"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
Kropp och klädsel – definition Konsthistorikern Anne Hollander menar att ”(d)ress is a form of visual art, a creation of images with the visible self as its medium.” 382 Det är dock inte kläderna i sig som är viktiga utan snarare hur de ser ut i betraktarens ögon. 383 Och visst är det så att betraktaren tolkar utifrån vad han eller hon ser och utifrån hans eller hennes referensramar. Referensramarna varierar och detta är av betydelse för hur begreppet klädsel kan förstås och tolkas. Mary Ellen Roach-Higgins och Joanne Eicher koncentrerar sig på just detta i artikeln ”Dress and Identity”. 384 De refererar till tidigare forskning med utgångspunkt i mitten av 1960-talet, där termer som utseende, beklädnad, utsmyckning, dräkt och kostym generellt fungerade som alternativ till begreppet klädsel. I forskningssammanhang visade det sig dock att dessa termer har varit för snäva och dessutom, menar Roach-Higgins & Eicher, reflekterar och signalerar personliga och sociala värderingar. Under åren har författarduon därför arbetat för att utveckla en användbar modell där begreppet klädsel kan verka vidare över nationella såväl som kulturella gränser samt innefatta alla möjliga fenomen som kan betecknas som klädsel. Den tekniska termen “klädsel” definieras således utifrån en samling av kroppsliga modifieringar och kroppsliga supplement ”…such as coiffed hair, colored skin, pierced ears, and scented breath, as well as an equally long list of garments, jewelry, accessories, and other categories of items added to the body of supplements.” 385 Alltså blir själva kroppen också inkluderad i begreppet, för också den kommunicerar och är avläsbar. Måhända att den vida begreppsdefinieringen kan verka överväldigande just på grund av dess omfattning, men enligt Roach-Higgins och Eicher är just omfattningen väsentlig i analysen av klädsel både som en social grupps och/eller en specifik individs icke-verbala sätt att uttrycka identitet. 386 När jag här framöver använder begreppet ”klädsel” gör jag det med Roach-Higgins och Eichers definition i åtanke. Men jag vill också understryka att om än modellen är gedigen såväl som tillämpbar så är den inte helt problemfri. Vad jag menar är att även om den vida kategoriseringen upplyser om mångfald och att forskare måste ta detta i beaktelse så elimineras inte kulturbundenheten hos den som tolkar. För även om detaljer noteras så behöver det inte vara självklart att de förstås. Det kan vara problematiskt att tyda vad klädseln i egentlig mening betyder. Sålunda kan den icke-verbala 382 Hollander 1993: 311. 383 Hollander 1993: 311. 384 Roach-Higgins & Eicher 1995: 7–18. Artikeln publicerades första gången 1992 i Clothing and Textiles Research Journal: 10(4). 385 Roach-Higgins & Eicher 1995: 7. En detaljerad klassificeringsmodell/system finns i samma text på sidan 8. För att visa tydligare på de tidigare termernas begränsningar gör de (1995: 7) en jämförelse mellan begreppet beklädnad och klädsel: “In the past, various writers have attempted to use clothing as a comprehensive term to include both body modifications and supplements. Despite these efforts to convert the word clothing into a usable technical term for identifying these broad categories of dress and various subcategories within them, a major shortcoming remains: The word clothing is most frequently used to emphasize enclosures that cover the body and generally omits body modifications. In addition, the word clothing, like adornment, almost inevitably introduces personal and social values. For example, if it covers, it surely must protect and be good. If it does not cover certain body parts, it may be immodest and bad, at least to some people.” 386 Roach-Higgins & Eicher 1995: 9. “Our system of identifying dress imposes a somewhat arbitrary conceptual separation between biologically determined body characteristics and dress: each of which always perceived in relation to, or potentially in relation to, the other gestalt. However, we believe that accurate identification of types of dress and their perceptually identifiable characteristics is an essential preliminary to analyses of dress in general and to our analyses of dress as a non-verbal means of communicating identity specifically.” (Ibid.) 89
