"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

KAPITEL 4
“All the springs of moral action are poisoned” 373
The people here are entirely rude, with(out) any knowledge of the arts, or sciences, without
any standard of morals, without any mental culture, and without any conscience of right or
wrong, as their conduct is regarded by the Supreme Being. Tell them that such an art is
sinful, and they will assent to it readily, but will not seem at least to know what is meant by
a sin against God. 374
Stora delar av hawaiianernas liv och kultur var direkt upprörande för missionärerna. I
brev och journaler finns ett flertal beskrivningar av vad man ansåg vara chockerande och
bestialiskt leverne. De kristna missionärerna ifrågasatte hawaiianernas beteenden, utseende,
mathållning, familjesyn, samhällsorganisation, sexualsyn, arbetssätt, kort sagt, hela den
hawaiianska livsstilen. Själva ansåg de sig ha gjort stora uppoffringar för att bli goda kristna
och de förväntade att hawaiianerna skulle göra detsamma. Kriterierna för omvändelse var
som tidigare nämnts flera. Det gällde inte bara att bekänna sig till den kristna tron, utan
konvertitkandidaten var också skyldig att leva helt i enlighet med en kristen civiliserad
moral och standard så som missionärerna definierade det. Men i flera fall visade sig detta
inte heller vara tillräckligt. Faktum var ju att missionärerna inte accepterade några
konvertiter de fem första åren. De ansåg att hawaiianerna helt enkelt inte uppfyllde de
befintliga kraven, dvs. tydliga tecken under en längre tid på att man visade sann kärlek
inför Gud och Guds lagar. Det innefattade också den uppriktiga viljan att lämna sitt gamla
liv bakom sig och radikalt förändra sin livsstil enligt de nya idealen. 375
I Amerika, under 1800-talet, kopplades civilisation till en rad institutioner. 376 Till
exempel innebar den ekonomiska utvecklingen att fokus kom på en friare ekonomisk
individualism. Den politiska utvecklingen ledde till ett ökat medvetande kring demokrati
och tanken om den fria individen var central. Alla de sociala institutionerna ansågs vara till
373 Brev: Samuel Whitney & Samuel Ruggles till Worcester, den 14 oktober, 1820. MsL/HMCS.
374 Brev: Artemas Bishop till Rufus Anderson, Waimea, den 14 januari, 1824. MsL/HMCS.
375 Psykologisk såväl som institutionell omvändelse.
376 Enligt Norbert Elias kan man närma sig begreppet civilisation på två olika sätt. Det första är
själva definitionen och det andra funktionen. Han menar att själva begreppet har en mer eller
mindre fixerad definition vilken innefattar en rad särdrag som t.ex. vetenskaplig utveckling,
teknologisk nivå, religiösa idéer och seder, samt beteende. Elias refererar till hur bostäderna är
konstruerade, hur man och kvinna förhåller sig till varandra samlevnadsmässigt, hur
rättsystemet ser ut och t.ex. hur man tillreder maten. Som Elias poängterar så är definitionen i
sig ganska svår att kort sammanfatta och därför tittar han vidare på vilken allmän funktion
begreppet har, eller som han skriver ”vilken gemensam grund det finns för att beteckna alla
dessa olika mänskliga beteenden och aktiviteter”. Elias talar här om ett ”västerländskt
självmedvetande” eller ”nationalmedvetande.” Han förklarar att även om de västerländska
samhällena hade civilisation, dvs. västerländskt självmedvetande som gemensam nämnaren, så
kunde själva uttrycken variera samhällena emellan. I fokus kommer samhällets specifika
beteendemönster, vetenskapliga utveckling, världsåskådning mm alla i olika uttryck beroende
på samhällets bakgrund och utveckling. I led med detta följer också samhällets och gruppens
definition som är kopplade till värderingar, uttalade och outtalade. Sedernas Historia, Del 1 av
Norbert Elias civilisationsteori, 1989.
87