"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
paralleller till det traditionella hawaiianska samhället med gällande kapu-system. 316 Att<br />
hänge sig åt vem som helst var inte brukligt, definitivt inte om man tillhörde ali‘i klass.<br />
Och det var dessa restriktioner, menar Silverman, som Ka‘ahumanu hade som referens:<br />
”The moral code of the missionary women and the excl<strong>us</strong>iveness in which Ka‘ahumanu<br />
had been brought up were similar in that both served the purposes of their societies in<br />
protecting bloodlines, family power, and inheritance for family property.” 317 Visst måste<br />
det, precis som Silverman vid<strong>are</strong> poängterar, ha varit svårt för maka‘āinana att acceptera<br />
detta med tanke på att deras relation till sexuella restriktioner inte var densamma som hos<br />
ali‘i. 318 Men Ka‘ahuman<strong>us</strong> ord vägde tungt <strong>och</strong> förbudet kom att slå hårt mot de sjömän<br />
som tillfälligt besökte öarna <strong>och</strong> hade för vana att roa sig med <strong>och</strong> sexuellt nyttja<br />
hawaiianska kvinnor, eller rätt<strong>are</strong> sagt flickor. Förbudet innebar också att en tydlig<strong>are</strong><br />
klyfta skapades mellan två grupper i det hawaiianska samhället. Den ena gruppen bes<strong>to</strong>d<br />
av de amerikanska missionärerna med sympatisörerna Ka‘ahumanu <strong>och</strong> Hoapili <strong>och</strong> den<br />
andra gruppen bes<strong>to</strong>d främst av brittiska köpmän med sympatiserande ali‘i som Boki <strong>och</strong><br />
Kekuanao’a. Av anhängarna i det sen<strong>are</strong> lägret fanns det flera som tjänade på att<br />
sjömännen kom i land för att supa <strong>och</strong> härja med hawaiianska kvinnor. Dessa var definitivt<br />
inte intresserade av några som helst förbud mot verksamheten. 319 Och som Sally Engle<br />
Merry poängterar var den sexuella handeln dessu<strong>to</strong>m ett sätt för maka‘āinana att få tillgång<br />
till diverse utländska varor, vilket normalt var omöjligt eftersom ali‘i kontrollerade den<br />
övervägande delen av handeln. 320 Redan sedan Cooks tid på öarna hade kvinnor flockats<br />
på stränderna så fort ett skepp kommit i hamn. Så det var ingen enkel uppgift Ka‘ahumanu<br />
hade framför sig. Hennes nya tankar kring moral kopplades direkt till missionärerna,<br />
främst Hiram Bingham <strong>och</strong> William Richards, som ansågs ansvara för förbudet. En ”antimissionärs”-rörelse<br />
växte sig allt stark<strong>are</strong>.<br />
J<strong>us</strong>t schismer mellan missionärerna <strong>och</strong> köpmännen hade uppstått tidig<strong>are</strong> <strong>och</strong> för<br />
den amerikanske handelsmannen John Coffin Jones Jr. var måttet rågat redan 1823. Han<br />
var rejält irriterad på att missionärerna var så involverade i ali‘is liv; eller som Sahlins så<br />
träffande formulerar det: ”…he was already tired of chiefs given <strong>to</strong> praying instead of<br />
paying.” 321 Missionärernas nära förhållande till ali‘i samt förmågan att så finurligt blanda<br />
sig i både hawaiiansk politik <strong>och</strong> kommers, med hänvisning till att de agerade enligt Guds<br />
ord, blev omdebatterat. Många handelsmän <strong>och</strong> andra på genomresa menade att<br />
missionärernas närvaro innebar att hela handeln var hotad. I sin tur såg inte missionärerna<br />
på dessa utlänningar med blida ögon. De talade gärna om för ali‘i <strong>och</strong> andra som lyssnade<br />
hur dessa män inte under några omständigheter skulle förväxlas med goda kristna, med<br />
andra ord, dessa män var inga civiliserade v<strong>are</strong>lser. Då det dessu<strong>to</strong>m kom på förslag att de<br />
tio budorden skulle införlivas som officiella lagar accelererade konflikten. Levi<br />
Chamberlain skriver i sin dagbok en decemberdag 1825 om hur ett antal utländska<br />
sjökaptener med kapten Ebbett i spetsen hade samlats för att opponera sig mot förslaget<br />
om de tio budorden som lagar. Ebbett beskyllde Bingham för att ligga bakom initiativet<br />
<strong>och</strong> påpekade att denne inte hade några som helst rättigheter att politiskt påverka<br />
hawaiianerna. Bingham själv nekade till all någon av inblandning <strong>och</strong> Chamberlain skriver:<br />
"Mr. Bingham having aserted (sic) that we felt much obliged <strong>to</strong> the King of Great Britain<br />
for the good advice given Boki when he visited him at the palace royal for purport of<br />
which was, that the word of God was worthy of his regard & observance as such<br />
316 Se även Kame‘eleihiwa 2003: 154.<br />
317 Silverman 1987: 102.<br />
318 Mer om detta i kapitel 4.<br />
319 Boki hade själv en bar där han tjänade pengar på törstiga sjömän. Bingham 1849/1969: 338.<br />
320 Merry 2000: 242. I gengäld ådrog sig massor av hawaiianska kvinnor könssjukdomar vilket<br />
ofta resulterade i döden.<br />
321 Sahlins 1992: 73.<br />
74