kommunikation som Roach-Higgins och Eicher menar att klädsel uttrycker, bli föremål för översättningsproblem, precis som den verbala. Missionärernas uppfattning av hawaiianernas hantering av kropp och klädsel är exempel på ett sådant översättningsproblem. 387 Genom att de till stor del begränsades av snäva referensramar och kulturbundenhet gick ofantligt mycket information om t.ex. hawaiianernas sociala system, dem förbi. Så även det faktum att hawaiianerna hade ett väl utvecklat och dessutom komplicerat förhållande till kropp och klädsel. Chloë Colchester förklarar att : “…the body provided the locus of visual and material expression and of ritual-cum-political activity. A whole range of body arts, including diverse forms of clothing, wrappings and coverings – made from materials taken from trees plants birds feathers, and embellished with mud, tree sap and soot – were involved.” 388 Vad gör då Roach-Higgins & Eicher med sin definition och modell? Jo, även om kanske inte full förståelse för klädselns betydelse kan nås så öppnar den för ökad förståelse i den mån att uttryck i form av annat än kläder på kroppen får betydelse i en vidare kontext än tidigare. Tillsammans med tanken om att våra kroppar, som Jennifer Craik uttrycker det, är ”kulturspecifika och historiskt föränderliga” 389, blir studiet av klädsel, kropp och även identitet betydligt mer fruktbart och intressant. Avklädda, påklädda och uppklädda hawaiianer Missionärernas inledande möten med kungafamiljen och ali‘i skildras detaljrikt och flertalet källor innehåller utförliga beskrivningar av hur dessa högt stående hawaiianer levde, klädde sig, vad de åt och hur de betedde sig. 390 Vid första anblicken tedde sig denna ”adel” som civiliserad och imponerade på missionärerna. I den gemensamma dagboken berättar missionärerna hur Ke‘eaumoku, eller ”governor Cox” som han också kallades, överraskande visade sig vara en intressant och en proper gestalt iklädd “…a neat white dimity jacket, black silk vest, nankeen pantaloons, white cotton stockings, shoes, plaid cravat, and a neat English hat.” 391 Hawaiianerna hade redan sedan de första västerlänningarnas besök i slutet av 1700talet kommit i kontakt med västerländska kläder och textilier. Vissa högt stående ali‘i förvärvade några plagg, men det var inte i några större mängder. Det var andra föremål som t.ex. vapen och verktyg som i större utsträckning fångade hawaiianernas intresse. I samband med att sandelträhandeln tog fart i början av 1800-talet skaffade sig de hawaiianska kungligheterna, övervägande männen men också en liten grupp kvinnor, i större utsträckning västerländska klädesdräkter och textilier. Dessa användes i huvudsak i samband med festligheter vid besök av västerlänningar. I sådana sammanhang gav dessutom hawaiianerna prov på vanor och manér som var bekanta för missionärerna, som exempelvis bordsskick. Mō‘ī, Liholiho, och flera andra ali‘i åt ett flertal middagar tillsammans med missionärerna. I samband med dessa rapporterade missionärerna att 387 Ja, likaså från andra hållet: översättningsproblemet var också centralt för hawaiianerna när det gällde att förstå missionärerna. Men eftersom det i huvudsak är missionärernas material som använts som historisk bas kommer deras tolkning i fokus. 388 Colchester 2003: 6. 389 Craik 2005: 73. Jennifer Craik är professor i Communication and Cultural studies vid University of Canberra. 390 Bingham (1849/1969: 87) skriver som följer om kungafamiljen: ”The king and his four mothers, and five wives, and little brother and sister, constituted the royal family, if such a group can properly be called a family. Two of his wives, Kamamalu, and Kinau, were his father’s daughters; and a third, Kekauluohi, a half-sister of theirs, had been his father’s wife.” 391 Journal of the Missionaries April 1, 1820 J/HMCS. Även i MH, april, 1821 (17): 115. 90
