"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

INLEDNING
“Who are you to tell us our history?”
Intention och inspiration
Hawaiian history has for the most part been described by Westerners in the image of their
own, whereas seen from its own perspective it constitutes an integrated, collective worldview
which contradicts Western ideology at almost every point. 1
Den hawaiianske läkaren och aktivisten Kekuni Blaisdell understryker: “We are caught in a
cultural conflict and have been ever since the first foreigners arrived.” 2 Vad Blaisdell
definierar som en kulturell konflikt är inget som har gått obemärkt förbi i olika
forskningssammanhang. Det råder en rad konflikter mellan hawaiianer och icke-hawaiianer
på Hawaiiöarna, på många olika plan: politiskt, ekonomiskt, socialt, akademiskt och
så vidare. Forskningen kring hur, och vad som händer då olika kulturer möts är gedigen
och teoretiskt komplex och på Hawaiiöarna finns en rad intressanta diskussioner kring hur
möten mellan västerlänningar och hawaiianer kan tolkas. 3
Med min empiriska framställning vill jag inte enbart belysa konflikten i sin helhet –
dvs. utifrån tanken om att hawaiiansk och västerländsk kultur generellt skiljer sig så
markant åt att det ovillkorligen skapas sammandrabbning. Jag vill snarare kartlägga olika
komponenter som jag menar är relevanta för en förståelse av denna kulturella konflikt
som övergripande begrepp. Komponenterna klargörs i möten, och i detta sammanhang
möten mellan missionärer och hawaiianer. Samtidigt bestämmer kontexten vilka kulturkomponenter
som synliggörs i ett givet möte. Varje möte är unikt och man kan aldrig ta
upp samtliga möten och deras situationsanknytningar, varför jag har valt ett fåtal mer
pregnanta sådana. Detta för att i viss mån kunna diskutera de diskrepanser som handlar
om de båda kulturgruppernas varierande förmåga samt oförmåga att förstå varandra.
Således beaktas sådant som kroppsspråk, kroppshantering, kroppsuppfattning (ej sexuellt
relaterat), sexualitet, klädeskoder, familjestruktur, språkdiversitet, inlärning, osv. Dessa
komponenter är väsentliga också i relation till den koloniala kontext som missionärerna
inte bara verkade i utan också genererade. 4 Jag understryker alltså andra aspekter av
kolonialism än enbart ekonomi och politik.
1 Malo 1996: viii (i “Introduction” av Malcolm Chun).
2 Harden 1999: 107.
3 Exempel på en sådan diskussion som har fått mycket uppmärksamhet, och också engagerat
en rad forskare, är den mellan Marshall Sahlins, 1995, och Gananath Obeyesekere, 1992,
angående anledningen till kapten Cooks död.
4 Betoning på missionärer som kolonisatörer tydliggörs i samband med deras (självutnämnda)
roll som civiliseringsagenter med uppgift att omforma den hawaiianska kulturen och
människan till en kristen västerländsk. Detta innebar oundvikligen att missionärerna också, så
småningom, kom att verka inom en politisk och ekonomisk kontext där de intog positioner
som politiker, lagstiftare, plantageägare m.m. Jag är dock mer intresserad av de aspekter som
jag nämnt ovan, dvs. betoning på kläder, beteende, värderingar kring t.ex. familj, hantering av
sjukdom med mera som jag menar ofta kommit i skymundan i forskningssammanhang rörande
Hawai‘i. Som Jack Johnson-Hill (1995: 31) understryker är det viktigt att notera att
missionärerna, trots sitt ringa antal, på många plan hade stor inverkan och påverkan på den
7