br />
allt material. Efter introduktionen av myggor i samband med besök från västerlandet kom kapa<br />
också att användas som myggnät.<br />
395 En av de vanligaste växterna man använda var wauke. Denna odlades på fuktiga <strong>och</strong> vindskyddade<br />
platser i anslutning till byn. Se Kamakau 1992b: 39f.<br />
396 Se Kamakau 1992b: 112–114.<br />
397 Buck: 1957: 167.<br />
91
Change language