- Page 39 and 40: vad gällde förtärandet av mat oc
- Page 41 and 42: Kapu, noa och mana Craighill Handy
- Page 43 and 44: eproduktiva krafterna från de osyn
- Page 45 and 46: …the actions would tend to be car
- Page 47 and 48: Enligt berättelsen sörjde han öv
- Page 49 and 50: Man vände sig till dem som kände
- Page 51 and 52: Hiram Bingham och Asa Thurston var
- Page 53 and 54: wilderness, prepare ye the way of t
- Page 55 and 56: på stranden vid Kailua möttes nyk
- Page 57 and 58: nämligen så att hans skepp behöv
- Page 59 and 60: are these foreigners doing with the
- Page 61 and 62: Frälsning med förhinder Missionä
- Page 63 and 64: missionärerna tog sig mödosamt fr
- Page 65 and 66: karaktär, samt om människorna, de
- Page 67 and 68: they might domesticate the foreign
- Page 69 and 70: Hennes goda anseende och hängivels
- Page 71 and 72: the advice of our teachers.” 291
- Page 73 and 74: stöd, men bara ifall missionärern
- Page 75 and 76: paralleller till det traditionella
- Page 77 and 78: val av representant, för han var s
- Page 79 and 80: Men just nu, med Ka‘ahumanu som r
- Page 81 and 82: något formellt tillstånd att stan
- Page 83 and 84: above the word of God.’ The Pope
- Page 85 and 86: inledningsvis visade intresse för
- Page 87 and 88: hula. Konsekvenserna var förödand
- Page 89: för att underlätta och hjälpa sa
- Page 93 and 94: mönstren med ett instrument där e
- Page 95 and 96: tatueringar, ärr på kroppen, utsl
- Page 97 and 98: y observing all rules of health we
- Page 99 and 100: Den traditionella klädseln genomgi
- Page 101 and 102: understyrker att missionärskvinnor
- Page 103 and 104: närernas krav, avseende klädsel o
- Page 105 and 106: and ni’aupi’o. His or hers was
- Page 107 and 108: framstående familjer inleddes denn
- Page 109 and 110: Komplexiteten förbisågs av missio
- Page 111 and 112: hawaiianska språket. 476 Idén om
- Page 113 and 114: easy thing to make such a law, but
- Page 115 and 116: tioner och kung Kalākaua inte bara
- Page 117 and 118: another nation and under different
- Page 119 and 120: kationer finns sedan en rad olika c
- Page 121 and 122: Det finns ett viktigt förhållande
- Page 123 and 124: There is no superstition perhaps mo
- Page 125 and 126: ön, var ett centralt sådant. Puku
- Page 127 and 128: Att det var just denna sorts kāhun
- Page 129 and 130: påvisa den traditionellt hawaiians
- Page 131 and 132: trolldom. Likaså utvecklades konst
- Page 133 and 134: KAPITEL 5 “Heathen souls are with
- Page 135 and 136: undervisningen medan maka‘āinana
- Page 137 and 138: nämligen tahitiska. På Hawai‘i
- Page 139 and 140: Guds bud. Utifrån dessa regler gav
Kropp <strong>och</strong> klädsel – definition<br />
Konsthis<strong>to</strong>rikern Anne Hollander menar att ”(d)ress is a form of visual art, a creation of<br />
images with the visible self as its medium.” 382 Det är dock inte kläderna i sig som är viktiga<br />
utan snar<strong>are</strong> hur de ser ut i betrakt<strong>are</strong>ns ögon. 383 Och visst är det så att betrakt<strong>are</strong>n <strong>to</strong>lkar<br />
utifrån vad han eller hon ser <strong>och</strong> utifrån hans eller hennes referensramar. Referensramarna<br />
varierar <strong>och</strong> detta är av betydelse för hur begreppet klädsel kan förstås <strong>och</strong> <strong>to</strong>lkas. Mary<br />
Ellen Roach-Higgins <strong>och</strong> Joanne Eicher koncentrerar sig på j<strong>us</strong>t detta i artikeln ”Dress and<br />
Identity”. 384 De refererar till tidig<strong>are</strong> forskning med utgångspunkt i mitten av 1960-talet,<br />
där termer som utseende, beklädnad, utsmyckning, dräkt <strong>och</strong> kostym generellt fungerade<br />
som alternativ till begreppet klädsel. I forskningssammanhang visade det sig dock att dessa<br />
termer har varit för snäva <strong>och</strong> dessu<strong>to</strong>m, menar Roach-Higgins & Eicher, reflekterar <strong>och</strong><br />
signalerar personliga <strong>och</strong> sociala värderingar. Under åren har författarduon därför arbetat<br />
