"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

för att underlätta och hjälpa samhällets individer. 377 Institutionerna, så som de så magnifikt
ansågs uppenbara sig och fungera i det amerikanska samhället, skulle spridas i hela
Amerika och också utanför landets gränser. Detta ansågs ju vara framgångens modell. Att
kristna missionärer skulle vara agenter för spridandet var inte heller konstigt, för tanken
var att civilisation gick hand i hand med den kristna läran. 378
För dessa missionärer definierades civilisation utifrån kriterier som inte bara
innefattade ett yttre beteende, utan också inre värderingar, som i sin tur bottnade i den
specifika religiösa övertygelse de hade. Deras värderingar var dock inte nödvändigtvis
representativa för hela nationen. Robert Berkhofer poängterar att missionärerna på många
sätt hade liknande grundläggande värderingar som andra amerikaner, men att de också
representerade en ”subkultur” på så sätt att de betonade teologi och moral betydligt mer
än den övriga amerikanska befolkningen. 379 I missionssammanhang innebar detta att man
lade stor vikt vid vad man ansåg vara moraliskt beteende i synnerhet vad gällde sexualitet,
samlevnad, synen på kroppen och också klädseln. Missionärernas tankar och värderingar
kring hur man skulle agera, uppenbara och bete sig, var således avgörande underlag för de
sociala och kulturella förändringar som skedde på Hawaiiöarna under 1800-talet.
I antologin Religion, Dress and the Body, 1999, fokuserar Linda B. Arthur på hur olika
konservativa religiösa grupper i USA utövat och utövar olika sorters kontroll över sina
medlemmars kroppsliga framtoning. Strikt anpassning till gruppens krav på religiösa
värderingssystem, klädsel och beteende är, understryker hon, tecken på religiositet. Således
kontrolleras den inre (internal) kroppen genom att känslor hålls tillbaka, det läggs band på
aptit och mat såväl som på sex, och talet och skrattet är lågmält. Den yttre synliga (external)
kroppen kontrolleras och anpassas genom att medlemmarna t.ex. följer strikta klädeskoder.
Följaktligen blir kläder symbol för social kontroll och dessutom ett bevis för att
medlemmen följer den ”sanna och rätta vägen.” 380
Arthurs resonemang passar väl in på missionärerna som verkade på Hawaiiöarna och
deras tillvägagångssätt då de tog upp nya medlemmar i sin grupp. Deras mål var att
hawaiianen och den hawaiianska kulturen och samhället, likt en karbonkopia, skulle
uppenbara sig i enlighet med missionärernas bild av den kristna civilisationen och med allt
den innebar bl.a. i form av kontroll över kropp och känslor. 381 Det handlade således inte
bara om att andligen konverteras, utan också att konvertera den kroppsliga framtoningen.
Här var just beklädnad en viktig indikation för hur personen i fråga tillämpade och
tillägnade sig det som missionärerna förmedlade. Missionärerna arbetade mer eller mindre
aggressivt för att överföra dessa tankar kring disciplin och kontroll. De påtvingade
slutligen också det hawaiianska samhället institutioner samt ett lagsystem där deras
värderingar utgjorde grunden.
Men hur agerade missionärerna för att anpassa hawaiianerna till de nya värderingarna
och de krav på kontroll över inre såväl som den yttre kroppen? Vad var det exakt man gav
sig på i den hawaiianska kulturen? Vad uppfattade man som stötande och varför? Vilka var
konsekvenserna av detta? Hur uppfattade hawaiianerna missionärernas krav?
377 Berkhofer (1965: 9) poängterar att det gällde samhällets vita individer.
378 Berkhofer (1965: 9) framhäver hur missionärerna var oförmögna att skilja religion och
civilisation åt.
379 Berkhofer 1965: 9. Detta blir tydligt i de konflikter som uppstod mellan missionärerna och
annan västerländsk befolkning på Hawaiiöarna.
380 Arthur 1999: 1.
381 Eller som en missionär på fastlandet uttryckte sig: ”In the school and in the field, as well as
in the kitchen, our aim was to teach the Indians to live like white people.” I Berkhofer 1965:
10.
88