"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

moralens ordning som upprörde så många. Flera forskare som t.ex. Jane Silverman, 1982,
Marshall Sahlins, 1992, och Sally Engle Merry, 2000, har berört just detta. 332
Juri Mykkänen fokuserar på lagen om prostitution. Han frågar sig: ”How is it, then,
that prostitution marked the ”beginning” of politic in the context of contrasting views of
human condition?” 333 Flera beslut av politisk karaktär i form av restriktioner kring t.ex.
kommers hade fattats med vitas inblandning förr, så det var ju ingen nyhet. Men nu
handlade det om något helt annat, nämligen politisk representation i frågan om sociala
angelägenheter. Mykkänen förklarar:
Culturally it was malleable, but it was sociologically unusual for the place because it directly
involved a distinct group of foreigners who had a program for social change. Because the
program pretended to represent a true civilization - a variety of evangelical Christianity – it
had an unintended effect of bridging the categories of religion and politics through the
events of prostitution. On a more elaborate conceptual level, this bridge was the essence of
the conflict. 334
Det faktum att det var missionärerna som hade inspirerat till förbudet och, med sin
beblandning med ali‘i nui och övriga ali‘i, nått en maktposition var oerhört provocerande
för denna grupp haole. Innehållet, eller det egentliga förbudet, kanske inte hade varit så
upprörande om det inte kommit från missionärernas håll. Att båda sidor, dvs.
missionärerna såväl som sjömännen, hade en agenda var uppenbart. Nu visade det sig
dock vara så att missionärernas agenda var betydligt mer omfattande än vad som
egentligen tilläts för en missionär och vad som accepterades av de andra vita på Hawai‘i.
Gränsen mellan religion och politik hade överträtts. Det stod klart att missionärerna inte
längre kunde skilja på kyrka och stat, trots att detta tydligt hade framgått av de
instruktioner missionärerna fått vid avresan. I instruktionerna fanns också uppmaningen
att civilisera, eller som Bingham formulerar det; ”…to introduce and extend among them
the more useful arts and usages of civilized and Christianized society.” 335 Måhända att
detta fungerade i teorin, men praktiskt var det svårare. Och även om de ansåg sig arbeta
för civilisering i enlighet med Guds ord eller enligt Guds lagar går det inte att komma ifrån
att deras arbete hade politiska och i detta fall även ekonomiska konsekvenser. 336
Konflikten är också intressant på så sätt att den klargör strategier för hur båda sidor
försökte legitimera sig hos ali‘i nui och hur de försökte påverka den hawaiianska kulturen –
ekonomiskt, socialt, religiöst och politiskt. Båda parter använde exempel från sina
hemländer, eller rättare sagt hemmiljöer, för att legitimera sitt beteende. 337 Sjömännen
förkunnade att prostitution inte på något sätt ansågs vara ociviliserat eller ens förbjudet i
deras hemland medan missionärerna hävdade motsatsen. Och visst var främst ali‘i
intresserade att bete sig som man brukligt gjorde, främst i England. Alltsedan Cook hade
besökt Hawaiiöarna hade tanken om England som det mäktigaste landet i västvärlden
dominerat.
332 För sammanfattad information kring konflikterna se t.ex.: Daws 1974, Silverman 1982,
Sahlins 1992, Merry 2000, Mykkänen 2003.
333 Mykkänen 2003: 97.
334 Mykkänen 2003: 97.
335 Bingham 1849/1969: 160.
336 Som tidigare nämnts var förbudet ett hot mot handeln och den rådande valfångstindustrin.
Missnöjda handelsmän och sjömän ämnade inte göra affärer med Hawai‘i.
337 Jag skiljer här mellan land och miljö. Varken missionärernas eller sjömännens levnadssätt var
representativa för deras hemland i helhet. Värderingar, speciellt moraliska värderingar, menar
jag, tenderar att variera beroende på i vilket sammanhang man vuxit upp. Sjömännens vilda liv
med kvinnor och alkohol var inte representativt för t.ex. England även om engelsmännen lät
proklamera att så var fallet.
77