för att utveckla en användbar modell där begreppet klädsel kan verka vid<strong>are</strong> över<br />
nationella såväl som kulturella gränser samt innefatta alla möjliga fenomen som kan<br />
betecknas som klädsel. Den tekniska termen “klädsel” definieras således utifrån en samling<br />
av kroppsliga modifieringar <strong>och</strong> kroppsliga supplement ”…such as coiffed hair, colored<br />
skin, pierced ears, and scented breath, as well as an equally long list of garments, jewelry,<br />
accessories, and other categories of items added <strong>to</strong> the body of supplements.” 385 Alltså blir<br />
själva kroppen också inkluderad i begreppet, för också den kommunicerar <strong>och</strong> är avläsbar.<br />
Måhända att den vida begreppsdefinieringen kan verka överväldigande j<strong>us</strong>t på grund<br />
av dess omfattning, men enligt Roach-Higgins <strong>och</strong> Eicher är j<strong>us</strong>t omfattningen väsentlig i<br />
analysen av klädsel både som en social grupps <strong>och</strong>/eller en specifik individs icke-verbala<br />
sätt att uttrycka identitet. 386 När jag här framöver använder begreppet ”klädsel” gör jag det<br />
med Roach-Higgins <strong>och</strong> Eichers definition i åtanke. Men jag vill också understryka att om<br />
än modellen är gedigen såväl som tillämpbar så är den inte helt problemfri. Vad jag menar<br />
är att även om den vida kategoriseringen upplyser om mångfald <strong>och</strong> att forsk<strong>are</strong> måste ta<br />
detta i beaktelse så elimineras inte kulturbundenheten hos den som <strong>to</strong>lkar. För även om<br />
detaljer noteras så behöver det inte vara självklart att de förstås. Det kan vara problematiskt<br />
att tyda vad klädseln i egentlig mening betyder. Sålunda kan den icke-verbala<br />
382 Hollander 1993: 311.<br />
383 Hollander 1993: 311.<br />
384 Roach-Higgins & Eicher 1995: 7–18. Artikeln publicerades första gången 1992 i Clothing and<br />
Textiles Research J<strong>our</strong>nal: 10(4).<br />
385 Roach-Higgins & Eicher 1995: 7. En detaljerad klassificeringsmodell/system finns i samma<br />
text på sidan 8. För att visa tydlig<strong>are</strong> på de tidig<strong>are</strong> termernas begränsningar gör de (1995: 7) en<br />
jämförelse mellan begreppet beklädnad <strong>och</strong> klädsel:<br />
“In the past, vario<strong>us</strong> writers have attempted <strong>to</strong> <strong>us</strong>e clothing as a comprehensive term <strong>to</strong> include<br />
both body modifications and supplements. Despite these efforts <strong>to</strong> convert the word clothing<br />
in<strong>to</strong> a <strong>us</strong>able technical term for identifying these broad categories of dress and vario<strong>us</strong> subcategories<br />
within them, a major shortcoming remains: The word clothing is most frequently<br />
<strong>us</strong>ed <strong>to</strong> emphasize enclosures that cover the body and generally omits body modifications. In<br />
addition, the word clothing, like adornment, almost inevitably introduces personal and social<br />
values. For example, if it covers, it surely m<strong>us</strong>t protect and be good. If it does not cover certain<br />
body parts, it may be immodest and bad, at least <strong>to</strong> some people.”<br />
386 Roach-Higgins & Eicher 1995: 9.<br />
“Our system of identifying dress imposes a somewhat arbitrary conceptual separation between<br />
biologically determined body characteristics and dress: each of which always perceived in<br />
relation <strong>to</strong>, or potentially in relation <strong>to</strong>, the other gestalt. However, we believe that accurate<br />
identification of types of dress and their perceptually identifiable characteristics is an essential<br />
preliminary <strong>to</strong> analyses of dress in general and <strong>to</strong> <strong>our</strong> analyses of dress as a non-verbal means<br />
of communicating identity specifically.” (Ibid.)<br />
89